Vad ska jag göra?

Min man sedan många år har problem med alkohol. Han vägrar erkänna det och tas det upp blir han förbannad och bråkar.
Han dricker varje kväll, ca 5 starköl i veckorna och helgerna mycket mer.
Sköter jobbet osv.
Jag dricker ingen alkohol alls utan han dricker själv.
Vi har barn i tonåren så det har pågått ett x antal år.
Jag var på väg att lämna honom för ca 15år sedan men här är jag ännu.
Detta medberoende har satt djupa spår i mig och barnen.
Vet inte hur jag ska tackla detta?
Lite svamligt men har faktiskt svårt att skriva detta, ångest , tårar kommer för att jag skäms så för detta.

Profile picture for user gros19

Alla dessa år du måste bära på väldigt många plågsamma känslor, skam säger du själv, förmodligen också mycket sorg, skuld men även ilska. En sak i taget tänker jag och mitt förslag är att du kontaktar någon alanongrupp. Du kan leta på nätet. På alanon får du möjlighet att träffa människor som upplevt mycket av vad du själv gjort. Du kan uttrycka allt du bär på utan att känna skam. Finns givetvis kuratorer m.m. om det passar dig bättre, men medberoende, skuld och skam är central i tolvstegsprogrammet, vilket man använder sig av på alanon. Sedan har du kanske också funderingar på hur dina barn ska kunna få hjälp. Socialförvaltningen brukar erbjuda anhörigprogram och ofta även för barn. men börja med dig själv är mitt förslag.

Profile picture for user Tofu

Min mamma är likadan. Taggarna utåt rakt av. Inte har hon problem. Nope! Inga alls...

Hon konfronterade mig tillsammans med min pappa och ja la mig direkt. Jag har aldrig kunnat ljuga om någon konfronterar. Har heller aldrig smugit utan mer druckit öppet även om vindunkar lätt döljer problematiken.

Vi har pratat massor om mina problem men hon har inte nämnt något. Vet dock att hon dragit ner. Igår informerade jag henne om att nu har jag snart varit nykter i 1 år. Vi pratade en del om det och hon frågade om jag inte ville dricka igen? Mitt svar blev nej. Jag kan inte lita på mig själv tillräckligt så bättre att avstå helt. Jag har svårt att stoppa efter 2 glas och allt över det betyder idag i min värld att man har problem.

Jag vet att hon lyssnar men hon har inte nått milstolpen att erkänna sina egna problem. Hon sa vid ett tillfälle att jag även hjälper andra genom att vara så öppen som jag är. Hennes svansföring är hög. För hög för sitt eget bästa...

Du ska verkligen inte skämmas. Skammen är till för att vi ska anpassa oss till flocken men i detta fall blir det kontraproduktivt. Jag tror skammen är det stora problemet man måste attackera för att komma vidare. Säkert en stor anledning till att du och din man inte når varandra när frågan lyfts. Därför tror jag det är superviktigt att kliva under skalet med empati. Inte frustration för då svarar man med taggarna utåt istället och självförsvar.

Tror du det skulle fungera om du började säga. - Jag ser att du har problem och jag vill hjälpa dig. Jag vill att vi hittar ett sätt där alkoholen inte skrämmer och anpassar hur vi lever våra liv. Jag är även orolig för barnen. Jag vill leva med dig men vi måste hitta ett sätt där alkoholen inte tar över våra liv.

Fråga honom hur han känner och ta det sedan steg för steg. Få honom att inse att det påverkar även dig och barnen och ni vill få bort drogen och få fram mer av honom istället.

🤗 Skäms inte. Alkoholindustrin ska skämmas. Det är en drog som förstör så mycket för så många. Du har verkligen ingen skuld i det 🤗