av Lundgrens2

Ja, jag är tillbaka här igen. Lägger mig platt nu, inga krusiduller. Jag kan inte dricka alkohol. Och jag ska inte dricka alkohol. Jag ska göra allt jag kan för att klara det här.

Fleur
tors, 2018-12-27 - 13:48

Lundgrens2
Om jag kan så kan du!!!
Det är ett litet helvete men om misslyckade jag kan vara på dag 13 så kan du oxå!
Så det så ?

Lundgrens2
tors, 2019-01-17 - 19:25

Har inte viljat skriva på ett tag, skämdes över att jag skrivit här när jag druckit.

Efter ett tungt nyår, så har jag inte druckit en droppe under 2019. 17 dagar än sålänge

Det är jobbigt. Ångesten kommer sköljandes över mig. Vågar inte låta mig vara lycklig.
För känslan över att allt går åt helvete igen tar över. Och det sjukaste är att när jag mår dåligt. Så vill jag dricka det som är orsaken till att jag mår dåligt.

Känner mig hjälplös. Söker jag hjälp hos vården/socialen så har dom anmälnings-plikt till transportstyrelsen och då riskerar jag att bli av med mitt körkort. Och då kan jag inte jobba. Och då går verkligen allt åt helvete. Det är fan sjukt att man ska bli straffad om man söker hjälp. Det gör mig förbannad,Förtvivlad och rädd.

Lundgrens2
tors, 2019-01-17 - 19:26

Har inte viljat skriva på ett tag, skämdes över att jag skrivit här när jag druckit.

Efter ett tungt nyår, så har jag inte druckit en droppe under 2019. 17 dagar än sålänge

Det är jobbigt. Ångesten kommer sköljandes över mig. Vågar inte låta mig vara lycklig.
För känslan över att allt går åt helvete igen tar över. Och det sjukaste är att när jag mår dåligt. Så vill jag dricka det som är orsaken till att jag mår dåligt.

Känner mig hjälplös. Söker jag hjälp hos vården/socialen så har dom anmälnings-plikt till transportstyrelsen och då riskerar jag att bli av med mitt körkort. Och då kan jag inte jobba. Och då går verkligen allt åt helvete. Det är fan sjukt att man ska bli straffad om man söker hjälp. Det gör mig förbannad,Förtvivlad och rädd.

Lundgrens2
lör, 2019-01-19 - 16:58

Vet egentligen inte om jag kommer våga berätta om mitt drickande. Pga konsekvenserna. Men jag ska berätta om panikångesten och sömnlösheten. Så jag kanske kan få något som hjälper mig sova. För att inte klara sova triggar alkohol suget. För jag vet att jag slocknar om jag dricker.

19dagar. Det blir inte lättare. Har känts som 19dagars bakfylla. Skam och ångest, men jag är iallafall nykter.

Picard
lör, 2019-01-19 - 17:19

Jag känner med dig och kan relatera på många sätt, men om du ska uppnå en varaktig förändring och lyckas vara nykter med framgång en period (utan krav på hur länge) behöver du hitta en stark motivation, något som du kan ta till när alkoholdemonen kommer på besök. För mig känns det som att du inte har det ännu, du ser på alkoholen som en möjliggörare och medicin mot det onda, låt vara att du också ser farorna med den. Kan du inte motivera dig till nykterhet kommer varje dag som nykter att känns för jävlig och som en lång transportsträcka till det du egentligen behöver, alkohol. Då får du aldrig någon positiv upplevelse av att befria kroppen från giftet. Så har det i vart fall varit för mig, många gånger har jag försökt ändra pågående missbruk, men alltid, utan undantag, misslyckats när motivationen varit otillräcklig.

Det är jobbigt att dra familje/barn-kortet, men kan du inte motivera dig med omtanke på dig själv kanske du ska borra hårdare i hur du vill att familjen ska uppeva dig, hur de känner nu och hur det skulle bli för dem om ditt liv förkortas tack vare alkohol. Det blev min livlina.

Lundgrens2
lör, 2019-01-19 - 17:56

Att hitta något som skulle motivera mig. Det är ju som du säger jag är nykter för min familjs skull. För egentligen skiter jag i mig själv. Jag är redan förstörd.
Men jag klarar inte se att dom mår dåligt pga mig.

Hade önskat att denna ”sjukdom” bara hade drabbat mig.

Lundgrens2
ons, 2019-02-27 - 07:26

Dricker det går åt helvete, då bestämmer jag mig för att det är slut, håller uppe några veckor/månader. Sen är det helt glömt. Repeat.

Hopplösheten har tagit min själ. Vågar inte drömma om framtiden. Vågar inte planera en vecka framåt i tiden. Ifall jag faller tillbaka. Familjen vet. Dom är livrädda, jag orsakar dom ett helvete, jag skäms. Dom vill bara hjälpa. Jag klarar uppenbarligen inte sluta. Men jag vill inte skada mer folk.

Rosette
ons, 2019-02-27 - 18:16

Stutsar på botten. Fint uttryck, det ger rum för tolkningar. Jag hoppas det är ok att jag ger min.

Du stutsar, ibland lite mindre dåligt, kanske till och med ok eller bra, ibland på botten. Även om du hade upplevt dig helt stilla på botten så finns det möjlighet att komma upp. Även om du inte alls känner den själv så finns den möjligheten alltid.

Ibland kan det kännas minst sagt hopplöst det betyder inte att det är så, just nu och till och från mår du så. Jag vill återigen lyfta att det finns hjälp att få, att du berättar för din familj, skriver här ger oss möjligheten att stötta dig. Bra att du tar mod och skriver, kanske är det inte mod utan mer kraft att räcka ut din hand till oss. Du gör detta om och om igen, bevisligen är du en person som är envis, målmedveten trots att du mår som du gör. Du håller dig nykter i perioder, kortare och även längre. Det är imponerande och du kan.

När du inte tror på dig själv kan andra tro på dig åt dig. Ibland kan det vara skönt att släppa det ansvaret men för det kan man behöva ta emot ännu mer hjälp- vart den skulle komma ifrån bestämmer kanske du allra mest, om du vill ta emot den. Testa även om du inte fullt ut tror det skulle fungera.

Hoppas du är med på vad jag menar. Hoppas något av detta blev hjälpsamt.

Du är ingen belastning och du orsakar ingen ett helvete, det är dina tankar om hur det är, inte sanningen.

Om du skulle ta emot hjälp från något ytterligare nu. Vad eller vem tror du det skulle kunna vara? (du nämner anmälningsskyldighet som ett hinder då du är mån om ditt arbete, det finns en del anonymt stöd, kanske kan det också vara något helt annat än vård som är ett nästa steg?)

Fortsätt skriv och läs såklart också här. Det är ett sätt att dela din situation med andra, du är inte ensam om du kommer inte må såhär alltid.

Vill tipsa om Nationella hjälplinjen, kostnadsfritt, anonymt
https://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/?ar=True

0771-22 00 60

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Lundgrens2
tors, 2019-03-14 - 17:36

Tack för svar, har varit nykter i ett par veckor nu, ska börja med kbt och se om det hjälper mitt mående. För just nu spelar det inte någon roll om jag dricker eller inte, mår skit ändå. Dalarna är inte lika djupa när jag inte dricker. Men finns inga toppar heller.

Lundgrens2
tors, 2019-03-28 - 19:01

Går i kbt, tycker psykiatern är bra. Ska även utredas för diverse diagnoser. Bla bipolär/adhd. Inte berättat fullt ut om alkoholen pga körkort osv, men dock berättat att jag dricker onormalt när jag mår dåligt och att det är ett problem.

I will live to fight another day

Tackohej
fre, 2019-03-29 - 00:01

Bra att du tar hjälp. Har själv varit hos många olika psykologer och det är stor skillnad på person och person.

Sofia
fre, 2019-03-29 - 14:04

Tack för uppdateringen, Lundgrens2! Så värdefullt att vi får följa din resa - att studsa på botten och sen ta sig upp igen, att du visar att det går är hjälpsamt för många andra här. Det låter verkligen hoppfullt att du har sökt hjälp, att du väntar på utredning som förhoppningsvis kan mynna ut i relevanta behandlingsvägar och att du har vågat vara så öppen som du bedömer är möjligt just nu mot dina behandlare när det gäller dina alkoholvanor. Så himla starkt att du har klarat av ett par nyktra veckor, även när du har mått som du har gjort. Har du märkt någon skillnad i ditt psykiska mående ännu, sedan du sökte hjälp? Ibland kan effekterna låta vänta på sig lite, så ge inte upp i första taget!
Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Lundgrens2
lör, 2019-04-27 - 17:29

Trodde jag nått botten förut. Men nu åkte jag på rattfylla. Blir av med körkort osv. Så nu har jag sökt hjälp på både sjukvård och socialtjänsten. Nya tag på riktigt. Nu har jag inget att förlora på att sluta dricka. Och jag har allt att förlora på att fortsätta dricka.

Tackohej
sön, 2019-04-28 - 08:47

Hoppas din botten är nådd nu så du stoppar fler konsekvenser. Lycka till med hjälpen.

Lundgrens2
lör, 2019-05-11 - 08:46

Försöker hålla mig sysselsatt med jobb, gym och mat. Men jag håller på att bli galen, är förbannad (mest på mig själv) för att jag inte kan gå ut på krogen. För att jag inte kan drömma mig iväg till en sommarkväll med grillen tänd och en salongsberusning stegrandes.

Allt känns så jävla meningslöst. Blir klappad medhårs av folk runt om mig. Det ger mig dåligt samvete och jag vill bara spy rätt ut. Förbannade jävla helvete, vill inte leva detta liv.

Relaterar till podden ”Hej jag heter Fredrik” när han vill tömma hela Manhattan på Kokain

Så känner jag med Alkohol. Vill tömma hela Sverige på sprit.

Det va mina 5 cent denna lördag morgon. Nu ska jag åka och jobba

Amanda igen...
mån, 2019-05-13 - 22:22

Lundgrens, hur gammal var du nu igen? Klart som fan att du är arg. Och har tråkigt. Kan inte gå på krogen. Jag som är 40, går aldrig på krogen (därför jag undviker situationer där jag kommer göra bort mig) har familj osv. Men jag förstår nog ändå din känsla.
Jag förstår exakt det du säger: jag vill inte leva detta liv.
Det är exakt det jag har problem med: när jag var nykter så var jag så jääävla bra, på allt. Det låter kanske märkligt men vem är man då?
Jag skrev under min nyktra period att jag blev satt på en piedestal men utanför. Utanför och hemma.
Men kära du, har du fått träffa en psykolog? Eftersom jag själv pluggar psykologi, samt missbrukspsykologi (visst är det ironiskt...) så vet jag att det finns svar på det vi undrar. Jag har jättemånga svar idag men jag har ändå svårt att bli nykter. Varför? För att jag tror att det är mer biologi, genetik, inblandat än man tror. Jag var som du Lundgrens beroende redan som 20-åring, möjligtvis tidigare. Har du fått prova naltrexon? Mina föreläsare jobbar på att få fram ett läkemedel som är ännu mer effektivt. Vi är inte bortglömda och vi kommer få hjälp. Håll ut.
❤️??‍♀️

Lundgrens2
mån, 2019-05-13 - 22:49

Jag är 22 år, jag har gått i kbt, har ätit alla möjliga antidepressiva, lungnde och naltrexone, många mediciner har jag fått bryta pågrund av för kraftiga biverkningar eller verkandslöshet.

Det som stör mig är att alla säger att allt kommer bli så bra om jag inte dricker. (Inklusive mig själv ibland)

Första veckan när man bestämt sig för 100 gånger, så känns det så jävla bra. Taggad till tusen att man aldrig ska dricka igen. Berättar för alla. Tar till alla medel.

Sen kommer verkligheten ikapp, man börjar inse att livet som nykter inte är så fantastiskt. Alla runt om kring tycker dock det, ”jag ser så frisk ut, jag är så trevlig och det är så kul att jag mår så bra igen” säger folk.

Men jag är inte frisk. Jag mår inte bra. Skillnaden när jag är nykter är att jag måste känna ångesten och självhatet varje vaken sekund.

Hoppas tiden läker lite sår.

Lundgrens2
fre, 2019-05-24 - 20:12

Över 1 månad nykterhet nu. En månad som jag hade önskar att jag kunde beskriva med glädje hopp lättnad. Men istället så har det varit en månad fylld med ångest,skam,sorg, ilska och förtvivlan. Att jag inte tagit till flaskan än är ett under.

Tycker det är jobbigt att prata med folk om hur jag mår.

Allt skulle ju bli bra om jag blev nykter.
Mår lika dåligt som när jag dricker.
Men men, nu slipper ju familjen se att jag mår dåligt. För när jag är full, är då jag berättat om mitt mående, och att alkoholen var problemet. Men så verkar ju inte fallet.

Kämpar en dag till, vem vet det kanske är imorgon det vänder ?

Lundgrens2
sön, 2019-06-09 - 21:58

Suget kommer i vågor, humöret följer suget, Är jag sugen på alkohol blir jag förbannad och är jag inte sugen så är jag glad. Så jag är rätt ostabil just nu. Det som orsakar suget är rastlöshet. Och när man är rastlös och förbannad hjälper träning mycket, även sötsaker dämpar en del.
Känner igen mitt missbruks mönster i att äta kakor. Lovar mig själv att jag inte ska äta mer än 2 kakor idag, när jag ätit min ranson så börjas förhandlandet med sig själv och 2 kakor blir 8, inte alls samma konsekvenser.

Men det påminner mig om att jag är sjuk. Att 2 öl kommer aldrig att bara bli 2 öl.

Men det går bättre än för 2v sen.