Hej!

Jag är 57 år gammal, kvinna, och beroendet tar mitt liv. Det måste bli ett slut på detta. Skammen och ångesten varje gång det spårar ur - hemsk, ändå trillar jag dit igen. Utan att älta detaljer, det har jag gjort tillräckligt för mej själv, så känner jag nu att botten är nådd. Jag lever ett bra liv med snäll make och bra jobb. Det är skönt att hitta detta forum och få känna att man ändå inte är ett alldeles hopplöst monster. Den här gången ska jag klara det, finns ingen annan väg. Min man säger inte så mycket, han dricker själv för mycket ibland och vågar väl därför inte slå näven i bordet. Man nu känne jag att hans tålamod börjar tryta. Hur kul är det att ens fru slocknar framför TVn på kvällen?
Jag bor på en liten ort där det är svårt för att inte säga omöjligt att vara anonym så jag känner inte att jag kan söka professionell hjälp. Jag tror också att man kan klara det själv. AA är hur som helst inget för mej, det känner jag.
Jag vet att jag kan och nu har jag bestämt mej. Ska följa med forumet och er andra.

Kram!

Kom just hem från firmans julfest. Det var skönt att ha bilen och kunna åka hem när jag ville, tre kolleger åkte gärna med mej hem också. Jag saknade inte alls vinet, jag hade hur trevligt som helst under middagen med mitt bubbelvatten. Så långt var allt gott och väl. Men när folk börjat bli lite berusade då kände jag att det blev tröttsamt. Nån blev lite pinsam men de flesta var ju helt ok. Jag åkte ju hem innan folk blev berusade. Hög volym på musiken så man får skrika. Jag måste konstatera det jag redan visste; det är jobbigare med fester som nykterist. Men som sagt, jag var inte sugen på att dricka och det känns så bra.

Maria42

Att vakna pigg imorgon. Tycker också att middagen brukar vara trevlig, men sen vill jag gå hem för efter middagen börjar drickandet och då är det inte kul längre.
Förr -Ja, då började partyt, det märks att man har förändrats.
Kram!

Jag har ägnat mej åt det vanliga julstöket idag. Lagat kålrotslådor, senap, lagt in sill. Med mera. Det går så enkelt och bra i år. Inga problem fast jag vet hur jobbigt jag brukar tycka att det är med all disk som blir och sånt. Det slog mej att en orsak till skillnaden är att jag inte har baksmälla, som jag haft tidigare år när jag gått på julledigt. En annan orsak är att jag brukat dricka vin medan jag julstökar och det kanske gör det lättare först men ganska snart spårar det ju ur. Så skönt att slippa det!
Jag har vin hemma för jag har köpt till julbordet och till presenter men det frestar mej inte alls. Däremot har jag fallit ner i godisträsket och äter praliner och choklad, alldeles för mycket. Har faktiskt haft nån sorts sockerbaksmälla av det, huvudvärk på morron. Men det får väl vara ok med det, fram till jul. Sen ska jag avgifta mej igen.

och man kan pusta ut, julmaten var god och gästerna nöjda, det är DÅ, vid diskbaljan, som suget kommer! Det är DÅ jag längtar efter att dricka mej full! Vin finns det hemma också. Men nu har jag kommit så långt att jag vet vad det leder till, jag spelar filmen till slut. Om jag ännu skulle tro att jag kunde dricka ikväll, för en gångs skull, då skulle jag göra det. Det är väl det jag gjort förut men inte längre. Tacksam att jag kommit längre än så. Jag hoppas kvällen har varit och är bra för er alla!

vill.sluta

DU mår.
Och hur trevligt du haft din julafton.
Min var också bra, ungarna fick pryttlar
till förbannelse men oj vad glada dom var.
Upp strax och till elgiganten när deras
mellandagsrea börjar.
God fortsättning Santori ni .
/A

Det har hängt ihop rätt mycket för mej de senaste åren. Inte på julafton med familjen, endast "normalt" drickande då, men eftersom jag jobbar inom skolvärlden så brukar jag vara ledig runt jul och nyår. Fira när ledigheten börjar, dricka medan jag julstökar, när jag städar upp efter julmiddagen osv. Juldagen då man är hemma och tar det lugnt, äter praliner, läser och dricker vin...Det har inte slagit mej förrän nu hur sammankopplad med drickande julhelgen varit för mej. Dessutom har jag haft vin hemma, så mycket att det kunnat vara "värt" att börja. Men det har gått bra förstås. Jag är bara lite glad att det blir vardag imorron igen. Ledig men ändå vardag. Nyår är inte samma trigger, då ska man ju ändå börja ett nytt liv:-).

Jag kan inte påstå att jag haft särskilt svårt sug men tanken har poppat upp att det skulle sitta fint att få dricka. Jag är alltså inte förbi lusten. Kanske den aldrig försvinner helt. Huvudsaken är att den går att identifiera som orealistisk och en lögn. Jag vill inte förstöra det jag uppnått. Det får vara lite jobbigare ibland, det är helt ok. Men som sagt, välkommen, vardag!

vill.sluta

Kan vara skönt att få höra det ibland, för det ÄR du verkligen!!!!!!!!
Du peppar så gott som alla och har ett fantastiskt gott humör och är så vitt jag kan konstatera inte varit bitter och tvär någon endaste gång.
Till skillnad från mig som poppar fram med de mest plumpa grodorna och skällsorden.
Utan att mena det givetvis.
Men du fixar detta så snyggt!

Sträck på dig, puta ut med bysten upp med näsan och säg till dig sjäkv hur fantastisk bra du är!
Kryp sedan ihop och busa med barn, barnbarn what ever.

Du är är en klippa!!!!!
//A

Maria42

Vilket bra år det har varit för dig, hoppas verkligen nästa blir minst lika bra.
Kram!

Dompa

Tänker mkt på att vara sann mot sig själv....är inte ensam i det stadiet just nu. Du verkar på många sätt redan ha nått dit. Det glädjer mig...liksom dina inlägg har gjort under forna året. Önskar dig allt Gott...ibland annat ett Gott Nytt År! /R

Gästerna har gått och jag har diskat undan. Nu sitter jag här och varvar ner med ett glas alkoholfritt bubbel från systemet. Smakar festligare än mitt vanliga mineralvatten. Helt ok, jag drack det vid tolv-slaget också. Riktigt trevlig kväll men nog blir det jobbigt utåt natten. Det blir en så lång kväll så det hinner bli för mycket dricka. Folk blir högljudda och lite fåniga. Det är inte samma sak att vara nykter i sociala sammanhang. Jag saknar inte att dricka, det är inte det. Och inte har jag nåt emot att andra dricker heller. Det är bara på ett annat sätt och jag kan förstå att många strävar efter och hoppas kunna lära sej dricka "normalt". Man känner sej lite udda i sällskapslivet, som många beskriver. Åtminstone såna här kvällar.

Jag mår i alla fall väldigt bra, jämfört med många nyårsaftnar är denna perfekt. Förra året ramlade jag i fyllan och slog i pannan, gick med blått öga i nästan två veckor. Jag har ett helt annat utgångsläge detta nyår. Ingen skam, ingen baksmälla. Nu ska jag krypa i säng, nöjd med kvällen. Till 80% hade jag roligt, de sista 1,5 timmarna blev lite tröttsamt men det tror jag att det blivit även om jag druckit.

Gott nytt år, kära vänner! Jag önskar er alla framgång med era föresatser. Man kan allt man vill om man verkligen vill. Det är inte alltid lätt men det är mödan värt.

Putte72

Tack för dina rader. Och god fortsättning.

Våren är vår. Skönt att aftnar är över. Det är lättare att vara nykter utomhus. Och i år hukar vi inte bakfulla i skuggan.

Vad var det Fröding skrev?

Friskt! Grönt! Skönt! (typ). Men där är vi snart. Har alltid längtat efter våren men oftast hamnat betraktandes den inifrån. Bakfull. Eller ute när solen gått ner.

Trädgården i dekadent förfall. Ska beskära fruktträd till helgen.

Har du vägarna förbi Malmö bussar jag på en kopp. Och frukt från hösten. Den lyckades jag rädda.

Kramar/p

Maria42

för dina kloka och bra inlägg på forumet, det hjälper mycket.
Kram!

och så skönt att du mår bättre! Du vet att jag förstår hur du kände, verkligen, vilken tur då att vi är i olika faser och kan komma med synpunkter. Och jag vet att du vet att idén inte var så bra:-) Man får vara primitiv. Det var starkt av dej att skriva om det här. Jag har försökt sätta mej själv i din situation och skulle också blivit väldigt sårad av makens reaktion, FAST han har rätt till sin åsikt. När man känner sej dum, och bortgjord, då blir man primitiv! Jag skulle ha velat att min man snällt skulle sagt "men är det verkligen en bra idé, du har ju sagt att du inte ska dricka mer". Eller "tror du faktiskt att det är så klokt" eller nåt försiktigt, snällt. Men dom är ju bara människor också och vi reagerar inte alltid så klokt och förståndigt enligt regelboken. Dom har ju dåliga erfarenheter av oss.

Jag är glad för din skull och för min skull att det gick bra, jag vill att vi båda ska lyckas nu. Du har ju ett rejält försprång, det kommer kanske kriser efter olika tidsperioder. Jag var ju nykter i 1,5 år för några år sen, då jag trodde att några glas vin i sommarkvällen inte var nån fara. Det tog inte lång tid innan det var värre än förut.

För min del är jag glad att jag den här gången verkligen insett att jag aldrig kan dricka igen och att jag, just nu i alla fall, är helt tillfreds med den framtiden.

Stigsdotter

och önskar dig god fortsättning på ditt nya år. Duktig är du som klarar av att ha alkohol hemma och stå där och diska utan ett glas. Det är ju så skönt dagen efter!

Jag märker att folk i min omgivning, i min familj, dricker mindre nu. På nyårsafton hade det inte ens köpts något bubbel till 12-slaget - det serverades till förrätten istället och det var ju lika bra det - efter middag med vin och chilimajjo känner man ju ändå inte korrekt smaken av dyr dricka så det är ju mest slöseri.

Kram från mig

god fortsättning till dej också. Jag brukar titta in i din tråd. Jag ska säga att det är inte lätt att stå och diska med vin hemma, det brukar vara så himla skönt då att dra i sej lite (mycket!) och koppla av, varva ner. Jag kände verkligen av suget då men det var aldrig nån tanke på att jag skulle dricka. Bara en längtan. Det var nåt välbekant som saknades, jul och nyår har tydligen varit en trigger..

Nu är det skönt med vardag, nytt år, festerna över. Allt går lättare igen. Jag är väldigt stolt över mej själv och vad jag uppnått, det blir en god cirkel. Jag har ju flera försök bakom mej och det går att sluta, det har andra visat. Det viktigaste för mej nu är att på djupet helt förstå och acceptera att jag aldrig ska dricka alkohol igen. Jag tycker jag har gjort det. Att man får sug och tankar på att dricka, det är helt ok, det får man räkna med. Men då får jag sörja det och komma ihåg hur lite glädje det gett mej de senaste åren. Just nu känns det jättebra, fridfullt. Jag önskar dej detsamma!