Stress, smärta och utmattningssyndrom har tagit över till100% sedan mer än ett år. Tröttheten har jag behandlat med alkohol! Jag blir piggare, men ångestfylld därefter. Uppenbarligen ingen bra metod. Jag har druckit nästan dagligen, 2-3glas vin på vardagarna, 1-2 flaskor vin/kväll på helger. Toleransen tycks vara skyhög.
Måttlighetsdrickande fungerar inte, kan jag konstatera efter flera försök. Just nu vill jag bara slippa dricka, i första hand i dag, helst hela veckan,
Jag erkänner mitt beroende för min partner och min närmsta vän. De tycks ändå inte riktigt förstå allvaret. Kanske för att vi delar samma beroende, mer eller mindre?

Jag har försökt att skrämma mig själv genom att ta reda på alla konsekvenser som alkoholen skapar. Jag vet inte längre hur jag ska hantera Beroendet?

Några tankar för den här dagen:

- Inget vin idag! Jag behöver inte det!
- Använda djupandning som metod då tankarna kommer
- Ta frisk luft direkt

Jag behöver Hjälp! Har försökt anmäla mig till internetbaserad behandling men vet inte om det funkat för jag får ingen bekräftelse?

farmor

Tröttheten som lockar mej att dricka alkohol på eftermiddagen har orsaker som jag känner till. Men som jag måste lära mej attleva med, utan alkohol. Jag har bara inte upptäckt sambandet så tydligt tidigare. Just nu känns det som den största faran. Jag strävar inte heller efter berusningen. Jag vill bara orka vara vaken. Orka samtala och kanske titta på en film. Om jag kan släppa taget om vinet en längre tid så kan jag analysera resultatet och se om det finns ett samband. Jag vilseleds kanske av alkoholens uppiggande effekt. Kanske kan jag komma ur mitt beteendemönster...
Jag har förstått att alkohol påverkar hjärnan på olika sätt och den uppiggande effekten är jag inte ensam om att uppleva.
Nu har jag druckit mej till både ett beroende och magkatarr med galen halsbränna och natthosta! Är det värt det? Nej, säger min pigga morgonhjärna!
Fråga min trötta eftermiddagshjärna - är den lika klarsynt?

Eftermiddagshjärnan, nej den är ju inte lika klarsynt. Min em-hjärna kan inte ha alkohol tillgängligt. Den är långt ifrån klarsynt. Det är ändå möjligt att sluta, men jag var tvungen att strypa tillgången.

farmor

Jag är så glad attmjag inser det nu, även om jag inte ännu nått fram till samma resultat. Det är en balansgång när man är två. Men så klarsynt som jag är idag har jag inte tidigare varit. Nu söker jag efter något annat som kan pigga upp mej på eftermiddagen. Frisk luft, check! Träning, check! Vatten, check! Vila...hm....Hur gör man?
Är nog rädd för att tillåta mej vila...
Ögonen är redan trötta och kaffet flödar i strupen.

harrim

För mig har inte heller berusningen varit något jag har strävat efter tvärtom tyckte jag att det var en negativ bieffekt. Trots det har jag druckit mig bortom salongsberusning kväll efter kväll. Det är min alkoholkapade hjärna som har inbillat mig att jag bara ska dricka lite och inte bli alls bli full. Fast när jag hade fått i mig tillräckligt mycket så visste den att jag skulle strunta i konsekvenserna och dricka tills jag blev full nog. Innerst inne vet jag ju att det är effekterna av alkohol jag vill åt, även om det faktiskt kan vara gott med ett glas vin till maten. Många av effekterna uppnås långt innan man är berusad. Om jag kunde stanna där vår jag nöjd.

Det är också intressant med förmiddags- kontra eftermiddagshjärnan. Jag har aldrig tagit återställare eller öppnat en flaska vin på förmiddagen. Drickandet har alltid varit en kvällssyssla, när arbetsdagen är över så att säga. Det är intressant att min alkoholkapade hjärna inte har lyckats övertyga mig om vikten av att dricka på morgonen också. Nu börjar jag också agera detektiv. Det är sådana tankar som gör att jag tror att jag kan övermanna alkoholhjärnen även på kvällen till sist. Vi får se.

farmor

Fint att höra Harrim att även du börjar ditt detektivarbete. Antagligen är våra hjärnor inte allt för olika, vi som är alkoholberoende och försöker dra ner, eller sluta med alkohol. Det är därför så glädjande att ta del av andras erfarenheter och upptäckter. Jag har definitivt kommit till,en punkt då jag börjar ha en förmåga att ta till mej andras berättelser. Det var inte enkelt för ett par år sedan. Då tyckte jag att folk antingen var för präktiga och duktiga, eller också riktiga suputer.
Nu inser jag att även jag kan upplevas som både och. Kanske är jag både och? Jaja inte bättre eller sämre än någon annan. Samma sjuka beroende för oss samman. Därför är det gemensamma detektivarbetet spännande! Igenkännande och kanske avslöjande?

etanoldrift

Hmmm.. Kan det vara så att kroppen går på högvarv och faktiskt behöver vilan?
Vi är många som av olika anledningar inte lyssnar på vår fysiska kropp!
Nej, det är inte att vara "lat", när kroppen säger ifrån..
För både oss medberoende och för den beroende, så finns ju en inre stress, som man inte ens är medveten om.. Jag sov.. (inte de första veckorna efter flytten för då var jag fortfarande "uppvarvad") Men nån månad efter så hade jag ett enormt sömnbehov.. Tror jag kunde sova nästan 9 - 10 timmar i sträck..
Jag trodde att jag höll på att bli sjuk, tills mina vänner sa, att det förmodligen var kroppens sätt att komma ikapp och återhämta sig.. Man bränner ju en massa vitaminer och mineraler genom stress, såväl som alkohol.. Och låter man inte kroppens celler återhämta sig så spelar det ingen roll hur mycket sånt man stoppar i sig.. Kroppen förmår inte ta upp det..
Sömnen har vi ju för att cellerna ska kunna reparera sig.. Har vi levt som vi gjort i många år, så kanske vi inte kan förvänta oss att bli i toppskick på bara några få veckor.. ?
Nåja.. bara lite tankar jag har kring det hela..

farmor

Tänk att någon, tänk att du etanoldrift, tar dej tid att reflektera och kommentera mitt inlägg. Ja, jag är inte i balans.....
Mer än 1 år med utmattningssyndrom och många år med smärta....Jag har hittat en genväg till energi. En genväg som drar ner mej i fördärvet. Jag inser att jag måste landa i min egen orkeslöshet UTAN att ta till alkohol för att få tillbaka energin. Det är bara en flyktig energi som förångas! Ingen kraft som bär! Var finns kraften? Var finns energin?
Jag vill hitta den och komma vidare.....

farmor

Ett första försök till samtal... Ett kort erkännande. Maken behöver nog smälta informationen innan hela den nakna sanningen om mitt alkoholberoende landar. Resan har börjat!

Den nakna sanningen... Starkt farmor att berätta för maken. Tror det är en ovärderlig början. Min sambo hittade ju min gömma. Den nakna sanningen vet han ff inte, förstår heller inte. Som jag har skrivit så har jag svårt att erkänna allt både gör andra och för mig själv. Hoppas du lyckas bättre med just det.
Fundera också på Etanoldrifts fundering om vilan. Alkoholen stressar min kropp nåt oerhört. Nu när jag dricker så sällan så kan jag könna av det i kroppen efteråt som ett stresspåslag.

Vet inte hur mycket du vilar. Det låter som du håller full fart. Jag har varit hos en sjukgymnast som skulle lära mig stresshantering. Hon påpekade hur jag satt (lite som på nålar) och jag fick öva på att sitta på båda skinkorna. Fick öva på att vila i min kropp, andas och känna efter. Håller du på med yoga el nåt sånt?

Önskar dig så att du ska hitta en annan väg.

farmor

Ja, jag känner mej lite stolt. Nu gäller det att spinna vidare på tråden mot ärlighet. Jag är lite PÅ eller AV. Mest AV nuförtiden sedan utmattningssyndromet.
Jag tränar Pilates dagligen vilket är bra. Tröttheten beror mycket på sömnstörningar och smärta. Jag lever med det sedan många år. Alkoholen har blivit en slags sjävmedicinering. Inte för att varva ner utan för att bli piggare.
Stresshantering, mindfullness, kroppskännedom, KBT, listan är lång...
Det som jag har hållit fast vid under hela livet är träningen om än i olika former. Nu i huvudsak funktionell styrka och pilates.
Jag ska verkligen göra ett seriöst försök till alkoholstopp Nu! Jag har sagt det många gånger, men kanske inte ens trott på det själv.
Det är första gången som jag öppet berättar om det här, även dåliga dagar. Det är första gången som jag läser och lyssnar på andra och faktiskt tar till mej. Lite lugnare är jag nog inombords eftersom jag tar mej den tiden, att reflektera.
Jag ser med tillförsikt fram emot dagen...
Tack för stödet!

Leverjag

Vi har alla de där hemligheterna som av någon anledning är så svåra att erkänna. Det är så skönt att avslöja sig själv, tycker jag!

Hoppas verkligen du ger dig gåvan att sluta. Det är så skönt att vara utan en längre tid!

Kram

farmor

Fint att höra Leverjag, en gåva ?
Det är en bra bild att se i sitt inre.
Att våga prata om misslyckande är en känsla av att vara nånting på spåret!
Att avslöja sej själv är en styrka.
Nu är det dags för ? att finna andra vägar till energi och kraft.
Måtte jag gå åt rätt håll utan att vända mej tillbaka till alkoholdjävulen!
Det är inte med lätta steg...Jag tar emot allt stöd på vägen ?

farmor

Jag har tränat i eftermiddag och nyss kommit hem. Nu gäller det att hitta alternativ sysselsättning. Nu ska min mage få tid att läka från kanske kronisk magkatarr. Mindre kaffe och INGET vin alls!
Tar gärna emot tips på något som kan ersätta vinet när jag drabbas av min stora trötthet. Det drabbar mej redan tidigt på eftermiddagen och tidigare har jag bara tittat på klockan för att räkna ut när det kan vara okej att dricka vin. Nu ska det inte bli ok att dricka vin. Inte nåt klockslag alls!

etanoldrift

Jag tror jag skrev om det på "anhörigsidan" i min tråd "Mitt år på Forum"..
Man behöver inte använda vanlig mjölk, utan det går bra med havremjölk eller kokosmjölk (bara det tål upphettning)
Lite pyssel, för att pyssla om sig själv <3
Kram / etanolen

farmor

Ja, man måste pyssla om sej själv. Inget vin till middagen. Rastlös nu. Städar och grejar. Definitivt ingen helgkänsla. Nu är det maken som smygdricker viner en plåtmugg! Inte har vi pratat om mitt problem heller. Känns laddat.
Idag är magen totalt sönderfrätt så,det är lätt att bara dricka bubbelvatten.

farmor

Jag kommer att få stöd av maken! Ingen alkohol! Inget smygdrickande! Nu börjar resan. Jag inser att det inte blir lätt. Men det ska gå!
Jag återkommer!

Zorro

Hej Farmor
Har läst en tråd som "lyser" kämparglöd. Starkt jobbat! Läste i början att ingen skulle använda dig som exempel, "Ingen bra förebild". Snack! Alla som kämpar hårt är en förebild. Det viktigaste för att kunna komma vidare är att inför sig själv inse att man behöver förändra. Det har ju du gjort! Jag vet hur otroligt jobbigt det kan vara att sluta.
Angående sömnen så är jag som en tonåring efter 7 nyktra veckor. Skulle kunna sova en hel dag. När jag drack krävdes alkohol för att kunna sova överhuvudtaget. Jag tror kroppen behöver det för att läka.
Kämpa vidare farmor.

/Z

farmor

Jag blir glad över din uppmuntran. Kvällen går bra, men tröttheten är över mej. Jag vet att beslutet är helt mitt eget. Men gläds över makens stöd. Jag önskar att vi kommer igenom det här tillsammans. Att vi hittar alternativa aktiviteter och vanor.
Jag ser med spänning fram emot friheten att slippa vinet. Jag vill inte ens vara en måttlighetsdrickare längre. Jag vill bli fri och frisk!

Jadu, min mage sa också ifrån ang drickandet. Jag lyssnade inte :(. Stackars, stackars kropp - våra tempel - hur vi misshandlar dem. Å magen som är i centrum av kroppen är så viktig. Sköt om dig nu och dom Zorro säger, nog är du en förebild. Du och din man! Hoppas det går bra för er.

Zorro

Sista dagarna har jag haft det jobbigt, så om inte förr så vet jag nu, vilket stålbad det kan vara! Som Sisyfos så klockrent benämnde det, Brutalsug.
Så jag menar vartenda ord från hjärtat!
Underbart att höra, att du får stöd från maken. Ovärderligt!
/Z