Svårt att börja när jag i ord faktiskt erkänner att jag dricker för mycket, varje dag, även om det inte är jättemycket. Jag älskar alkohol, kan inte förneka det..... Är funtad så att antingen sköter jag träning, kost, sömn och relationer men failar jag på träningen så är det skit samma och då missbrukar/misshandlar jag allt det andra. Livet känns lite tyngre utan alkohol och det är svårt för mig att avstå. Hur ska jag gå till väga? Vet att det ibland blir ett glas för mycket på vardagarna och får ångest då det hänt. Avstår oftast umgänge på vardagarna då jag prioriterar vin och hemmasysslor, inte bra.... Någon som har bra tips för att avhålla mig från alkohol på vardagarna?

melancholia

Det här med allt eller inget, som du beskriver, kan jag relatera hundraprocentigt till. Antingen sköter en sig exemplariskt på alla hälsorelaterade plan, eller så "är det ändå kört" och fritt fram att missköta allt (läs misshandla sig själv). Jag tror att det har att göra med perfektionism och höga krav på sig själv, vilket gör att fallet alltid blir högt och ångesten stor så fort någon detalj diffar. Åtminstone upplever jag det så, känner du igen dig?

Att livet är tyngre utan alkohol är ingenting konstigt - den hjälper oss ju i stunden att slappna av, undvika jobbiga tankar och känslor m.m. Det är de mer långsiktiga effekterna som kan bli förödande, och vi har svårt att överblicka någon direkt positiv förstärkning eller vinst med att sluta dricka på sikt. Kanske kan det hjälpa att fundera på detta? Skriva en lista över vad du har att vinna på att inte dricka alkohol?

På min lista står bland annat ekonomiska besparingar, förmågan att alltid ta bilen, må bra dagen därpå och inte förlora kontrollen över vad jag säger och gör, vilket annars kan skada såväl andra som mig själv.

Vad tycker du om att göra som inte innefattar alkohol? Kan det ligga motivation i att prioritera sådana saker?

Lycka till!