Hej,

Blir mitt första inlägg här men har läst en hel del nu senaste dagarna och det har känts väldigt givande!

Nu i helgen skedde det igen för mig, jag tog en riktig karatefylla och skäms som en hund. Bor i en liten by med en affär och det var många som såg mig aspackad på en social tillställning.

Är annars ansvarstagande och trevlig men samtidigt tillbakadragen. Har troligtvis social fobi som totalt försvinner efter en viss promillehalt. Personlighetsförändring delux och noll konsekvenstänk.

Fick ställa in ett åtagande på lördag förmiddag pga druckit för mycket för sent kvällen innan och så fortsätta dricka hemma med en släkting för att sen ge oss ut på bypuben.

Höll knappt på att komma hem efter att blivit ombedd att gå efter ett par timmar då jag var för full. Där hade det kunnat tagit slut för mig då det var -13 och mycket snö. Ramlade flera gånger och det kändes svårt att resa sig upp och stapla vidare. Ingen hade hittat mig då det var på min egen väg…

Har en hel del upplevelser genom åren som gått riktigt illa då jag varit farlig för mig själv eller svikit andra runtomkring mig.
Kan ofta hålla mig i skinnet till viss del beroende på vem jag dricker med men tappar kontrollen totalt då och då.

Inser att den enda vägen som är rimlig för mig är att inte dricka alls. Är bara rädd att jag inte kommer klara av det och att jag kommer förlora allt jag har eller stryka med i någon alkoholrelaterad olycka.

Har haft problem med kontrollförlust ända sedan min första underbara fylla. Att släppa på all ångest, kontrollbehov och nojor och bara vara glad, öppen, rolig och social var så skönt men har gjort mitt liv ännu mer fyllt av ångest genom åren.

4 dagar nu.

@Maskot82 Hej och varmt välkommen till forumet! Mitt råd är att börja med tre nyktra månader och se hur det känns. Jag lärde mig massor under mina första tre månader om alkohol och hur skadligt det är samt vad som är riskbruk, missbruk och beroende. Skriv och läs mycket på forumet, det hjälpte mig mest av allt mina första månader! Nu har jag varit nykter i 16månader. Kram

@Maskot82

Hej och välkommen. Du har tagit första steget och nu är det bara att hålla ut lite, vara snäll mot sig själv så kommer du må bättre och bättre ju längre du kommer ifrån din sista fylla. Vi kämpar tillsammans här och alla har vi gjort bort oss på ett eller annat sätt. Nu räcker det, du har tagit kontrollen nu – stå ut vännen så ska du se att med rätt inställning och nya vanor så går det faktiskt att börja tycka om sig själv igen. Kram ❤️

@Maskot82

Hej och välkommen. Du har tagit första steget och nu är det bara att hålla ut lite, vara snäll mot sig själv så kommer du må bättre och bättre ju längre du kommer ifrån din sista fylla. Vi kämpar tillsammans här och alla har vi gjort bort oss på ett eller annat sätt. Nu räcker det, du har tagit kontrollen nu – stå ut vännen så ska du se att med rätt inställning och nya vanor så går det faktiskt att börja tycka om sig själv igen. Kram ❤️

@Maskot82 Jag känner igen mig både i din kontrollförlust och sociala fobi. Har nu varit nykter nio månader och upptäck att jag kunnat vara den där sociala personen jag alltid velat vara. Efter viss träning är det faktiskt lättare utan alkohol. Dessutom som du skriver kan ju vad som helst hända när man dricker upp allt som finns.
Bra att du tar tag i det nu. Du kan klara det och det finns inget att vara rädd för.
Ditt liv kommer bara att bli bättre utan minnesluckor och ångest.
Läs gärna min tråd från början. Kanske kan de ge några tips.
Och kämpa på, så värt det!❤️🙏🏻❤️

@Ängans Ja absolut, med tid och avstånd så kommer det kännas bättre. Men samtidigt är det ofta för mig när det känns bra i huvud och kropp som det blir farligt!

Tack för din kommentar 😊

@Amanda L Hej,

Tusen tack för din kommentar. Har läst en del i din tråd och det du kommenterat hos andra. Det är fint att läsa om andra som är på den resan man själv påbörjat. En livslång resa men med mycket ljus på vägen!

@Maskot82 Hej och Välkommen!
Ja du , ångest efter att gjort gjort bort sig på fyllan , den har nog alla här upplevt.
Min sista och avgörande var då jag ringde min chef pruttfull för att sjukskriva en Söndagsmorgon kl 04.00, snyggt jobbat då jag skulle vara på jobbet först på Måndagen.
Nu har jag varit nykter i 32 dagar, tar hjälp av Antabus.
Allt blir bara bättre utan alkoholen🌷

Tänker på Eldkvars låt ”Inget bra för mig själv” och raderna:

”Och morgonen kommer, jag undrar vad jag ser
Mer djur än människa
Varför vill jag alltid ha mer?
Ingen kan rädda mig ikväll

Ikväll är jag inget bra för mig själv”

Varför gör jag så? Leker med elden, spelar rysk roulette med allt jag har, till och med mitt eget liv…

Jag vet ju sen många gånger hur det kan gå när jag super till. Hur nära har jag inte varit vid kanten och, om jag varit tillräckligt nykter, stirrat ned i mörkret?

All ångest det medför och alla människor som jag sviker, alla själsliga och kroppsliga skador, alla möjligheter som helt plötsligt blir till omöjligheter.

Det är som att köra mot riktningen på motorvägen eller tälta på tågrälsen…

Jag har levt med missbruk i olika former i hela mitt liv. Både som närstående och själv som missbrukare. Hur kunde jag låta mig själv bli det som gjorde mig så illa som barn?

Jag ser mig i spegeln och ser mitt tioåriga jag, ledsen, rädd och ensam efter ytterligare en jul som började glatt men slutade med skrik och gap, tårar och ord vassa som pilar.

Hur blev jag dem?

Dag 5 nu sen sista fiaskot…

@postitlappen Ja herregud!

Tänk vilket gift som får en att vilja ta det tills man är helt lobotomerad…

Ångesten över att ha gjort bort mig är ju den nu starka känslan men logiken säger att frysa ihjäl i snön på sin egen uppfart är det verkligt stora problemet.

Tack för välkomnandet! 😊

Tänker på hur det gick snett och känner en sån sorg och skuld över att jag har låtit det fortgå.

Borde slutat redan när jag var ung och alltid blev fullast.
Borde respekterat att jag inte tål alkohol efter första gången jag skadade mig på fyllan.
Borde aldrig druckit igen när jag insåg hur min personlighet förändrades när jag drack.

Nu undrar jag om jag klarar av att vinna den här kampen eller om det är kört?

Länge sedan jag insåg att jag var alkoholist men fortsatte ändå trots konsekvenser.

Fick hjälp för många år sedan men fortsatte dricka. Oftast gick det bra men några gånger per år totalt åt helvete.

Hur många tårar och extra hjärtslag har jag inte orsakat mina nära?

Hur mycket har jag inte förstört för andra när jag blivit i gasen och odräglig.

Allt jag önskar mig nu är att vinna den här kampen och få tillbaka min självrespekt.

Att vara den som mina nära förtjänar.

Att vara den person jag vill vara och som jag är när jag är nykter.

Dag 6 nu. Julmust och chips framför tv:n.

@Maskot82
Åh vad jag känner igen mig i alla livshotande situationer som uppkommit av hejdlöst drickande. Jag har skadat mig så många gånger och ändå inte kunnat fatta att det borde vara stopp! Brutna revben resulterade i två veckors uppehåll.. hur tänker man?! Skulle absolut kunnat frysa ihjäl på min egen uppfart. Ett under att man fortfarande lever faktiskt. Långa perioder normaldrickande och så smäller det liksom till och allt kan hända. Nu är jag på dag 25 och jag hoppas att jag lyckas den här gången. Stark du är som kämpar! Julmust och chips här också! 🌸

@Inombords Ja det är precis så det är för mig med. Men det kan ju smälla vilken gång som helst liksom, jag vet aldrig vart det tar vägen när jag väl tar det första glaset.

Hur kan man riskera allt det fina, bra och vackra man har för något som man vet kan gå riktigt åt helvete?

Hoppas att du fick en fin och lugn fredag!

Soffan med julmust och ostbollar idag. Ute är det väderomslag och har blåst rätt kraftigt.

Såg en film om den finske sångaren Kari Tapio och hans liv igår. Väldigt stark film där alkoholens negativa konsekvenser i hans liv har en stor plats. Man blir inte direkt törstig av att se den.

”Mitt hjärta är finskt” heter den på svenska, finns att hyra på sf anytime.

Dag 7 räknar jag idag.

Dag 9 och ännu inget sug.

Funderar på + och - att se på när det väl kommer.

+
Kul
Värmen i början
Avslappningen
Den förhöjda sinnesstämningen
Känna ångesten tryckas tillbaka

- Ångest
Skam
Förnedring
Livsfara
Dyrt
Saker som tappas bort eller går sönder
Hälsan
Att inte vara den jag vill vara för mina nära
Ånger
Riskera allt
Inte få något gjort
Svikna löften

@Lechaim Ja än så länge är det ju enkelt men vet att suget kommer att komma om ett tag och att det är då det svåra börjar…

Ensamhet är tungt att bära, det vet jag av egen erfarenhet. Men vi vet ju alla att alkoholens gemenskap är falsk och för mig så har iallafall ensamheten känts ännu ensammare efteråt…

Tack för din kommentar!

Dag 10 utan alkohol idag.

Än så länge känner jag mest att tankar på att dricka ger mig ångest och oro, inget sug alls.

Undrar hur länge det får förbli så?

Länge hoppas jag…

Mitt drickande har de senaste åren oftast varit förlagt till helgerna, någon gång på vardagar, ibland oftare och ibland mer sällan. Kunnat gå 10-20 dagar utan att dricka något och oftast inte druckit några större mängder. Men då och då så har jag varvat det med en riktig kanonfylla. Ensam eller med sällskap. Alltid lyckats göra något mer eller mindre tokigt då…

Känns ibland som att jag undermedvetet laddat upp under en tid för att sen släppa taget. Efteråt har jag alltid mått skit då jag inte gillar den jag blir när jag är blir full.

Känner ingen direkt sorg över att inte dricka nu till jul och nyår men däremot en sorg över att jag är som jag är. Hatar att känna mig falsk inför min omgivning. Självkänslan är väldigt låg just nu.

Hoppas att den repar sig efter en längre tids nykterhet.