Oki de känns både skumt men ändå inte att skriva detta inlägg.. Alkoholistbarn det är jag och lovat mig själv i alla tider att inte hamna där.. Istället lyckas på alla sätt.. Lyckats har jag i mångas ögon, man, hus, fina barn, bra utbildning, bra jobb osv.. Men vad har pågått under ytan? Jo jag är på god väg att bli det jag mest avskyr.. En människa vars fokus Under ytan är drickat.. Jag började dricka alkohol i senare delen av tonåren! Ganska genast så var jag den som alltid blev för full.. Något som skämtades bort de var liksom ok i den åldern på ngt vis.. Jag kunde också själv skylla på att det aldrig varit ngn i min närhet som haft vidare bra alkoholsinnne. Åren har gått och i perioder har jag druckit mindre då barnen var små.. För principerna var så viktiga att nej inte dricka framför barnen etc. Men att ngn gång per månad tsm med vänner alltid bli den fullaste var fortfarande ok. Började smått ändra principerna efter samtal med vänner klart mina barn ska kunna växa upp med föräldrar som dricker normalt för det är skillnad på att dricka för mkt med barn än normalt. De köpte jag och började leva efter det.. Gäster hemma och och alkohol! Gick ju bra! Äntligen gjorde som "man skulle".. Men sakta så flyttade jag även gränserna där.. Blev för full även då barnen var hemma.. Men de sov ju.. Misstag kan alla göra!!! Men misstagen blev fler även om barnen inte varit närvarande på de viset och sett mig kräla på golvet så kom frågorna "varför dricker ni vin varje fredag".. Osv.. Jag försvarade mig! Gick upp dagen efter för barnen skulle inte lida av att de blev för många glas efter de somnat... Kompenserade med roliga aktiviteter dagen efter! Det gick ju ett tag.. Från att festat ngn ggr i månaden med vänner så spelade det inte längre roll om det var fest.. Helg eller ledighet rättfärdigar ju "lite" vin... Konflikter med maken som inte förstod varför jag inte bara kunde ta ett två glas utan var tvungen att dricka tills jag blev uppenbart berusad.. Här borde de ju räckt! Men nej lyssnade inte.. Umgås med de vänner som ska festa.. Gå ut trots att jag nykter inte vill det på grund av jobbrelaterade saker.. Bli för full, söka uppmärksamhet av män (svika mannen) dagen efter ha ångest be om ursäkt, försöka orka vara bra mamma... Jobba i veckorna som den duktiga jag är där... Inga problem för jag dricker inte då.. Men återigen fredag det eller lördagen då ska jag ha vin med eller utan fest. Full blir jag! Problemet är att jag flyttat mina gränser så tydligt under ett par år ... Jag har skämt ut mig på samma sätt som vid 18-års ålder.. Ramlat, åkt polisbil hem, minnesluckor... Det är inte ok längre.. Inte som mamma inte kopplat till den jag är i yrkeslivet... När jag börjar dricka är intentionen nu ska jag bara dricka 3 glas de blir mer... Ångesten slår mig så hårt! Nu inser jag faktumet jag hanterar inte alkoholen som många andra.. De jag alltid vetat men nu är det på väg åt det håll jag inte vill.. Än så länge Gud bevara mig har barnen inte fått lida av att torka spyor, sett mig ramla, hört oss föräldrar gapa och härja.. Men känslan är att det inte är långt därifrån OM jag fortsätter såhär.. Då hamnar jag där jag inte vill... Nu är det dags att ändra på detta.. Kanske kan jag aldrig dricka alkohol?? Kanske behövs ett uppehåll och att alkohol endast används sporadiskt.. Som de gjorts i perioder... Jag vet inte! Men att fredagsvinet ska väck för en tid är ett måste... Stanna, reflektera, hitta tillbaka... Snurrigt! Ärligt! Mitt sätt att konstatera att jag hanterar inte alkoholen när andra glaset är taget går det alltför ofta utför den kvällen.. De negativa konsekvenserna är många. En incident nyligen har fått mig att "hitta hit" Jag Har sagt till maken och mamma att en ny riktning ska ske.. Ett måste för lura sig själv när ångesten lättat är alltför enkelt! Hoppas o detta forum få stöd. Ändra relationen till det "kära" vinet som gör mig till ngn jag ej vill vara. Den första helgen på länge stundar snart..

Maria42

Vi är många här som delar din historia. Låter som en bra idé att sätta stopp nu för det bara eskalerar tyvärr.
Läs i trådarna och du kommer att känna att du inte är ensam, vi är med dig, skriv ofta för det hjälper när suget kommer.
Nu börjar det..

dig också välkommen ! Ett stort fint steg har du nu tagit bara genom att skriva hur det varit för dig fram till nu. Pirrigt att skriva men skönt efteråt hoppas jag att du kände. Häng på och läs och skriv av dig och du kommer att märka hur lika vi är och att vi delar samma erfarenheter.

Välkomstkram !

NyMan

Även jag gratulerar dig till ditt beslut och jag hoppas att du kommer att känna samma stöd av Forumet som jag har gjort. Bara att börja skriva här var ett stort steg för mig, som klart signalerade att jag hade tagit ett avgörande steg mot ett nyktert liv, för det är nog tyvärr så det måste bli. Sörjer fortfarande vinet, men inte vad det gör med mig...

JÄTTEKRAM!

höst trollet

Och välkommen ombord på forumskutan.. Du vet den där båten som vi alla sitter i..
En del påstår att de åker tåg samtidigt, men vi som är beroende är ju kända för en "split personality".. ;-D
Fortsätt att skriv, jag tror att det är något som underlättar. Det är bra att sätta ord på sina egna tankar och att få respons.. För det får man här!
kram / trollis

Minime

För ert fina välkomnande! Första helgen på ett bra tag är inledd. Sug Näe som sagt det är än så länge inte ett problem. Beror säkerligen också på att ångesten från förra helgens misslyckande fortfarande ligger för nära.. Idag var iallafall första fredagen på länge som maten inte avnjöts tsm med vin och det var lika gott ändå. Inser dock att en viss tomhet infinner sig för det är efter maten jag brukar fortsätta "njuta" av vinet.. Tills jag oftast blir onykter.. Idag funderade jag ett kort ögonblick vad ska jag göra ist? Fick bli en god bok en stund... Skönt och samma effekt jag velat ha av vinet avslappnande.. Mitt stora eller nja inte så stort kanske men för mig känns fr stort.. Hur säga till vännerna Näe du jag ska ej dricka ... Är inte där att uttala det än.. Ett senare problem! Ironiskt förresten fick en flaska vin i present av arbetskamrater idag i samband med firande av mig.. Log och tackade.. Som sagt inte där att säga denna är ej bra för mig... Får redan nu be om ursäkt om mina inlägg blir röriga och hattiga men jag låter orden bara komma utan speciellt mkt eftertanke just nu!

Dompa

Bättre sent än aldrig! Du kommer kanske uppleva lite stiltje här ikväll...det är väl inte så lyckat när du väl hittat hit. Men det är "Fredagsmyset", anar att flertalet av de som inte ännu har supit bort sina familjer ägnar sig åt det just nu. Men surfa runt här och stärk dig själv.

Skriver hattigt? Haha, det gör vi alla. Se detta som din dagbok, du kan gå tillbaka och läsa. Enda skillnaden är att här får du respons. Klara kvällen nu. Visualisera förra helgen. Välkommen /R

NyMan

Här finns mandom, mod och morske män (och väldigt mycket kvinndom, mod och morske kvinnor också!)´att ösa ur och att ta spjärn ifrån när man behöver det. Så ta för dig och dela med dig. Här finns alltid någon som ser och hör och det ger en härligt varm känsla i magen av att veta att man inte är ensam!

Björnkrammar!/NM

Minime

God morgon skön känsla att vakna på lördagen utan ångest det måste erkännas. Nu laddar jag för även en lördagskväll utan vin. Trevlig helg på er!

Minime

Lördagskvällen börjar ta slut! Även den utan vin! Det innebär första helgen på läääänge utan någon alkohol, det känns bra. Har gjort saker som får mig att må bra. Kommer kunna gå till jobbet rakryggad med en känsla som inte är ångest. Skönt! Hoppas ni alla har en skön helg där ni gör saker som är positivt för er.

NyMan

Det måste kännas som en liten delseger! Rakryggat är alltid bra och det gäller att påminna sig själv hela tiden varför man har fattat sitt beslut. Och beslutet är alltid ens eget, aldrig någon annans och du har stått fast vid ditt beslut ikväll också, så alltså igen: Bravo!

Många björnkrammar!/NM

Minime

Tack! Ja det kändes mycket bra. Men kan ändå inte rå för att känslan efter att helgen snart är slut är lite tom/besvikelse på samma gång. Jag är van vid en fylla annars har de inte varit helg liksom. Denna helg har varit bra på alla sätt egentligen. Men att inte få känna ruset, värmen av de första glasen skapar en tomhet helt klart. De gånger de går "bra" att dricka Vin skulle önskan vara att få ha kvar. Men ledsamt nog kanske de aldrig funkar för att jag inte kan nöja mig med det utan när väl de första glasen slunkit ner går de fort utför. Jag passerar stadiet jag gillar och blir full vilket bidrar till att jag blir en person jag inte gillar. Hur kan alkoholen som ger det negativa andå skapa ett sådant tomrum? Tanken att inte dricka alls någonting känns absurd. Men kanske är det så det får bli? Det får tiden utvisa. Har till vänner under denna helg spelat som vanligt. Inte uttalat mitt beslut om att testa om de ska bli ett liv utan alkohol eller inte. Deltagit i prat och planering om kommande tillställningar så får vi se.

Stigsdotter

Att något så bra bara blir sämre när vi får för mycket av det? Som en vän sa: Alkohol är en väldigt bra antidepressiv drog men sen blir man deppig av att inte dricka istället.

Ta en dag i taget, du behöver inte bestämma dig för att aldrig mer dricka, bestäm dig för idag bara. Och den där sorgen man känner över att inte få känt värmen etc. det är bara larv egentligen. En illusion, inte på riktigt, vi är lurade, hjärnnappade. Det är otroligt skönt att slippa vakna bakfull, tänk vad mycket tid vi får över!

Välkommen till forumet!

carp diem

Godförmiddag alla

Ja nu var det torsdag och jag mår bra. Har bestämt för att inte
deppa ned mig efter drickandet i helgen. Gjort är gjort. Kan
bara hålla med dig om att efter ett glas kan inte jag i alla fall
styra, utan vill bara ha mer. Nu gäller en dag i sänder. Har även
bestämt inga bjudningar just nu och undvika vännerna som dricker.
Man känner sig lite skör just nu, samtidigt som man mår bättre o
bättre för varje dag. Det kanske är tur att jag får sån ångest och
blir så deppig när jag bryter av. För jag gick nog hela förra
veckan och tänkte om jag skulle dricka eller inte på fredagen.
Beslutade mig för att fredag går bra och inget mer på lördagen, tjii
fick jag. Jag dka inte tänka hela livet utan alkohol utan en dag i
sänder annars blir jag deppig på att tänka aldrig mer.
Tror min man tänker efter innan han oxså lyfter första glaset han har
mått pyton på jobbet.
Kan i alla fall inte låta bli och tänka på varför jag inte kan sluta
när jag väl tar glas ett. Och att jag har så svårt att bryta.
Man är ju ingen ungdom heller 3 utflugna barn plus tre barnbarn.
Måste hålla mig frisk nu, energitjuven har tagit upp hela min tid nästan
Må bra
CARP DIEM

höst trollet

Det är väl, som så många skrivit i forumet, att hjärnan blir "kidnappad" av alkohol..?
Tycker faktiskt, att jag fick lite hjälp av att läsa i länken som jag kopierade in till minme..
Efter första glaset, så har vi ingen kontroll!
Och om vi haft det, så verkar det som om kontollen sätts ur spel snabbare, ju äldre vi blir och ju oftare vi dricker..
Det behöver ju inte vara några mängder i början..
Så var det för mig iaf..
Det räckte alldeles förträffligt, med ett á två glas vin (då kände jag mig klart salongsberusad)
Det tog några år, med ett nästan dagligt intag... Och så "vaknar" jag och upptäcker att jag blivit vin-alkoholist..
Klämmer gladeligen i mig en flaska själv (och MER om det finns...)

Numera, kan jag inte ens "tänka mig" ett glas, utan att känna en viss besvikelse, för jag VET ju att det glaset inte räcker, för att tillfredställa alkoholdemonen..
Fast å andra sidan är DET väldigt bra, för det gör att jag inte vill ha någon alkohol alls..

Varför ETT glas, när det är FLASKAN jag vill ha..?
lite virrigt blev det, men jag tror du förstår...

Skönt att ha dig här igen i alla fall!
kram /trollis

Vinter i min t…

välkommen hit och grattis till en första A-fri helg! Visst blir det lite tomt till en början, där känner jag igen mig. Jag är nästan inne på andra månaden nu och tomheten har blivit mindre och mindre påtaglig. Låt det ta den tid det tar! Lite tomhet är inte farligt. Det är nödvändigt. Du håller ju på att bereda plats för någonting nytt. Vad det blir får tiden utvisa.

Minime

Skönt att läsa det ni skriver. Jag har svårt att erkänna för andra mitt val. Problem uppstår ju såklart jag som ej brukar banga för fest/samkväm med vin. Nu håller jag mig undan svarar flyktigt. Det känns falskt men kan eller är inte redo att sägs till alla än vad jag genomgår. Mot en till helg utan alkohol är det iallafall. Med mer prövningar då den innehåller egentligen planerat umgänge med vin. Umgänget ska
Bli av bara frågan vad "ursäkten" blir för att jag ej dricker.. Det får jag klura på när jag fegar ut och ej vill blotta mig för just de som jag ska umgås med i helgen.

höst trollet

Skäms inte för ursäkter.. Det är många av oss, som inte ställer oss och skriker ut att vi är alkoholister..
Dessutom, så tycker jag inte att andra har med att göra, om man inte dricker, lika lite som de har att göra med vad man äter eller ej..

Däremot är det bra, att du har en plan B till hands. Att du redan i förväg har tänkt på vad du ska svara, om frågorna dyker upp.. Det ger DIG en inre säkerhet! Och det gör att det är lättare att stå emot.

Många av oss har "standardfraser" att ta till. Ibland räcker det med ett enkelt: Nej, jag dricker inte vin idag..
Ibland, lägger folk inte ens märke till att man inte dricker alkohol, de är så upptagna med att stjälpa i sig själva:-D

Där mötte jag en gång en lite märklig reaktion efter en blöt fest, där jag för omväxling skull varit nykter.
En av deltagarna reagerade på att jag satte mig i bilen och körde hem. När h*n fick klart för sig att jag inte druckit en droppe alkohol sa h*n: F-N, vad fult, du kunde väl ha talat om att du var nykter...
(jag trodde att h*n tänkt tigga skjuts, vilket jag inte var pigg på..) Jo, h*n tyckte att det var pinsamt, med någon som var just nykter, när alla andra var knöfulla och "gjorde bort sig"..
H*n trodde att jag på något sätt "spionerade" och skulle dra upp pinsamheterna efteråt.. (vilket jag givetvis inte gjorde. Och det var inte tanken heller)

Det säger en del om, att folk egentligen innerst inne v e t hur de beter sig..(de vill inte bli "påkomna". Och de projicerar gärna över sina dumheter på någon annan)

Stort Lycka Till och stå på dig!/ trollis