av Femina

Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Femina
mån, 2019-09-09 - 04:43

Vaknade nyss med en överväldigande känsla av sorg och förlust. Det blir inte roligt att ta sig genom detta. Jag måste komma ihåg att min vän bara är en katalysator. Det är han som utlöst sorgen men den fanns där långt innan vi två ens träffades. Tårarna rinner. Gud, hjälp mig! ?

Femina
mån, 2019-09-09 - 07:50

Vaknade på nytt. Huvudet känns tungt. Utomhus är det samma väder som inuti mig, grått och regn. Det gör ont i min själ. Riktigt, riktigt ont. Det värker. Tårarna rinner. Hur ska jag ens överleva dagen? Önskade att jag kunde vända mig till min vän men det går ju inte längre! Gud, hjälp mig att inte dricka A närmaste dygnet. Varför måste allt detta ske? ".. Och utsätt oss inte för prövning utan fräls oss från det onda.."
Jag orkar inte mer... ?

DenObekväme
mån, 2019-09-09 - 07:57

Känslor kan vara jobbiga. Framförallt om det dyker upp tidigt i nykterheten. Är dom dessutom för fel person eller obesvarade kan det vara ännu svårare.

I min 12 stegsgrupp var vi bara män. Man vet att stegen sätter igång saker.

Något man kanske kan titta på är vad känslorna du känner just nu kommer ifrån. Är det behov av att bara få prata med någon finns det väl något som heter alkohol linjen tror jag?

Försök hitta styrka. Motgångar möter vi men kan just i början vara svåra att handskas med.

Finns med över tanke men kan inte finnas här.

Femina
mån, 2019-09-09 - 10:36

Tack till dig, DenObekväme, för ditt inlägg. Jo, jag har mycket att bearbeta både från uppväxten, tonåren och nutid. Just nu har jag lugnat ner mig lite. Fick ett samtal imorse och ska på intervju för ett deltidsjobb imorgon så helt plötsligt fick jag lite annat att tänka på. En timme i taget... ?

Femina
mån, 2019-09-09 - 13:08

Det känns som det är mitt fel alltihop. Som om mina känslor förstört allt. Men det är inte sant. I början såg jag bara honom som en gammal gubbe och hade inte minsta intresse utav honom. Det var när jag fick läsa hans bok och vi började skicka sms som känslorna sakta började spira. Han är inte oskyldig på långa vägar. Han skickade t o m sms till mig från hotellet där han och hans fru firade 29-årig bröllopsdag för ett par veckor sedan. Det kan man ju tycka är en märklig prioritering... Ok, det blir ju sandlådenivå om vi ska tjafsa om vems fel det är att det blivit såhär. Han som är så stabil borde inte äventyra min nya nykterhet med överdriven uppmärksamhet. Det är nog tur att inget har hänt mellan oss. Det hade knappast uppfyllt mina romantiska drömmar utan bara krånglat till det. Jag ber om Guds vilja och jag tror Hen vet bäst. Jag måste varit totalt blind och sinnesförvirrad. Vad ska jag med en gammal gubbe till? ?

DenObekväme
mån, 2019-09-09 - 14:29

Jag är glad att du ska få komma på arbetsintervju. Starkt av dig att bli en av dom som får komma. Är det ett jobb som du känner att du skulle vilja ha?

I sådant fall hoppas vi självklart på att du får det också.

Kanske det passar bättre med en kvinnlig sponsor för dig?

Det är ett känsligt läge det där och man kommer varandra nära. Ibland närmre än vad man egentligen ska.

Hoppas allt känns lite bättre.

Mirabelle G-S
mån, 2019-09-09 - 17:11

Ojojoj Femina... Nu fanns det massor att läsa i din tråd. Vilka jobbiga känslor du brottas med. Säkert var han smickrad av din uppmärksamhet. Vem hade inte blivit det, liksom. Sedan använde han sitt konsekvenstänk när han blev tvungen, pga att du talade klarspråk. Bra att ni inte drog ut på så-hemligt-att-det-nästan-är-overkligt-flirtandet. Du lade korten på bordet. Han drabbades av den kalla verkligheten. Du går vidare och slipper ödsla mer tid än nödvändigt. Som du skriver, vad ska du med en gammal gubbe till. Kram

Femina
mån, 2019-09-09 - 21:25

Nu har jag varit på ACA möte igen. Det är spännande för vi ska starta en steggrupp vid sidan av ordinarie möte. Det ser jag fram mot.
Min vän (jo, vi är fortfarande vänner) och jag har pratat idag med via sms. Lite lustigt att allt han klagat på hos sin fru plötsligt inte var så illa som det låtit... Sen vet jag inte vad han inbillat sig. Att jag vill gifta mig med honom? Jag tog ner honom på jorden lite och sa att jag mest varit ute efter en flirt. Annars tror jag hans uppblåsta ego skulle stiga till skyarna! Men mest av allt är att han bara velat "hjälpa" mig med sin långa erfarenhet! Ursäkta mig? Jag har aldrig efterfrågat hans s k "hjälp". Verkar jag extra hjälpbehövande på något sätt? Jag är ganska orädd som person. Jag har inga problem med att gå till nya ställen, möta nya människor, prata på möten osv. Så hans helgonlika bortförklaring faller liksom platt. Men, vi tjänar inget på att diskutera det, någon utav oss. Jag låter honom slippa förlora ansiktet och bara låter det passera. Han får tro det om han mår bättre utav det. Jag blir bara lite besviken. Jag trodde han var mer utav en man än så. Fegt att inte erkänna att hans stora intresse för mitt välbefinnande var helt kyskt och utan egen vinning. Puh!

Igår kände jag mig osäker på mina känslor när vi springer på varandra nästa gång, förmodlingen på onsdag. Det gör jag inte längre. Jag har inget att skämmas över. Jag går med huvudet högt. Jag har varit ärlig hela tiden. Jag har mer "stake" än vad han verkar ha! Sådana sidor han uppvisat nu är direkt avtändande. Det kan inte vara lätt att i den åldern bli jagad av en massa yngre kvinnor som är ute efter hans kropp och lura den oskyldiga stackarn in i syndens näste! ?

Femina
tis, 2019-09-10 - 03:41

Tack Rosenhill för ditt inlägg. Jag vaknade nyss med en känsla av sorg och tänkte genast på min vän. Tårarna rinner igen. Det är klart att jag varit både sarkastisk och egoistisk i mitt tidigare inlägg. Försvarsmekanismer kallas det. Dessutom är det här forumet min ventil.
Ja, det gör ont när knoppar brister... ?

Femina
tis, 2019-09-10 - 10:49

Min app visar nu 100 dagars nykterhet! Helt ofattbart. Idag har jag en arbetsintervju på eftermiddagen. Jag är inte särskilt nervös. Jag lägger all min oro i Guds händer. Det som är meningen ska ske kommer att ske. Känns "lugnt och tryggt".
Nu har klockan passerat tio då det är en liten ljuscermoni i kyrkan. Jag vet att min vän och hans fru är där. Jag är inte där, ska inte vara där och kommer inte vara där mer framöver. Jag förstår honom inte. Varför ville han så gärna att jag skulle komma till kyrkan? Nog för att den är vacker i sin enkelhet, intim och varm atmosfär men ändå. Vad skulle jag dit att göra? Nu har jag senaste två dygnen vaknat och gråtit i vargtimmen. Hoppas det går över snart.
Ikväll är det möte men jag vet att han inte kommer vara där. Han berättade nyligen att han är upptagen med annat just ikväll. Det är nog bra för mig. Känner mig osäker på hur jag kommer att reagera nästa gång vi ses. Saknar honom fortfarande... ? Eller saknar jag illusionen av honom?

Bestämd
tis, 2019-09-10 - 11:24

Ville bara titta in och säga att jag tycker du är grym! 100 dagar, WOW!

Femina
ons, 2019-09-11 - 03:56

Även om jag är vaken igen, denna arla timme, så är hjärtat inte uppfyllt utav sorg och jag gråter inte.
Gårdagens möte var jättefint. Kärlek.
Ikväll är det möte i min väns grupp så vi lär ju ses. Känns som vi inte setts på evigheter fast jag inser att det bara är tre dagar sedan. Jag hoppas att det kommer gå bra. Jag ber Gud om hjälp. ?

Pellis
ons, 2019-09-11 - 06:03

Helt otroligt! Grattis till dina 100 dagar. Hoppas mötet i kväll går bra...kanske skönt att träffa vännen och se om det är värt att lägga energi och tårar?
Kärlek till dig! Kraaam

Femina
ons, 2019-09-11 - 20:23

Mötet blev jättelyckat. Fler deltagare än normalt och mycket skratt och värme.
Jag kom rätt sent med flit. Min vän satt på ena kortsidan och jag längs ena långsidan, en bra bit från varandra. Efter mötet gick jag förbi honom och vi bara delade några ord. Ingen kram idag. Han önskade mig trevlig semester.

Just nu känns det rätt ok. Han är en bra man med sina svagheter och styrkor som alla andra. Han är ju inte "rätt" för mig. Det säger jag inte i försvar utan för att mina rosa glasögon fallit av nu och jag ser nyktert igen. Ett visst vemod känner jag. Det blev genast ett tomrum efter vår korta, intensiva vänskap. Men jag inser också hur otroligt mycket jag längtar efter gemenskap, glädje, dela förtroende, fysisk närhet osv. Det är inget mer än grundläggande behov hos oss alla. Utan detta så är det enkelt att fylla sitt inre med en massa bedövande substanser. Sorgligt.
Jag tackar Gud för att kvällen gick såpass bra. Jag har fått uppleva något som väckte min inre längtan och fick mig att känna mig levande igen, på gott och ont. Men det var meningslöst att fortsätta leva i ett icke-förhållande som aldrig skulle leda till något. Det var lite roligt i början men sen trasslade jag in mig rejält i mina känslor. Allt detta ingår i Guds vilja av orsaker som ännu är dolda för mig. Men för första gången på årtionden kände jag mig levande som en ung flicka igen. Jag känner inget agg mot min vän. ?

Femina
tors, 2019-09-12 - 03:06

Jaha, never ending story... Är det något särskilt Gud vill att jag ska lära mig eftersom jag vaknar mitt i natten för fjärde dygnet i rad? Kan jag inte få lära mig det en mer kristerlig timme? Jag ska ändå upp och skjutsa dottern till jobbet om ett par timmar. ?

Femina
tors, 2019-09-12 - 21:16

Jag har just läst ut omtalade boken "Steg in i livet" av Keith Miller. Det är en recovery bok med tolvstegsprogrammet för Anonyma Syndare. Vad menar han då med "syndare"? Jo, vi som placerat vårt ego i centrum för vårt liv istället för vår Högre Makt. Vi försöker styra och ställa människor och förhållanden omkring oss som vårt ego tycker sig veta bäst om istället för att överlåta oss till Guds vilja. Mycket praktisk och läsvärd bok.

Ikväll har jag varit på dubbla möten. Min vän, eller ska jag kalla honom för "f d vän" var inte där. Jag förstår verkligen varför man ska skaffa sig en sponsor utav samma kön. Nu var ju han inte min sponsor utan mer mentor/vän men att en eller båda parter fattar tycke för varandra är ju inte att rekommendera som ny-nykter. Det känns som om han är lite arg på mig. Han höll verkligen distans igår. Jag tycker att han borde visa lite mer ödmjukhet och förståelse. Men jag vet ju att det inte han som person som får mig att känna såhär utan känslan som väcktes inuti mig. Hoppas jag slipper vakna inatt igen. ?

Femina
fre, 2019-09-13 - 05:10

Nehej, jag får tydligen ingen ostörd nattro idag heller. Det ordnar sig nog när vi kommer till Grekland. Vi flyger tidigt på lördag så idag måste jag packa. Känner mig helt odisiplinerad. Har varit så uppe i mitt känsloliv att allt annat fått ge vika. Det blir bra att komma bort och byta miljö och få distans till allting ett tag. Tyvärr kan man inte resa bort från sig själv. ?️

Femina
fre, 2019-09-13 - 09:03

Nu står vågen på 85,0. Minus fem kilo på en månad. Men det är ju "förälskelse känslan" som är orsaken till det. Oavsett så vill jag ju ner till min normalvikt igen. Jag har aldrig varit överviktig i hela mitt liv tidigare. Vikten ökade i samband med röntgenbeskedet för flera år sedan. Då föll allt...

Känner mig lite orolig för hur jag ska klara av semestern nykter. Jag vet att det går. Men jag vet också hur känslostyrd jag är och att jag kan svänga i övertygelsen på en sekund. Grekland är förknippat med lagom berusning känsla från förmiddag till kväll. Jag vet inte om jag ens vill vara nykter under semestern? Men jag vet också att vinsten vore guld värd och att jag inte skulle ångra det. Då kan jag komma hem stolt och nykter och fortsätta mitt nya liv. Alternativet är att komma hem bakfull, med nya kilon och låg självkänsla. Det låter ju som ett enkelt val... ⚖️

Femina
fre, 2019-09-13 - 21:36

Ja, nu gäller det att kunna somna så man hinner få några timmars sömn innan det är dags att vakna och åka till Arlanda. Det känns alltid overkligt att man ska iväg tills man står på flygplatsen och rycks med i den speciella internationella atmosfären. Jag tycker om att flyga. Visserligen är det trångt på planet men känslan av att vara på väg är oslagbar. Molnen ser ut som sockervadd och solen skiner alltid ovan molnen! Sen att landa i Grekland, mitt andra hem på jorden. Kärlek vid första ögonkastet för många herrans år sen. Vi känner oss båda "hemma" där. Det blir spännande att komma till en för oss ny ö. Vi ska till Thassos den här gången. Hur det kommer bli med A vet jag inte. Har tänkt mycket på det och motivationen svänger fram och tillbaka. Det blir som det blir. Mitt beslut. Mitt liv. En dag i taget.
✈️?????️????????‍♀️
❤️❤️❤️