av Vickan69

Min första tråd. Har läst mycket här på forumet sista veckan och fascineras av den öppenhet och värme som finns i forumet. Så många nakna, kloka och stödjande inlägg och kommentarer. Min första vecka med beslutet att lägga av m A. Är det någon annan som börjar nu, så kanske vi kan följas åt.
Vet inte riktigt vad jag kommer att skriva här men vet att jag kommer att behöva stöd på vägen... Och jag börjar så här. Det första steget.
Hoppas på era berättelser, kloka råd och ärliga reflektioner på vår väg till ett nyktert liv!

1 vecka idag //v

Fingal
lör, 2014-07-12 - 18:59

Hej, så här på sommaren kan man sakna att sitta på någon uteservering när det är varmt och soligt. Men jag glömmer lätt hur det kunde vara, det räckte oftast inte med en 3-4 öl, jag fortsatte i flera dagar och hade svårt att bryta. Nu är jag tack o lov fri från alkoholen och saknar inte den inte heller, men vägen har inte varit lätt alltid.
Ett råd i början att ta de lugnt och ta en dag i taget tex bestämma idag ska jag vara nykter, till slut blir flera dagar en vecka och veckor blir månader. Framförallt lova inte att vara nykter för evigt utan ta en dag i sänder.
Glada hälsningar Fingal

Vickan69
lör, 2014-07-12 - 21:45

Tack för din kommentar Fingal. Hur länge har du varit nykter? Ja, jag kan inte säga aldrig, då blir det för definitivt och deppigt. Tänker åtminstone tre veckor som perioden leverprover visar på alkoholintag he, he. Helst längre för att läka och bli av med suget. Kanske alltid. Igår när det var sådan fin em. så fick jag en enorm längtan att sätta mig på verandan med ett kallt gott vin. Bilden är helt klar. Saknar många tillfällen som när jag lagade underbar god mat på kvällen och längtade så efter ett glas gott rött. Samtidigt säger jag till mig själv att jag hade inte mått så bra, inte tränat, inte lagat god mat i flera dagar och varit helt närvarande vid middagen om jag INTE varit nykter. Hade varit slö och halvfull innan middagen säkert.
Det som är så svårt förutom vanan, symboler och belöningar som underhåller suget, är att jag blir ännu mer klar över att jag vantrivs i min relation och har gjort så länge. Tänker att jag ska vänta med beslut. Fick med man och hund på en lång promenad i kvällssolen. Satt på en brygga och försökte prata, nu när jag är lugn och nykter. Mannens reaktion gör mig bara ännu mer sorgsen och ensam. Jag vill inte längre ha dessa idiotiska samtal som inte leder någon vart, som bara slutar med att han anklagar mig, försvarar sig och aldrig kommer med ett jag-budskap. Han slår ifrån sig, bli hård och elak. Han flyr alla samtal och så har det varit länge. Klumpen växer och jag ska på familjesemester i tre veckor med honom. Åh, vad jag ville dricka vin nyss! Dämpa ångesten och förtvivlan. Vet att det inte hjälper. Vet att jag måste bestämma hur jag vill ha mitt liv. Det är bara så tungt och ensamt. Vet inte hur jag ska orka med en separation med en man som totalt vägrar samarbeta. Å, andra sidan blir ju inget bättre att jag dövar med alkohol och kryddar med ångest.
Glad att jag tog mig hit. Jag vet att det kommer att bli tufft!! Det hjälper att ha cyber-vänner som följer ;-)
//V

Vickan69
sön, 2014-07-13 - 09:53

Häftig att följa med Fredde-s. Så många tankar han förmedlade som jag känner igen. Kopierade ett stycke jag tyckte berörde extra mycket;
"Och sedan grundbulten tror jag, det är tristessen. Dvs, lära sig göra något när suget kommer. Jag tror suget är ett av hjärnans sätt att "bota" inaktivitet. Vi har en inomboende kraft att göra något, att vara aktiva, att skapa. Den kraften kan användas eller dämpas, och hjärnan bryr sig inte så mycket om vilket... Bara tristessen eller känslan av oförmåga släpper. Gärna med hjälp av alkohol."

Jag tror gammal sorg och ensamhet är min största fiende. Har varit mer aktiv sista tiden men också hunnit fundera mer. Idag ingen alkohol. ;-)

vitsippan
sön, 2014-07-13 - 22:20

Hej!
Välkommen hit :)!
Känner igen mkt i det du skriver. Har gått igenom en skilsmässa med allt vad det innebär (skrivit om det i min tråd om du är intr. ) och har hela tiden försökt balansera mitt drickande sen första gången jag sökte hjälp. Jag vill inte sluta dricka vin,men jag vill inte dricka som jag gör i perioder nu....
Jag hoppas att du finner din väg och tycker du är stark som är här o berättar din "story"!

Vickan69
mån, 2014-07-14 - 00:42

Trevlig med besök i tråden :-)
Läste den senaste av dina trådar och förstår att du har slutat förr. Du har skiljt dig och nu bestämt dig för att sluta dricka igen. Nyfiken vilka dina tidigare trådar är. Vad skönt att du kunde tacka nej till öl!! Jag åt middag på restaurang och kände mig så eländig när jag insåg att jag inte kunde beställa vin till maten. :-( frågade om de hade alkoholfritt vin och fick ett riktigt gott vitt som inte smakade sött alls. Avskyr sött till maten. Nöjd att jag hade bestämt mig för att även denna dag skulle vara vit! :-)
Nu på semester och kommer inte att ha så mycket tillgång att skriva.
Ses igen!

Vickan69
lör, 2014-07-19 - 16:48

Nu hemma igen efter en resa med familjen. Läst lite i trådar. Känner igen rastlöshet, svettningar och huvudvärk. Manisk i början. Lite lugnare nu. Alkoholfritt öl har släkt törsten ibland. Provade ett alkoholfritt vin från systemet som var odrickbart men däremot ett vitt mousserande som var riktigt gott. Det är Berg-och dalbana verkligen och saknar min vän A ganska ofta. Sörjer att inte kunna vara skönt berusad under sommarledigheten. Försöker motivera mig genom att tänka på nackdelarna med A. Tar råd av er i forumet i olika trådar.
Får mer gjort och kommer ihåg det jag tänkte på kvällen när jag vaknar. Bara en sådan sak! Tex tänkte jag att jag skulle göra en vacker och god sommarfrukost till familjen, vilket jag kom på strax efter att jag vaknat. Trevligt. Blir mer kreativ men fortfarande rastlös och lättirriterad, särskilt på maken.
Längtar tills det har gått lååååång tid och jag inte längtar efter giftet mer. En dag i taget och HALT är verkligen bra att tänka på! Hur går det för er andra som slutat?

Vickan69
sön, 2014-07-20 - 12:44

De vanligaste användningsområdena för etanol är lösningsmedel och berusningsmedel. Till vänster 94 %-ig denaturerad etanol för hushållsbruk och till höger öl, som vanligtvis har en etanolhalt på 3,5–5,5 %. Ett växande användningsområde är som fordonsbränsle, se E85.

simbo
sön, 2014-07-20 - 14:04

Grattis till 2 veckor . Idag min 7:e dag och den första som känns som en vinst att vara utan A. Du och de flesta på tråden
är nog betydligt yngre än jag, och jag är avundsjuk på att ni kan ta tag i problemet i tid, och inte kasta bort en massa år.

Vickan69
sön, 2014-07-20 - 14:43

Det är bara att inse att det kommer att gå upp och ner och när vi är sårbara och alkoholen, som ständigt närvarande i så många sammanhang, känns som lösning/befrielse/belöning/tröst/sömnmedel kommer vi att prövas.... Jag hoppas att vi kan fortsätta stötta varandra!
Stolt och stark känner jag mig nu och det vill jag fortsätta med. Inte förakta mig och ångra. (Ångrat gör aldrig ogjort gjort) inte skada mer hjärnceller och skada organ mer. Inte mata cancern att ta plats i min kropp!!!
Snart är ni där också, Ben och Simbo. :-)
Ha en fin dag (som ni inte ångrar)!

levalivet
sön, 2014-07-20 - 14:55

Hej- kämpa på! Jag är också ny här och har de senaste dagarna läst massor på detta forum och det känns så bra. Jag börjar också idag. Livet är för kort för att inte må bra.

konstnären
mån, 2014-07-21 - 08:34

Grattis till dina 2 veckor, jättebra tycker jag. Själv har jag inte druckigt sedan 10 september förra året. Det var en hård
match jag gick, men jag gav mig faan på att A skulle inte ta över mitt liv som den gjort. Men riktigt säker är jag inte,
ibland får jag vara extra vaken, var och när jag befinner mig just då. Testat många ggr. innan september och det gick ca
2 ggr, sedan var jag tillbaka där jag slutade med dagligt intag av minst en liter vin. Så det ska jag inte testa just nu. Jag tar
en dag i taget. Måttlighetsdrickare kommer jag aldrig att bli, när jag gick över den gränsen vet jag inte, jag bara flöt med.
Bra jobbat av dig
Konstnären

Vickan69
mån, 2014-07-21 - 12:15

Hej levalivet. Vad roligt att du också bestämt dig. Det kommer vi aldrig att ångra! ;-) startar du en egen tråd, så ge mig en hint.

Konstnären, har läst mycket av det du skrivit. Fantastiskt att du kommit så långt och tack för pepp. Jag längtar verkligen till dagen jag kan konstatera att det gått ett år. Jag vill vara fri. Suget kommer på kvällarna. Jag kunde lugnt dricka 1,5 l en kväll. Började bli svag och darrig sista månaderna. Usch! Det är ett djävulskt gift. Så inspirerande och en bra påminnelse om att det går men också ständigt finns risker att trilla dit igen, från dig och några som kommit långt.

På morgnarna är det så skönt att vakna pigg och fräsch. Då ångrar jag inte att jag stod emot kvällen innan. Kan inte ha A hemma. Sover mindre, är det vanligt? Inspiration att fixa med trädgård och städar mycket. Läst om fler som liksom städar bort allt skit när man slutat. Tänker att det är egentligen jag. Jag tycker om att ha rent och ordning omkring mig. Det sket jag i ofta med A i kroppen men mådde dåligt över allt jag inte tog tag i och sköt framför mig. Så, jag gillar denna effekt.

Har en oro för hur stressen och pressen påverkar mig när jag börjar jobba igen. dÅ blir det verkligen en prövning och ännu värre när novembermörkret börjar sänka mig... Hoppas det blir mycket snö i år!!! Det blir så ljust och vackert då.

Må bäst en vacker dag som denna. <3

Sissan1
mån, 2014-07-21 - 18:43

Eller hur? Vi måste ta en dag i taget och njuta av det vi uppnår just nu-klara av att leva utan giftet A i kropp och själ. Vi blir starkare för varje dag och att vi dessutom klarar det här nu under sommaren med alla frestelser gör att vi är bättre rustade för jobbiga höstar. Tänk hur det skulle vara att starta hösten med att haft full A-konsumtion hela sommaren. Att behöva oroa sig över vad sommaren och A gjort med min kropp. Nu kör vi på Vickan69! Blev faktiskt sugen på snö och skidåkning när jag läste din tråd, och i vinter mår våra kroppar sååå mycket bättre utan A. Sköt om dig!

Vickan69
mån, 2014-07-21 - 19:33

Ja, hur utvilad är man när man druckit större delen av semestern. Bra, tänka bättre rustad inför hösten! Jag åkte skidor i påskas och det var länge sedan förra gången. Gud vad härligt det var och ser fram emot bättre kondis nästa gång. :-)

Tränade varje dag i fyra dagar, bortrest i fem och nu varannan dag. Börjar återta min kropp igen och det känns bra. Sitter nu i träningskläder och ska duscha om en stund.

Full fart framåt och uppåt!

Detsamma, forumvännen!

Loka
tis, 2014-07-22 - 09:03

Du skrev såhär, Vickan: "Jag tror gammal sorg och ensamhet är min största fiende. Har varit mer aktiv sista tiden men också hunnit fundera mer" - och precis så är det! Även för mig. Idag börjar min dag tre utan alkohol och det har, vad suget beträffar, gått märkligt lätt. Däremot sorgen, känslan av jag bara låtit tiden, åren gå och försummat vänner... Känns som en stor sorggråt är på väg. Det är dags att möta den nu. Tog en lång kvällspromenad igår medan ungarna såg på film, brukar oftast jogga. Men igår fick det bli en rask promenad och det var underbart! Joggingen kan för mig bli en prestationsgrej, en del av den allmänna "bli-bättre"-hysterin jag så lätt kan känna (bättre mamma, bättre tider på halvmilen, bättre på ditten och datten, duktig flicka-syndrom i kubik.....) och att promenera var, ja, underbart. Lättare att möta dom tankar som jag äntligen vågar börja ta till mig nu, sen tre dar. Å andra sidan borde jag nog jogga lite också, så jag inte skämmer ut mig på Tjejmilen i september, anmälde mig i ett anfall av entusiasm för flera månader sen.... Eller så bryr jag mig inte, promenerar igenom milen i lugn och ro? Får se. Kramar Vickan, snart tre veckor, eller hur? Härligt, ser fram emot att kunna säga det jag också!

Vickan69
tis, 2014-07-22 - 10:52

Ja, massa sorggråt finns. Om man samlar på sig sorger utan att bearbeta och knäna släppa taget om såväl, sorg, skuld och misslyckanden då växer snöbollen och till slut hotar en ravin. Ravinen låssas vi inte om när vi dricker för då mår vi så bra.

Vad intressant med promenaden, att jobba blir prestation. Jag promenerade mycket i naturen när min son varit svår sjuk under en längre tid. För mig har också träning varit prestation. Om jag inte är bäst då ger jag fan i det. Du verkar ha haft en sundare piska än jag senaste åren ;-)

Modigt av dig att möta tankarna och reflektera över ditt duktighets-syndrom. Självkänsla handlar inte om prestationer utan om vem man är, ja. Det är en riktig utmaning för mig som lärt mig att prestation är det enda som räknas och det är det som avgör om jag duger och blir älskad. Sitter i sedan barndom :-(. Värsta är att jag lätt gör lika med barnen och hatar det. Ska de också växa upp tomma med ett jag som baseras på hur de presterar!? Nej, vill inte!! Men det är inte lätt när jag inte har de verktygen själv.

Vi får vara snälla mot oss. Tänka på det vi gör bra och framtiden. De där tankarna om vad man gjort och inte gjort, fulla av skuld, är bara att släppa förbi och putta bort. De gör ingen nytta alls. Får oss bara att må dåligt. Detta måste min mentala träning handla om. Mindfulness och meditation fungerar verkligen.

Skulle nog vara en utmaning för dig att promenera milen. Kanske värt att testa. Låta Må-bra-Loka få ta plats och bestämma mer? ;-)
Ja, på väg mot tre veckor. På lördag. Vinnarskallen vill gärna komma mycket längre på en gång! ;-)

Hörs, vännen.

Loka
ons, 2014-07-23 - 10:47

...berätta mer om den, Vickan! Har du gått på kurs, eller har du bara satt igång hemma?
Har, som säkert så många av oss här, ett antal självhjälpsböcker på hyllan här hemma. De flesta har jag lagt ifrån mig med en suck, dom är så uppenbart banala, skrivna mest för att tjäna pengar på hälsotrenden de senaste åren. Men visst finns några bra och tänkvärda!
Kruxet är ju bara att man SJÄLV ska anstränga sig och försöka göra/testa något av det som står där, inte bara läsa vackra tankar och råd....
Och så hamnar dom på hyllan igen.
Gå Tjejmilen.... Ja, jäklar.
Varför inte?!
Det är ju för min egen skull jag gör den, inte för att visa upp mig för andra. Väl....??
Nånstans i livet måste man sluta att vara duktig flicka. Bli vuxen, med fel och brister.
Kram!