Hej, nu är jag här igen - med samma fråga...
Fattar jag ett rimligt beslut nu, när jag väljer att gå? Eller är jag känslokall och cynisk som inte ger vårt förhållande en chans, nu när min man är motiverad att vara helnykter?
Han har en historia av långvarig "helgalkoholism" samt drickande på semestern och ytterligare ett par perioder per år. Nu riskerar han sina dyrbara körkort om han dricker mer och är hårt kontrollerad att han tar sin antabus.
Jag undrar hur sannolikt det är att han ej återfaller igen. Det vill jag inte vara med om! Vi har ett litet barn också.
Det handlar väl om att jag är rädd mitt beslut att lämna honom, att jag söker bekräftelse på att det säkert eller nog är rätt!
Något klokt ord till mig?:-S Tack...