Senaste kommentarerna i forumet

Har du behövt byta ut (delar av) ditt umgänge, eller hur har det gått till?

-nyfiken i en strut

Efter middag och kvällshäng med vänner så tog jag bussen hem. Eftersom jag bor i en annan del av stan fick jag åka genom de krogtäta delarna av city och se hur köerna utanför nattklubbarna bildades, hur folk stog som packade sillar i barerna och några tappra som som envist sög på sina cigaretter i den iskalla kylan. Funderade på om jag saknade det. Det som tidigare varit en sån självklar och naturlig del av mitt liv. Det som jag en gång i tiden kallade mitt vardagsrum och som gav mig skäl till existens. Nu lever jag mer än någonsin efter en kväll med fantastiska samtal med underbara människor, något som jag kommer vakna upp och känna tacksamhet för i morgon. Hur ofta vaknade jag upp och kände tacksamhet efter en fyllekväll? Kanske tar jag mig ut i svängen igen, troligtvis inte. Antagligen kommer jag hänga i en bar inom en snar framtid (antagligen med en a-fri drink då). Men fasen vad jobbigt det är med fulla människor.

Jag vill tacka er som skrivit i min tråd, särskilt Ulla-bulla. Du har varit till otroligt stor hjälp! Med hjälp av din beskrivning av medberoende kom jag ett steg närmre en lösning. Det kommer bli fortsatt kämpande, men nu vet jag hur jag ska förhålla mig.
Tack:)

tänkvärda..
Jag känner också igen mig. Duktig flicka och hyperkänslig. Jag har vuxit upp i en dysfunktionell familj på så vis att känslor inte var tillåtna. Och att jag aldrig fick lära känna mitt känsloliv eller lära mig att navigera efter min inre kompass. Min mamma visste vilka känslor som var de rätta, punkt slut. Detta har aldrig synts på ytan.
Med detta vill jag säga att det inte behöver vara något jättehemskt som har hänt dig såsom våld, övergrepp eller misshandel. Känslomässig stympning kan vara förödande, fast det sker i det fördolda.
Jag vet inte om det har varit så här för dig, förstås.
Lycka till på din resa!

Min man är sjukskriven sedan ett drygt år tillbaka för utmattningssyndrom med deppression. Vägen dit kantad med alkohol- mat- och sömntablettsmissbruk sedan 5-7 år tillbaka. Jag började med att försöka få honom att inse att han behövde jobba och dricka mindre. Fortsatte med att Kontrollera hur mycket det var han drack, For igenom hemmet som en blodhund på jakt efter flaskor. Hällde ut skällde och grät. Alla ni vet att det hjälper föga. Förmodligen har jag förstått nu bara motsatt effekt. Jag har lämnat och tagit tillbaka honom när han sagt att han tar sitt liv om jag gör det. Vi har två barn så det är inte så lätt att stå emot och riskera att de förlorar sin far. Jag trodde och tror fortfarande att den risken var överhängande att han skulle göra det i påverkan av tabletterna och alkoholen. Hoppats på förändring hela tiden. Ljugit för omgivningen och barnen. De har inte vetat något. Så för två veckor sedan kom jag plötsligt till insikt att han kommer inte att förändras så länge jag finns till hands. Jag orkar inte mer nu. En otrolig sorg-allt som jag hoppats för kämpat så hårt för. Fungerar inte. Det känns som jag slits sönder. Jag känner mig så otroligt ensam.

Hade jobbiga humör svängningar idag. Började med att årets firma fest kom upp och bravader, givetvis ingick jag i vissa o blev lite små retad av kollegorna. Vet att dom inte menade så.. men det förstörde resten av arbetsdagen, ledsen med lite illamående. Har ni några tips på hur ni styr bort dåliga tankar? Har en peppande och tanke väckande text i mobilen som ofta hjälper mig. Jag är en grubblare och fastnar lätt i min egen värld och slukas djupare o djupare. Är i en känslig period, andra helgen att kämpa igenom. Fast nu har helgen gåt bra när jag jobbat, men imorgon kommer prövninen och ledig jul vecka. Men jag försöker förbereda mig. Glad helg på er!

Hej Eureka,

Som du även skrev i min tråd så verkar vi ha väldigt liknande problem, hur går det för dig nu?

Mvh

MåBättre

Lördag, en helt vanlig dag. Avstyra allt som har med fest att göra. Har faktiskt hunnit med en hel del grejer idag så jag hoppas tjejen ska bli lite glad iaf.

Igår var min första träff på en 6 veckors behandling. Kändes helt okej och de var väldigt välkomnande i gruppen så det var skönt. Brottas dock väldigt mkt med tankarna om att aldrig mer dricka öl osv men jag får helt enkelt lägga de tankarna åt sidan och fokusera på detta tillsvidare. Förhoppningsvis får jag bättre insikt vart jag står i livet och hur mkt alkoholen har påverkat mig. Jag vill mer än att tycka synd om mig själv så därför gör jag det här och det känns som den rätta vägen.

Ha en bra lördagskväll och sköt er snyggt så slipper ni allt det där jobbiga som ingen borde behöva dras med!

Kram

Jag har ingen aning om varför men jag har haft en sån fruktansvärd huvudvärk, igår var jag tvungen att åka hem tidigt från en kompis bara för att jag inte stod ut. Idag sov jag från och till fram tills kl. 14 för att sedan stapla utan för lägenheten vid tre och konstatera att så här var livet var och varannan helg när jag var bakis. Hur hela dagar/helger kunde försvinna för att jag låg i sängen och vältrade mig i min bakfylla och ångest. Tittade runt omkring mig och såg hur människor varit på stan, julhandlat och myst. Att inse hur världen fortsätter att fungera och människors liv lunkar på medan man stängt in sig själv är nog en av de vidrigaste känslorna.

Jag lovar att om allt går enligt plan så kommer du på ett eller annat sätt få reda på vad det är... :)

KRAM

Rader. Sköt om dig!

Läser mest i tysthet just nu, men uppskattar din hälsning. Kram!

Är när du inifrån och ut verkligen har fått nog.Nått din botten och inte längre har några reservkrafter eller lösningar kvar.Först då kan man släppa taget om problemet och om den som dricker.Först då fattar han att han står där ensam.Även om du faktiskt väljer att inte gå än.
Men så länge du har plan a bc och d i bakhuvudet så känner han det och rör sig inte nämnvärt ur fläcken.För du står ju där vid hans sida och kommer med ideer och förslag på hur han kan lösa sin situation.
När du sitter där och slår ut med händerna och säger.Jag vet faktiskt inte.Då först har du släppt taget.Jobba på att låta den känslan bo i dig,några minuter i taget.Även om du sen antagligen återgår till-Ja men om han bara..

Jag har tänkt på dina ord hela dagen och det har verkligen varit ett stöd. Jag har så lätt att falla tillbaka på att jag tycker synd om honom och gå på hans ursäkter...att han dricker för att han just nu mår dåligt, trött på sitt jobb, ekonomiska problem etc. Det känns faktiskt äntligen som en lättnad att inse att jag inget kan göra...trots att det är svårt att släppa kontrollen.

Så tack för att du tog dig tid att skriva, trots att du har det tufft.

Hej ......
Kom ihåg , att det är inte lätt och det har du sagt många gånger......Hoppas verkligen att du menar det. I ditt och mitt fall är det inte så enkelt att genomföra det vi vill eller önskar oss.Det gör ont på alla möjliga sätt.
Släpp inte bollen men just idag får du släppa alla de tankarna som äter upp dig snart.
Kram till dig

från exxet nu.
Pratade kort alldeles nyss och han var inställd på träff idag.
Jag kom först med undanflykter men sa sen som det var att jag far så illa av hur han dricker och behöver en timeout.Är det ok? frågade jag.Och ja,det var det.
Vi får väl se hur det känns om några dagar.Men just nu så är bollen hos mig och det känns lite ovant.

med äpplen och ett fat med nötter. Det doftar rent och gott efter PP´s insats. Kryper upp i soffan med kaffemuggen, njuter av ljuset från stjärnan. Tänker på alla som suttit här, alla tankar som delats.... Juletid, julefrid.... / mt

så skönt, tänker jag, att du har ditt eget hem nu! Din plats där du bestämmer och kan vara i frid och ro. Vilket jättejobb du gjort!
Kram, kram / mt

och även LenaN för den delen... Jag är en av dem som numera tittar in nu och då. "Följ din utveckling" är ett klokt råd - tror jag, alla måste ju gå sin egen väg. För mig var forum länge en livlina som kändes helt nödvändig. I olika omgångar har jag släppt taget, kommit tillbaka, följt nya "generationer... Egentligen vill jag bara tacka för er närvaro och allt ni delar av egen resa och stöd till andra. Tack! Kramar! Julglädje önskar jag er! / mt

och "bra" tolkningar. Den som stämmer för dig, med din känsla, är den "rätta". Låter befriande att du håller på att slå dig ur medberoendet och bundenheten i relationen. Känns för mig som du börjar hitta din egen väg nu, egna val... Kram, kram / mt

Haha, i dessa frågor är du storasyster :) Annars är jag nog minst lika gammal som du :) Kram :)

Ett förslag

Ta ett ordentligt snack med frugan och förklara att du måste/vill bli spritfri. Sen häller ni ut all alkohol ni har hemma (varenda droppe, den dyra Cognacen/Whiskyn och det fina vinet också). Frun får dricka annanstans, om hon måste. Det här gäller i några månader - minst. Om din fru absolut måste dricka hemma, så INGA BOXAR. De hör helvetet till, för alla som har svårt att hålla sig ifrån spriten. Om ni har väldigt stora/dyra lager, så häll ut i all fall, eller deponera någonstans över 100 km bort.

Alternativt kan du pröva på Antabus.

håller på att hinna ikapp hjärtat nu.Just ikväll känner jag mig helt redo att släppa honom fri att förgöra sig själv.Sitt liv och sina relationer.Jag känner mig redo att börja kliva ut ur min bubbla och se vad som finns utanför.Hoppas hoppas känslan kan stanna vid detta.Det är ju det enda förnuftiga och jag har verkligen gjort allt i min makt och ändå väljer han sin egen väg bort från allt som han borde bry sig om.Men inte längre gör.

Tack Uffe för att du beskriver din situation! Wow, 5 månader, jag kommer upp i 5 dagar!
Vet jag måste ta mig ur detta på något sätt! Ikväll sitter vi o kollar tv, jag har redan säkert konsumerat typ 1,5 vinflaska (inte lätt att hålla räkningen
då man dricker ur box + nån stänkare).. Samma sak ikväll som alla andra helgkvällar, känner inget positivt med alkoholen (hoppas det kan hjälpa ngn). Kanske inte borde skriva här ikväll, känner ändå bara jag måste få det ur mig.
Stingo, tack för ditt svar o fråga, ja jag vill ur detta. Vet att ingen annan än jag själv kan göra något... Finns inga genvägar, hur jag än letat...
Kanske i morgon, fan att de ska vara så svårt.
Som min tråd lyder, de va inte meningen, hur blev det såhär?

God jul själv. Hoppas du får en trevlig och vilsam helg ♡