Ja, jag är tillbaka här igen. Lägger mig platt nu, inga krusiduller. Jag kan inte dricka alkohol. Och jag ska inte dricka alkohol. Jag ska göra allt jag kan för att klara det här.

nydag2018

Tyckte också att det kändes värdelöst förut när man var den enda som inte drack. För min del har jag inte direkt gjort några förändringar i beteende osv utan det verkar ha växt fram med tiden. Jag har som sagt försökt sluta i typ 3-4 år, från det att jag var 21 precis som du. Det har varit en kämpig jävla resa men nu för tiden är jag bara tacksam att få vara nykter. Låt det ta tid, fortsätt att kämpa på ?

Hade så gärna velat skriva att det känns skönt och bra. Men jag känner mig mest ledsen och uppgiven.

Såhär vill jag ju egentligen inte leva samtidigt som jag inte kan dricka. Usch

Vet att jag måste hitta min väg. Och göra saker som får mig att må bra. Och det har jag gjort hela helgen. Men ändå så är jag psykiskt lika skör på söndag eftermiddag, som om att jag hade haft mig en riktigt hård helg.

Vet inte vad jag ska göra. Får väl iaf försöka och hålla mig nykter. Och se om det blir bättre ?

AlkoDHyperD

men det är inte alltid bra att göra det i syfte att direkt må bättre. Risken är att man mår ännu sämre av tanken ”det fungerar ju inte, jag mår fortfarande inte bra”. Att utvärdera sitt mående betyder också att de oönskade känslorna är ”hotet” och därmed det som man automatiskt måste vara vaksam på, alltså upptäcka.
Fokusera på beteende, för det är det enda du kan välja själv. Känslor styr du inte över.
Eftersom du inte drack i helgen, och det var just det beteendet du hade som mål, blir helgen ”lyckad” oavsett vilka känslor du haft.
Det är dessutom en större prestation att hålla fast vid en förändring när det känns svårt. Så din insats är än mer värd när du inte mått bra och ändå hållit dig nykter.
Kram

Men dagdrömmer mig bort till grönt gräs. Vita stränder och gott sällskap. Goda middagar, pokerkvällar, festivaler, fotbollsmatcher.

Men när jag tar bort alkoholen ur ekvationen så dör drömmen. Varför är det så? Allt det där kan man göra utan a. Men finner tydligen ingen glädje i det utan

Radar77

Nej precis det är ju den stora frågan... varför krävs en miniminivå av a för att kunna känna glädje i det man gör. Jag tror att det beror på att signalsubstanserna i hjärnan är för låga och bara kan lyftas mha alkohol.....

Radar77

Nej precis det är ju den stora frågan... varför krävs en miniminivå av a för att kunna känna glädje i det man gör. Jag tror att det beror på att signalsubstanserna i hjärnan är för låga och bara kan lyftas mha alkohol.....

nydag2018

Så upplevde jag det också förut, allting kändes tråkigt och meningslöst utan alkohol.. Vet inte rent konkret vad man ska göra för att slippa det men testa att göra sakerna utan. Det kommer vara minst lika bra. Slippa vakna upp bakis dagen efter den där fotbollsmatchen.. Utan ångest. Det är värt det.

Snart går jag på långledigt, det brukar vara som svårast då, men jag har planerat så att jag ska hålla mig sysselsatt hela helgen ?

Funderar på om jag ska ta avstånd ifrån dom som jag älskar mest. För att dom ska slippa lida pga mig och mina problem. Det är nog troligen det svåraste jag kommer göra.

Men om jag kommer fucka upp igen, så vill jag inte att dom ska lida för det.

Och sen ta upp kontakten igen när jag känner mig trygg och hel igen.

Jag förstår att det låter konstigt,
Men tänk dig känslan utav att rummet tystnar när du kommer in.
Tänk dig att aldrig kunna se sin familj i ögonen.

Jag vill inte dra med hela min familj i mina bekymmer. Dom mår inte bra av det, och jag mår inte bra utav att veta att det är jag som får rummet att tystna, att jag är svarta fåret.

Jag kommer nog aldrig kunna ta steget att lämna men ibland så tror jag att det vore det bästa.

AlkoDHyperD

Det är nu du verkligen behöver vara nära dina närmaste!
Tankar på att man är en börda, eller att man gör sina närmaste besvikna är så lätta att sugas in i.
Det är skammen som spökar, den smärtsammaste känslan av alla. Finns för att påminna om flockens värde, i syfte att man ska ligga lågt för att inte bli utesluten. Men om skammen handlade om att lämna flocken skulle den inte ha något överlevnadsvärde. För även om vi idag överlever utan flock, behöver vi när relationer för att inte själen ska ’dö’. Använd känslan som vägvisare istället. En signal om att jag behöver mer respekt, både från mig själv och andra.
Ge dig själv respekt, och möt dina närmaste ärlig, sårbar, ofullkomlig, stolt. Då kommer du också mötas av mer respekt. Du må ha gjort saker som oroat dem, eller tänker att du gjort dem besvikna, men du kan inte skydda andra från deras egna upplevelser eller känslor.
Skuldkänlsor är lite mer begripliga, för de handlar om beteende, man har gjort något som bör rättas till eller repareras. Bra som vägledare men inte om man drunknar i känslorna.
Om dina närmaste kan oroa sig för dig, eller påverkas av ditt mående, är du viktig för dem - och de är viktiga för dig. Om inte, hwr du inte sårat dem och kan därför släppa den tanken.
Att känna sig som svarta fåret är fruktansvärt. Om det inte är dina skuldkänslor som spökar här kanske du skulle kunna berätta hur du känner och förhoppningsvis få ett bättre, mer respektfullt bemötande.
Kram

Mirabelle

Så tror jag inte det handlar om att du är orsak till att familjen mår dåligt. Jag tror att de famlar för att förstå hur de kan hjälpa dig. De ser din skam, och ryggar inför risken att förvärra den. Tystnaden breder ut sig när de inte vet hur de ska bemöta dig. Du är inte mycket äldre än mitt äldsta barn. Ett barn som har mått mycket mycket dåligt psykiskt under lång tid, brottats med skuld, skam, hopplöshet, suicidtankar. Som mamma kan jag säga att det finns INGET du kan hitta på eller ställa till som leder till att hon mår bättre utan dig. Inget. Oavsett vilka bekymmer du går igenom, vad du än brottas med, så mår hon bäst av att ha dig nära och veta att hon gör sitt allra bästa för att stötta dig. Att inte tillåtas finnas där för dig, bara oroa sig på avstånd, utestängd, skulle knäcka henne.

Elise64

Har inte läst tråden från början, men det jag läste nu får mig att ❤️bli berörd, vår familj har för 8 år sedan hamnat i det värsta kaos man kan tänka, vi mådde dåligt allihop, alla kämpade, en av mina söner mådde så dåligt att han valde att själv lösa det på sitt sätt , väldigt destruktivt! Han höll sig undan mig för att inte oroa mig mer, belasta mig men som mamma känner man av.. jag gav mig inte... jag älskar honom och är tacksam över att jag tillsammans med hans syskon fått honom tillbaka, han är fortfarande skör, har mycket att städa efter den tiden, men han finns tillsammans med oss och för varje dag som vi går framåt blir det ljusare❤️Snälla lämna inte din familj, krama dem, be dem om hjälp, vandra tillsammans med dem, för din egen skull och för dem... det finns en ljusare framtid.. man ska bara tycka att man är värd att gå dit❤️Jag hejar på dig, och till mirabelle så fint att du delade med dig dina ord?

Tack för att ni har delat med er av era historier, det gav en tankeställare, och jag kommer upprätthålla kontakten med familjen. Även om det kommer finnas kvar mycket skam och skuld.

Blev några glas under helgen, dock ingen fylla,

Där jag mår fruktansvärt bra, livet känns bra, känns som att livet har nån sorts mening. Detta grundar sig i att mitt undermedvetna tror att jag kan kontrollera alkohol. Men JAG vet att jag inte kan det. Det är bevisat så många gånger.
Va sugen på öl förut, men skippade det. Hade garanterat klarat drukigt några öl utan problem. Men det är alltid så en dålig period drar igång.

Men jag tänker ändå njuta så länge det varar.

Går sisådär kan man säga. Dricker ungefär så mycket som jag vill dricka. Alltså i den mån så att det inte blir några direkta konsekvenser.

Det är svårt, men lättare än att inte dricka alls.

nydag2018

Härligt att det går bätre! För mig var det som sagt en otroligt krokig väg till nykterhet, det började med att jag drack mindre och nu är jag inne på min sjätte alkoholfria vecka. Det stadiet kanske infinner sig för dig också längre fram.

Grattis med 6 veckors nykterhet!!

Ja det känns som att jag är på bättringsvägen, dock så är jag på min vakt, för detta ”bra” drickandet som jag håller på med, kan nog få mig att gå in i en dålig period igen, där jag tappar kontrollen fullständigt i ett par dagar.