Försöker sätta ord på det hela.
Min fru är på väg ifrån mig. Vi ska testa bli särbos.
Hon har sen andra barnet periodvis depressioner och medicineras emot det med 30mg citalopram varje morgon + övriga mediciner losec mm.
Med tanke på tetrorna jag hittar, dricker hon ungefär 1 tetra/vecka, ibland mer.

Vi har två barn, vi ska ha delad vårdnad.
Jag tror vi fortfarande älskar varandra, men vi kan inte leva ihop.
Hon anser att jag är problemet varför hon inte kan sova,må bra, träna ossv..
Jag kan inte se henne sitta och dricka vin varje kväll. Och jag påtalar det.
Hon flyttar till stan, jag blir kvar på landet

Jag är kluven, eftersom att jag tror att det inte kommer bli bättre, tar man inte itu med sina problem finns dom kvar och växer...
Skillnaden är att jag kommer slippa se henne dricka..kommer jag att må bättre av det? Oron är konstant.

flupp

Försöker se framåt, eller rättare sagt tvingar jag mig att se framåt.
Det blir inte bättre än det varit.
Jag är ingen dåtidsromantiker, utan försöker hela tiden se framåt.
Kan bli dags att för flytt även för mig... livet är fullt av överraskningar. Det är bara att tugga isig.

flupp

Nu är det svårt. Men bodelningen är nu klar, och frun börjar flytta i mitten av veckan.
Jag tar barnen under tiden hon flyttar, och sticker på semester.
Orkar inte vara med och låtsas vara stark, för det är jag inte, utan jag flyr.
*suck* kan vi snabbspola ett halvår nu?

flupp

Nu är hon ute. Jävligt svårt att sätta ord på det hela.
Jag saknar henne när hon är på rätt humör. Dvs nykter och normalt resonerande, men när motgångarna visar sig, så tycker jag det är skönt att hon faktiskt bor borta.
Saknar verkligen inte "närvarande men frånvarande" dvs när hon satt hemma och lade pussel på övervåningen, när jag var hemma..
Gillar att fått tillbaka ansvaret över mkt. Jag gillar det.
Trivs verkligen med barnen när dom är hos mig, och gläds över att dom åxå gillar att vara hos henne.
Mitt eget barskåp har jag kastat ut. Ser inte nyttan med att ha det, iom att jag inte dricker.
Nu är det nytt liv och nya vanor som gäller. Träna och ta hand om sig själv, för att ha orken att ta hand om allt annat.
Det gäller att ha i åtanke att man bara kan ta ansvar för egna beslut, inte för andras.
Varje dag kör gäller mantrat från 12 stegs programmet..
-"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"

flupp

Hon är ute, och jag anser att livet går sin gilla gång.
Ångrar bara att vi inte brutit tidigare. För varje dag mår jag bättre och bättre iom jag vet att det inte är mitt liv som förstörs av A.
Jag kommer att klara mig. Nu ligger focus på att hjälpa mina barn, efter att jag sett till att jag klarar mig. Man kan inte hjälpa andra om man inte står på säker mark.

Tiden läker alla sår sägs det men jag förstår din situation. Du har dina barn och fått en del av ditt liv tillbaka.

flupp

Nu har jag snart ett helvitt år bakom mig, och faktum är att jag aldrig ångrat att jag skippat A.
A för mig har bara ställt till det mellan mig och min hälft. Sen jag slutade , drog hon sig undan mig ,eftersom att det inte vart något "vinmys"

Nä, för mig gäller nu en längre tid av egentid. Och det känns skönt att slippa ur vardagen med en vinpimplare.
Visst, mkt av det liv jag hade velat ha, gick om intet, men det gäller bara att blicka framåt och hitta andra glädjeämnen.
Vem vet, så småningom kanske man orkar inleda en relation med någon igen, men det ligger en bit bortom horisonten.
Min enda kommentar till många är "walk away".. det blir INTE bättre av att stanna kvar..