Lika bra att starta en ny tråd kände jag när jag vänder mig hit igen!
Hade verkligen hoppats att ”slippa” va här igen, hoppet fanns under hela andra halvan av 2017 då han åt Antabus. Men efter nyår så bestämde han att sluta med det och skulle börja dricka bara vid speciella tillfällen.....dessa tillfällen är tydligen speciella flera ggr i veckan, redan nu och jag har lust att spy på honom och hans alkohol. Det där jvla äckliga skiten som förstört så mycket i flera år och som nu förstör den fina fina älskade bubblan vi levt i senaste halvåret där jag fått prova på hur ett verkligt och lyckligt familjeliv ser ut. Inte nog med det, så blev vi gravida under detta fantastiska år. Inget planerat men heller inte oplanerat, nåt jag absolut inte skulle gjort om jag vetat att han skulle sluta med Antabus. Men nu är d gjort med både det ena och det andra....så tillbaka på ruta ett med jag och MINA barn! Känner redan hur jag börjar ta steg bort från honom när han är sur och vresig. Allt han sagt under 2017 är som bortblåst och jag står här på andra sidan och känner mig totalt blåst i huvudet och naiv. Men denna gång är jag starkare i mina åsikter och vad jag vill.....säger vad jag tycker och tänker direkt, trippar inte på tå och ska göra allt i min makt för att han ska förstå det, annars är han körd. Jag är inte rädd att bli själv, denna gång är jag mer säker på att ska vi leva på detta sätt så mår vi alla bäst av att vara ifrån varandra om alkoholen ska finnas i våra liv på det här sättet. Det är sorgligt, otroligt sorgligt och det smärtar mig att känna att det bara va en illusion som vi levde i....

Nykteristen

Ikväll känner jag Mig så ledsen o nere. Jag o sonen har varit borta hela dagen. Tanken var att hela familjen skulle åka på påskfirande men när sambon frågade om o när vi skulle åka sa jag att jag inte ville att han skulle följa med. Skitsur blev han o stormade upp på övervåningen medan vi fixade oss o åkte. Jag har ingen lust o leka lyckliga familjen o speciellt inte idag efter vad som hände igår, vilket han såklart nekar. Över dock inte att han drack hela dagen för d höll han med om. Vi kom hem sent o sonen somnade för natten påväg hem i bilen. Jag åt och sen gick jag till sängs medan sambon satt o kollade tv o drack te. För nu ska han va nykter i hela 4 dgr sa han imorse....jag orkar inte bry mig! Han gör vad f-n han vill, för oss skiter han ju i ändå.....

att sätta gränser och åka på kalas själv med sonen! Värsta som finns att spela teater och låtsas! Bra för din son också att du står upp för er! Ledsamt och sorgligt att du ändå påverkas negativt av hans drickande! Känns som du är en stark person som vågar stå på dig och göra det som känns rätt i magen och det är en förmåga som man skall använda sig av! Inte alla som har det i sig! Kram

Nykteristen

Tack <3
Ja, d är svårt att gömma dom känslorna för ändå så älskar jag ju honom...om än mindre när han dricker!
Men i allt så känner jag mig starkare än jag gjort innan, det har hjälpt mig otroligt mycket att förra året få gå o prata med en beroendeterapeut under tiden som va ett rent helvete och jag ska inte bege mig in k det en gång till, d finns inte!

Nykteristen

3 dgr tog 3 dgr innan ölen kom fram igen o varför? Ja d har ni nog räknat ut redan, systemet va ju öppet idag efter storhelgen! Lycka för honom som äntligen kunde åka o storshoppa igen i sin favoritbutik! Tänk om man själv skulle göra d kanske, åka till nån klädbutik o stilla sin iver efter nya kläder lite....mmmm ironisk utav bara h-vete är jag! Men d är precis så jag känner just nu! Det brast idag för mig o jag va så arg o ledsen på honom att jag inte kunde hålla tyst. Han? Han skrek tillbaka hur jag lurat honom till 2 barn, hus o att få studera fast jag sitter mer på mitt arsle än vad jag gjort unna p gör inte ett skit här hemma förutom o lagar mat JÄMT vilket jag kanske skulle se om inte d va ett större problem hos mig än vad alkoholen är för honom. Ja, visst jag lagar mat annars är d ingen som får nån mat här hemma inte ens han....jag gör allt här hemma som iallafall går när man är halvvägs in i en graviditet och med grov foglossning! Men jag har iallafall sagt vad jag känner o d känns på nåt sätt skönt att ha väckt d ämnet igen som ligger o pyr i mig och gör att jag nästan mår fysiskt illa av att se honom de senaste dagarna!
Jag har börjat få samma jobbiga känsla när jag ser att klockan börjar närma sig hemkomst för honom o jag vågar inte lämna sonen själv med honom längre då jag inte vill att han ska dricka med sonen själv hemma. Jag har tappat all tillit till honom, den han byggde upp under de 9 månader han beslöt sig för att vara nykter det är som bortblåst!
Han undrade varför jag aldrig frågade honom hur han mår egentligen....d är d enda jag gör, annars är han väldigt bra själv på att berätta d varje dag flera ggr per kväll. Han däremot verkar skita i hur jag o sonen mår. Han har nog inte frågat en enda gång om bebisen i magen heller, om den sparkar mkt eller senaste tiden ens diskuterat den överhuvudtaget. Det är jag o sonen på 3 år som pratar dagligen om den, han är den som frågar om bebisen sparkar. Nästan så jag inte ens vill ha med mig sambon på de nästkommande ultraljuden, går hellre själv som d känns som idag. Blir så ledsen på hela situationen, hur kan han säga så? Jag vet att d bara är för att såra men ändå! Jag har väl aldrig utnyttjat honom, jag är den som alltid alltid alltid stått vid hans sida när ingen annan ens velat veta av honom!

Nykteristen

Ligger klarvaken men ändå så sjukt trött i kroppen o själen efter dessa dgr! Man hunner tänka så mkt när man ligger här i mörkret o lyssnar på sin lilla pojkes djupa andetag och samtidigt känner de små sparkarna från den lilla människan i magen som är redan så älskad som ett barn kan va!
Men ändå så känner jag mig som världens mest ensamma människa trots att jac vet att det är långtifrån sant och att ni är så många fler med mig tyvärr som antagligen har samma känsla i kroppen just nu! Det är skönt att komma hit o bara få skriva av sig alla känslor om och om igen! Precis så mycket som man själv vill och orkar. Så lite eller hur mycket man själv vill och behöver......det betyder så mycket att kunna göra det och inte bli dömd på nåt sätt av det heller! Nu har jag nog fått ur mig allt för ikväll o kanske kanske att jag kan sova, håller bara tummarna på att den där andre väljer att inte sova i sängen med oss ikväll utan automatiskt och självmant tar sonens säng senare!

Btt

Ja lämna honom så att du får lite lugn och ro i slutet av graviditeten.
Ge babyn en lugn start i livet tillsammans med treåringen.
Visa din make att grvänsen är nådd.
Det är det bästa du kan hjälpa honom på.
För dej och dìna barns skull lämna.
Lycka till ❤❤❤

Nykteristen

Såklart jag inte kan sova, tankarna går o ju längre jag är vaken desto mer huvudvärk får jag o ju mer tacksam är jag för att föreläsningen är inställd imorn så jag kan få sova på dagen. Han gick o la sig vid halv ett, skitfull! Ska upp o jobba vid halv sju imornbitti igen....fattar inte hur d ska gå, men ärligt jag orkar inte bry mig. Nu äntligen har han ett bra o välbetalt jobb som han stortrivs på, en familj som älskar honom o ett till barn på väg....så ska han sabba det totalt med alkoholen! På riktigt?! Han är så sjuk! Han kommer att förlora sakerna vartefter, undrar bara vad som kommer först

InteMera

När alkoholen tagit över struntar de i allt och alla. Tyvärr.

Ta hand om dig själv, var rädd om din ork och ditt mående! ❤️