..är väl att på något sätt ha bestämt sig? Jag var inne här och läste i början av året. Tyckte det var intressant och bra men var nog inte tillräckligt motiverad...I samma veva tog det slut med flickvännen. Vi bodde inte ihop så det var över med ett telefonsamtal och hämtning av tandborste typ. Naturligtvis var det alkoholen, smygsupandet som var anledningen. Hon var skarpsynt och upptäckte sånt som inte upptäcktes i andra långa förhållanden. Med facit i hand hade det naturligtvis varit bättre om det upptäckts tidigare!
Efter att det tog slut har drickandet varit värre än någonsin...Nu hade ju ingen koll på något jag gjorde! Som ni vet så lurar man sig själv! Om ingen vet så har det inte hänt...
Har nu varit nykter i ett par dagar och läst jättemycket här! Vissas trådar, t ex LillPer och LenaNyman, är ju som att läsa en spännande bok! Man dras med i känslor, som man känner igen, och hoppas att det ska gå bra. Trådarna är kryddade med alla kommentarer, ingen nämnd och ingen glömd. Jag är förvånad över hur välformulerade och kloka de flesta är! Inte för att alla har problem med alkohol utan för att det generellt är ganska ovanligt på diverse forum på internet :)
Som nästan alla skriver så är det svårt att ta ett livslångt beslut! Jag är otroligt förtjust i att dricka! Mår så jäkla bra. Har inte heller stora problem med bakfylla eller ångest. Tyvärr höll jag på att säga...Annars hade jag kanske skärpt mig tidigare. Men jag har hällt i mig kopiösa mängder så det har börjat kännas i kroppen! Slutar jag inte nu eller snart så lever jag inte länge till är jag rädd!
Tack till alla på forumet för det ni skrivit! Det har gett mig motivation att ta mig i kragen, en dag i taget....