Senaste kommentarerna i forumet

men ofta citerad är Karin Boyes dikt I rörelse. Här på forumet får den andra strofen ett nytt perspektiv: Den bästa dagen är en dag av törst - men kanske det kan vara så också...

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Jag läste hela Predikaren 3 i morse på Bibeln.se och gillade det mesta från början till slut!

Igår högläste jag novellen/berättelsen Granen av Tove Jansson för man och barnbarn - hur förskräckta muminfamiljen blev då de vaknade och hörde talas om all stress inför Julen och vad allt som måste göras för att rädda sig. De som var sanningssägarna var de små, oansenliga och mycket blyga Knyttena... Som så ofta finns sanningen nån annanstans är där man förväntar sig finna den - barnet i Kejsarens nya kläder är ett "tidigt" exempel.

Glad att höra av dig!
Allt gott och lev väl denna dag!
Jag är insnöad och placerad i snömodd och väglag som bör undvikas om det är möjligt.
Har det bra där jag är. / mt

Jag tror att det blev min bästa jul sedan jag var barn och då låg min prio Ett på att slita upp paket. I år blev det en lugnets jul. Ungefär som Tildes...inte för mkt av ngt. Midnattsmässa med farmor...där fokus låg på Jesus...en historia som jag har ännu svårare att "köpa" än GUD. Jag fattar att Jesus symboliserar människan och att han inte är GUDs egenavlade unge mer än ngn annan av oss. Men ibland undrar jag om alla förstår? Den biten stör mig? Går inte in där nu....gjorde det heller inte under mässan. Njöt bara av latinet, rökelsen, akustiken i kyrkan och människors glädje. Man ska välja sina krig...iaf. slag.

Julmiddag med släkt...paket och god mat. (ingen gris!). Igår tillbringade jag kvällen hos min bäste vän och hans vänner. Även det mysigt. Dracks igår -inte jag- men störde inte mig. Här nere blir inte drickandet det "viktiga" i en sammankomst. Vuxna människor dricker tre glas och blir fulla (!) men behöver inte fortsätta. Givetvis finns undantag, men i byhåla hade dessa personer VARIT undantagen. Jag är svensk...tre glas för mig gör nada/niente. Kan lika bra hoppa.

Tänker på vad Tilde skrivit om 2013...den resan är jag gärna med på. Glad över att VV fick sin julafton och slapp ligga ensam och nerbäddad. Visst ska karln ha en tråd! Det tycker jag verkligen...om han inte skapar den snart så kanske jag öppnar en ny och döper den till Villervalle. Nej...så skulle jag inte göra. Sen heikko peikko; Jag tror det inte...inte du...inte heikko biten ;-). Tack mt och Maria för julhälsningar! Allt har sin sin...nu är det tydligen kissdags för vissa i familjen igen = Behovsprommis! Det kan jag ta...förkylningen har släppt...kanske var det ett tecken? För jag mötte nog inte hen ;-).

Nu snubblar vi vidare...tycker jag. /R

Julen har varit lugn, jag har jobbat både julafton och juldagen.

Han drack fram till och med julafton och sa sen att nu får det vara ett tag igen.
Så juldagen och igår drack han inget och efterson vi skulle träffa mina barn igår så var jag glad.
Det gick bra han var inte speciellt sur när vi åkte hem vilket han brukar vara eller så är han kvar hemma och är sur ändå.

Jag är glad för varje dag han är nykter, sen får man se om det blir två dagar eller en vecka eller en månad. Det får tiden utvisa. Känns bara skönt att han själv börjar inse att det inte fungerar.

Ha det gott och njut av dagarna som är kvar av detta år,
hoppas nästa blir bättre för er och ta hand om er alla.

tekla

Hej Vännen mt! Visst var Predikaresvaret till dig (vem annars hade ens förstått det?)...och kanske till mig själv. Lika flum-flum som ditt inlägg. Har inte heller en blekaste aning om vart jag ville komma eller vart jag är på väg. Det sägs ju att det inte är målet som det är viktiga utan resan dit... Liksom du så låter jag bara orden komma ur mig...utan att veta varför. Ibland räcker de egna inte till...då får man citera ngn "klokare". Just den biten i gamla testamentet älskar jag...tycker det är vackert. Senare i Predikaren 3: ... Så tappar dom mig. Men början tycker jag är sann. Yep! Hur flum-flum var inte det? Tyckte mkt om ditt inlägg i min tråd...trots att jag inte greppade allt. Eller kanske FÖR att jag inte greppade allt. Att repetera vad man/jag/du redan kan är aldrig så intressant i mina ögon som att söka...efter/i det man inte kan.

Jag tänker mig - som skrivet - en resa. Vart är jag på väg? Vart är du på väg? Skitsamma tänker jag...målet är INTE viktigt. Just nu har jag tappat vem det var som sa/skrev det för första gången (kanske du kan hjälpa mig där?)...men det är så det känns. Väskan är packad - antagligen felpackad - men målet är oklart! Kram på dig! /R

du kan förändra. Du skriver om mannen att du inte tror att det handlar om alkohol. Du tror på fullt allvar att han är sjuk, att han har en personlighetsstörning och det tror din terapeut också på basen av din beskrivning OCH att beteendet kan ha förstärkts av alkoholen. Det låter mycket sannolikt att det är så.

- Spelar det roll av vilken orsak han skadar dig, prinsessan och andra i din omgivning - när han inte visar vilja/förmåga att förändras? Det är DIN och BARNETS situation som måste bli annorlunda.

Vill bara härifrån, skriver du - men har ingenstans att ta vägen. I början skrev du om att fly(tta) till en väninna. Finns den möjligheten kvar?

Du skriver att det inte är tillräckligt illa för att åka till kvinnojouren och du är rädd att han kommer vända det emot dig. Du skriver att du inte har ork, energi. Är så fruktansvärt slut och "förstår, helt ärligt, inte hur jag ska överleva detta".
Ser du vad vi "ser" - vi som står utanför och läser? Kan du höra vad vi "hör" - dina rop på hjälp och att du inte orkar leva men ändå är det inte tillräckligt för att lämna? Hur hemskt ska det bli???

Vad säger de som var med på julaftonen: "sambon skällde ut vår dotter, min moster, hennes make, mormor, farbror, mig, ja, de flesta som var närvarande utom min mosters lilla, lilla nyfödda pojke... Allt var fel, på allting och alla."
De måste också vara oroade. Mycket oroade.

Kan du se att du måste hitta så mycket kraft att du orkar ta dig bort ifrån den miljön där du lever innan du går under helt?
Du och barnet! / mt

Behöver jag säga mer, nä!
Instämmer i ALLT!
/A

- en tid att tiga, en tid att tala. I väntan på att du ska berätta vem du mötte ... / mt

Ägnade stor del av gårdagen till att städa i vårt stora hus. I långsamt tempo. På eftermiddagen fick vi barnbarnsbesök och hade det mysigt med dem; snöfästningen renoverades, vi la pussel och en har blivit nyfiken på pianot.

Talade med mullegubben om komplexiteten i beroende och fr.a medberoende och hur svårt det är att förstå. Vi talade om definitionen "alkoholist". Ska kolla på Jellinekkurvan idag. / mt

Vad du kan behöva är att sätta gränser, dina gränser för vad du ska få tåla...
Att kunna bli förbannad och säga ifrån, det här tolererar jag inte längre, gränsen är nådd!

Det handlar om att rädda dig från dåligheter, och då tar du dig i försvar och det gör du genom att ställa upp för dig själv, som om du vore din egna storasyster...

Varför säger du så här, och vad menar du egentligen?, förstår du inte att det sårar mig???, kan var repliker som du kan svara med...
Om han njuter av att du blir sårad, ja då är han en sjuk person, och vad du ska göra då har alla redan sagt till dig på forumet...
Och då menar jag inte att du ska ta livet av dig för någon annans skull, utan mera bestämma dig för det du redan har haft på ritbordet...

Ta saken i egna händer, fly från elakheterna kosta vad det kostar vill, du gör det bara, lämna skiten bakom dig, och tar med dig det goda, ditt nya liv...
Klipp allt med det gamla och se bara till en enda sak, ditt liv och ditt välmående...

Dina saker kan du hämta senare, byt sedan mobilnummer och du gör dig okontaktbar med ditt ex, det är historia...
Du har ditt nya liv nu, och där bestämmer du vad som är viktigt eller inte, livsglädje eller inte...

Kasta dig inte direkt i någon annans famn, utan låt det läka och bygg upp ditt nya liv...
Det är alltid svårt första gången att hoppa fallskärm, att våga ta steget ut i det fria fallet och inte veta om skärmen vecklar ut sig...
Men det gör den, annars skulle inte folk fortsätta med det, och antalet fallskärmshoppare decimeras rekordfort.

Shrinken löser inte problemen åt dig, hon ger dig verktygen till att göra jobbet själv, och berättar när du tänker fel.

Och min fråga till dig, skulle du tänka på samma vis om din situation var hos din bästa väninna?
Vad skulle du råda henne till då?

Vänd på mönstret och byt ut din position till någon du bryr dig om, vad skulle hända då?
Varför denna handlingsförlamning, du sitter inte fast, du bestämmer över ditt liv, här och nu!

Stå på dig, och kom ihåg, du är den viktigaste personen i alla händelser, oavsett vad som än händer...
Handlingskraft kan komma ur aggressioner, så bli förbannad och ställ upp för dig själv, förlita dig inte på att andra ska servera det dig.

Berra

Jag behärskar inte spriten, den är god men djävulskt farlig och förrädisk.
/A

Finns det inte någon vän eller släkting du kan bo hos? Jag kan inte tänka mig att du stör eller på något sätt lastar dem med ditt liv. Antagligen vill de hjälpa till. Skulle gärna göra det om jag kunde. Jag har rum över. /a-k

Tack för alla fina ord och tankar, behöver dem mer än någonsin.

Jag tror att min sambo är störd.

Jag tror inte att det handlar om alkohol - jag tror på fullt allvar att han är sjuk, att han har en personlighetsstörning. Jag går på samtal och av det jag berättar där så säger hon, med förbehållet att hon inte träffat honom, att det som han gör, säger osv så är det någon personlighetsstörning som förvisso kan ha förstärkts av alkoholen men som fullt och fast finns där oavsett alkoholintag eller ej. Och för mig blir det mer och mer klart att det kan inte vara så att man är "normal" (vad det nu är...) och säger så mycket elakheter, kallar mig saker och ser ner på alla utom sig själv, hotar mig, förnedrar mig osv och samtidigt påstår sig älska mig.

Julaftonen förstördes på alla sätt, trots noll intag av alkohol; sambon skällde ut vår dotter, min moster, hennes make, mormor, farbror, mig, ja, de flesta som var närvarande utom min mosters lilla, lilla nyfödda pojke... Allt var fel, på allting och alla. Nu är jag tillbaka hemma: och hjärtat bankar som om det skulle hoppa ur bröstet. Vill bara härifrån, men jag har fortfarande ingenstans att ta vägen: känner inte att det är tillräckligt illa för att åka till kvinnojouren (tror bara att han kommer vända det emot mig) och jag bara har inte ork, energi. Är så fruktansvärt slut.

Jag har ju berättat lite för några vänner, men nu under julen vill jag inte lasta dem med mitt misär-liv. Är sååå knäckt. Ena stunden är jag inte värd vatten; allt är fel med mig och jag får utstå såå mycket, och nästa stund är allt "som vanligt" - vi pratar neutralt om vardagliga saker, men har svårt att prata om allt annat. Men det är som om han kan bli ett hemskt monster och sedan inte veta om vad han sagt eller gjort.

Jag förstår, helt ärligt, inte hur jag ska överleva detta. Förstår inte att jag accepterat allt detta som hänt ända från början och som bara fortsätter att hända. Orkar inte tänka, känna eller vara.

Jag är kvar och mår bara bra.
Firar snart ett nyktert år, den 2/1 2013 inträffar det.
Hur gick julhelgen för dig ?
Det är som du skriver "Det är en guppig väg vi far fram på" .

Jag måste dock komma ihåg.
Länkarnas punkt 1.
Erkänn att DU ej behärskar spriten.

Lycka till med er nykterhet

Då jag har ensam vilodag idag hittade jag just en snutt på Svt play som jag gillade och kan tipsa om. Programmet heter "sverige" del 38 och det jag fastnade för var kvällens gäst Lars Lerin. Han pratar endel om sitt missbruk på ett som jag ser det ödmjukt sätt. Man blir aldrig färdig säger han. Och så är det nog... man blir aldrig färdig. En god kamp... kan man säga så? En god kamp som berikar livet.
Tips!

Kommer bara på en glasklar sak att säga, även om du inte håller med i hundra tömmar-

- Galant!!!!!!

I rest my case, du är den klippan du alltid varit. Kommit på svaj lite under resans gång.
You are the one....................
//A

är julen snart över för den här gången. Här har firats lite lugnt med mini julbord och mini med julklappar och massor av spel. Mesta tiden har jag tillbringat på min arbetsplats, det finns ju jobb som behöver en även en julafton. Jag gillar det, är väl lite knäpp och firar julafton lika gärna nån av de andra dagarn innan...

Nyårsafton är nyårsafton så den firar jag helst på rätt dag... Det känns fräscht med ett nytt år. Jag tycker 2013 känns som att det kan bli ett ovanligt fräsch och bra år! Vi jobbar väl på det eller hur?

Ha det fint Dompavännen och må förkylningarna dämpa sig snart... jag tycker de smittar genom trådarna här. Märkligt fenomen...
Och en hälsning till VillerValle också som har blivit som en vän i tråden här så att säga... Kanske gör VV sig en egen tråd nästa år. Vore fint!
Kram Tilde

är bra som du skriver Andreas, att liksom bromsa in sig själv när farten, irritationen, hjälplösheten, rädslan, suget, lusten att dämpa springer iväg med en... att bromsa då.
Att hitta sätt att bromsa...
Jag har läst i din tråd visst har jag det och jag har sett din framfart och jag ser din goda vilja...
Du skriver att detta är något jag fixar galant, hoppas att jag gör det. Det är inte självklart vet du, för de dagar jag på senaste tiden skriver här är ofta då jag har massor av inspiration till livet och stor tilltro till framtiden...

Men det är också så att den livsviljan som jag hade förr, jag kan räkna tio år tillbaka, då livet var levande i sig och jag trodde jag var stabil, ja den livsglädjen har sett annorlunda ut ett tag. Det hände saker. Oro föddes som måste dämpas under en period. I och med den perioden så "tappade jag bort" glädjen och jag är ju inte ensam om det fenomenet. Det händer de flesta någon gång i livet, sen beror det ju på vad man gör med det.

Jag gjorde idiotiska handlingar som till stor del beror på det livet hade med sig, saker som jag inte var beredd på och som jag alls inte kunde hantera bra. Nu jobbar jag på att inte göra idiotiska handlingar mer utan att göra bra handlingar som kan stärka mig.
Jag känner inte som att jag klarar det här galant (men det är fint att höra ändå, tack) jag har åkt liksom jojo senaste året men jag har hittat tillbaka en bra bit i livsglädjens labyrint, ibland så åker jag tillbaka i nån slags tungt tänk men det går snabbare för varje gång att komma upp. Jag "gör på mitt sätt" i det här, jag tror vi alla har olika sätt att jobba vidare på det här vi skapat oss av dåliga vanor och dåliga handlingar.

Jag vill verkligen göra 2013 till ett bra år. Jag vill gärna det ska vara ett vitt år och jag behöver min inre motivation för att göra det bra och det är i den vevan jag tänker att alltsammans hör ihop. Mina tankar och mitt sätt att kunna hantera händelser och relationer, människorna runt mig och allt hör ihop. För mig är det lika viktigt med min inre utveckling eller vad man vill kalla det som att inte dricka vin i stora mängder... allt hör ju ihop. Hur som haver så är jag tacksam för det år som gick, det var ett uppvaknande för mig. Ett skitår på ett sätt men ett bra år för där väcktes jag och jag växer med uppvaknandet.

Jag tror den inre motivationen är grundplåten i det här "jobbet" och den kan se olika ut hos dig och dig och dig...

Santorini, du känns så stabil i din övertygelse, det sporrar mig, tack!

En bra sak med 2012 är att jag hittade in på Forumet och fick "träffa" er mina forumvänner.

Trollet du slank in här medan jag har skrivit, en kram till till dig och vi gör nya året bra tillsammans!
<3 <3 <3 ...

God fortsättning på julen och gott nytt 2013 VillerValle! och Donpa givetvis..
Än är jag inte däckad.. ;-D bara nästan, eftersom jag inte kan sova pga att gubben ligger och hostar..

Kan det vara en specifik "killbacill" i farten?
Kram i alla fall/ trollis

Till Anli, Andreas, Tilde, mt och alla som vill hänga på!
Kram / trollis

Hoppar in med en önskan om ett kommande bra år!
Lite svårt att få sitta ifred vid datorn, nu när barn och barnbarn stömmar in ;-D
Kram på er allesammans!/ trollis

Ja, låt oss göra 2013 till ett NYTT, bra år för oss! (high five på det forumsyrran;-D )
Kram /trollis

Kan vara skönt att få höra det ibland, för det ÄR du verkligen!!!!!!!!
Du peppar så gott som alla och har ett fantastiskt gott humör och är så vitt jag kan konstatera inte varit bitter och tvär någon endaste gång.
Till skillnad från mig som poppar fram med de mest plumpa grodorna och skällsorden.
Utan att mena det givetvis.
Men du fixar detta så snyggt!

Sträck på dig, puta ut med bysten upp med näsan och säg till dig sjäkv hur fantastisk bra du är!
Kryp sedan ihop och busa med barn, barnbarn what ever.

Du är är en klippa!!!!!
//A

..mellan vadå, fyllorna...?
Nej i MIN värld så är det fortfarande dagarna mellan två festligheter, jul och nyår.

Min närvaro blev inte så som jag hade förväntat mig, fortfarande jättedålig och inne på andra veckan.
Huvudet spränger i en enorm huvudvärk på eftermiddagarna och chucken känns som om den blivit rensad med en träborr, öppen men sårig och ömmande.., men har ingen feber konstigt nog..
Det lutar nog mot en bihåleinflammation gissar jag på, så går inte förkylningen ner i lungorna så sätter de sig i kroppens övriga hålformationer...
Jaja, vi gubbar tjatar om våra förkylningar, och om kvinnor som föder barn, vi gubbar påstår ju att det är lika besvärligt för oss båda...

Men om sanningen ska fram så har jag hög smärttröskel, och när jag till slut tillåter mig vara sjuk, ja då formligen låter jag allt falla samman, både hjärnan och kroppen har givit upp..
Men hallå två veckor!!!, jag brukade bara vara förkyld 2-3 dagar förr, sen var man på benen igen.
Märks att kroppen har blivit äldre, motståndskraften likaså, jädrans gamla gubbe!

Frugan har dragit till svärpäronen och önskar dem god jul i efterhand, jag passade på det evenemanget, min förkylning skulle nog kunna decimera antalet åldringar är jag rädd för...
Den här förkylningen är inget att leka med, har smittat ner två andra som svär och lever rövare på fejjan, pga att bl.a frugan inte har velat ställa in olika aktiviteter..
Visst är det skönt att man har någon att skylla på?
Ser det beteendet ifrån mitt tidigare drickande, det finns alltid någon att skylla på,
aldrig mitt egna fel, eller hur?

Här hemma växer alla måsten i stora högar, projekt arbetsrum ligger nere pga sjukdom.
Kassen med julklappar är orörd den med, med samma orsak..
Jorå, grabben och jag drog iväg på mellisrean, fanns inget som lockade alls, det enda jag blev berörd av var deras prissättningar, de hade satt UPP priset på vissa varor, ordinarie pris var nu reapriset, kiss my ass, tror de verkligen att kunderna är dumma i huvudet?
Några måsten var jag tvungen till att göra, skotta, avfrosta utedelen på värmepumpen samt sätta igång frugans julklapp (kapselbryggare), och nu på frivillig basis så ska jag överaska frugan med att köra upp några tvättar innan jag använder högaffeln för att ta mig in i tvättstugan.

Slog ut karaffen med rödvin som stått sedan två dagar före julafton, frugan har varit där och sippat lite varje kväll för åtgångens skull, visserligen har jag ingen lukt kvar, men....
Den doften jag kände när jag tröck ner näsan i karafföppningen, den mindes jag och kände jag...
Påminde om våra gamla ungdomsfester när man tömde ut alla gamla slattar i rödvinsglas som stod kvarglömda bakom soffan och bakom gardinerna i fönsterbrädan osv.., fy för jäsiken!
Och det där skiten drack man, fattar det inte idag, och påstod att det var gott!!!
Nä, hua, den doften "förlåter" man sig inte längre, den luktar äckligt, så det så..!

Två dagar kvar i arbetslivet år 2012, har messat en blänkare till chefen att jag troligen inte kommer dessa två dagar, måste få bli frisk först..
Men jag är för rastlös att bara ligga i soffan och blänga på gamla svartvita svenska långfilmer från 60-talet, mitt medvetande kräver en högre kittling av nervbanorna med mer än så...
Men ingen bedövning tack och lov, det längsta jag kan sträcka mig till är en huvudvärkstablett,
jag är fortfarande med i matchen, även om jag inte lirar för tillfället...

Nästa framförhållning, ordna med räkningar och finna ett bra alkoholfritt nyårsbubbel till mig och ungarna, nyårsraketer för i år låter jag grabben vara med och bestämma om, annars blir det bara en latmans-tårta, för att fylltända raketstubiner är en väl begravd händelse i mitt liv numera..

Det var en liten bit av mitt liv, nuvarande och närvarande..

/Berra

Du är en fantastisk tjej som fixar detta galant. Värre är det nog med en annan, men det värsta är att jag inte lägger så stor vikt vid eventuella misslyckanden med drickat.
Har du läst om vad jag har skrivit så ser du vilken kamp jag har haft/har efter alla diverse missöden i mitt liv.
Nu , med råd från er, tar jag det förhållandevis lite lugnare.
TÅLAMOD är mitt nya ledord.
Lite om julen........
Kul, massa med paket osv. Våran tvättmaskin brakade i onsdags. Köpte ny på juldagsrean. Våran fläkt över spisen var kajko, den fixade jag.
Våran nyinköpte luftvärmepump låter som ett reaplan...........

Har mitt underbara jobb med diverse saker att sköta.
Det visar sig att jag är byggets enda skyddsombud och har del i det som följer med det uppdraget.
Kommer vara med om en större riskbedömning med chefer, centermanager och företagshälsovårde i början på Jan.

Nyårsaftonen är i antågande, redan nu är jag inställd på att 2013 kommer bli vitt.
Vitt så det förslår.
Bla bla bla, sitter mest bara och skriver av mig nu.
Skall ut på resturang nu med familjen då det inte fanns någon "bra" mat hemma.
Skall upp 03:00 inatt och göra mig klar till jobbet.

Tilde du är en guldtjej hoppas du har någon som talar om det för dig OFTA!!!!!
kRAMAR!!!!!
//A

tror dom också att det är för viktens skull jag inte dricker. Att jag är "fanatisk" med LCHF. Nån frågade om man faktiskt inte får dricka alls om man håller på med det och jag sa att det får man nog men jag vill vara så strikt som möjligt. Delvis sant det med. Min man vet den verkliga orsaken och resten av min familj, barnen och syskonen t.ex, frågar inte varför.