av Kvartifem

Hej alla!
Igår så var jag äntligen och tog Antabus igen. Har fallit tillbaka ca 4-5 ggr under det senaste 1,5 året.
Jag har läst många av era inlägg och diskussioner här och jag börjar förstå att det är 0 som gäller för mig. Jag måste helt enkelt ändra min syn på hur jag vill leva mitt liv framöver. Visst, det är tråkigt att inte kunna ta ett glas vin som "alla andra" en fredagskväll eller vid speciella tillfällen men jag har som sagt redan förbrukat min ranson för ett helt liv skulle jag tro.

Allt började när jag levde med min sons pappa för ca 15 år sedan. Han hade Borderline Personlighetsstörning och det var då jag började dricka 1-2 glas vin på em/kvällen för att orka med allt... Ta hand om hans 3 barn sedan tidigare plus våran lille son. Den mängden höll jag mig till i säkert 13 år (mer eller mindre). Jag hade en regel för mig själv att aldrig dricka före kvart i fem (därav mitt aliasnamn här). Nu är vi skilda sedan länge men alkoholen hängde med.
Senaste tiden har jag dock ökat intaget till 1 flaska vin och ibland lite mer än det... USCH... Det känns iaf skönt nu att ha börjat på ny kula med Antabus. Jag vill inte vakna varje morgon, ofräsch och med ångest över kvällen innan. I dag är andra dagen utan alkohol. KÄNNS SKÖNT.

Fortsättning följer...

thechange
fre, 2017-07-07 - 12:17

Kämpa på! Du verkar ha fått en bra start och kloka insikter. Antabusen gör ju att du inte kan ångra dig kvart i fem.

Kvartifem
sön, 2017-07-09 - 09:54

Godmorgon!
Efter 3 kvällar som nykter mår jag så mycket bättre! Märker att det hjälper att gå in här och läsa om alla andras historier och beroendeproblem.

Jag har berättat allt om mitt drickande för min pojkvän och det var han som skjutsade mig till beroendecentrum för att börja med Antabus igen. Sen fick jag även en bukett blommor av honom :). Jag tror inte jag skulle klara av att bli nykter utan medicin. Tycker det är det enda som funkar för mig. Jag behöver inte ens tänka på om jag eventuellt skulle kunna köpa en flaska eller inte eftersom det inte går. Alltså slipper jag tampas med det där velandet ska, ska inte. Och där det sämre alternativet alltid vinner för min del.

Så nu gäller det för mig att komma in i den nyktra fasen... där mitt gamla jag kommer fram. Det kommer ta tid men jag försöker tänka på allt annat man kan glädjas åt i livet. Visst, det känns trist att inte få dricka mer men jag hoppas och tror att det är en vanesak. Och jag vet att det kommer komma kvällar när jag skulle dö för en flaska vin men det är då antabusen kommer in.

Tänkte ha den här tråden som en slags dagbok men hoppas också få lite feedback från er som läser. Är det någon som känner igen sig?

Kvartifem
ons, 2017-07-12 - 21:37

Det har känts jättebra att vara nykter nu i en vecka på många sätt. Men... jag känner mig"grötig" i huvudet, trött och likgiltig på något sätt. Någon som haft samma problem efter den tiden?

Trots detta är jag nöjd med mitt beslut att gå tillbaks till beroendecentrum och börja med Antabus igen. Jag vet ju att det är det enda rätta för mig.

Ellan
ons, 2017-07-12 - 21:57

Trötthet, tristess, likgiltighet och rastlös... så minns jag den första tiden. Och det var för mig och är även för dig helt ok att känna så. Låt tiden gå... Jag minns att jag tittade mycket på film när jag hade det som värst. Tyckte att det var skönt när dagen var över och jag fick sova. Men du, det vänder. Sakta men säkert vaknar du till liv igen. I början gäller det att låta tiden gå och att ta hand om sig själv. Prioritera din nykterhet. Gör sådant som är bra för nykterheten och avstå från annat. Promenader, böcker, baka eller vad som faller dig in eller som jag gjorde, umgicks med Netflix och tiden gick. Jag gick även på en hel del AA-möten i början. Det var oxå ett sätt att prioritera nykterheten. Jag går fortfarande 1-2 ggr i veckan. Läs o skriv här.
Ta hand om dig!❤️
Kram
Ellan