skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
stark upplevelse för mig. Inte alldeles enkel men ett viktigt steg på vägen mot det gemensamma liv som jag hoppas på. Jag skriver till dig här för det är viktigt för mig. Viktigare är förstås det levande samtalet oss emellan och då vill jag särskilt tacka dig för söndagskvällen. Det var mitt bästa samtal med dig på många år. Kram / mt
skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...
skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...
en av min favoritkåsörer Johan Hakelius, jag tror han skrev ungefär så här: ...det var en sådan djup och vacker solbränna som man bara kan se hos långtidsarbetslösa...
Hm, det var i alla fall roligt i det kåseriet:-)
/Fenix
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
,,,,,,,snabbt.det beror på att jag är nere på kolonilotten o jobbar o svettas i solen.
skrev Adde i Div åsikter eller...?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
bara inte kopplingen mellan Mie's och mitt inlägg. Jag pratar om att åka till div aa-tillställningar och får gorillor på zoo som svar ???????????
Är vi så lika, vi på aa och zoo-gorillor ??
Av roliga historier har jag hört de flesta så de bekommer mig inte på något sätt.
skrev Berra i Div åsikter eller...?
skrev Berra i Div åsikter eller...?
..att den kanske inte alltid faller alla på läppen, speciellt för dem som kanske har haft en trist realtion till sex & samlevnad, eller t.om övergrepp...
Själv är jag så inskränkt att jag inte orkar ta all den hänsyn till att alla inte pallar den typen av humor...
Men att någon blir trampad på tårna då och då, det får man ta med i riskerna..
Hur många gånger har inte Robert Gustavsson spelat full i sina humoristiska roller, jag vet EN som hatar honom,
en besökare på jobbet som har haft taskiga vibbar när han tänker på sin egna gravt alkoholiserad far...
Han mår dåligt av Robbans sketcher och säger att så förbannat roligt är det inte..
Jag älskar historier i sina könsroller, kanske för att just belysa dem...
Jag har ju själv fått uppleva väldigt starka kontraster där min morsa var hemmafru när jag var liten och sedan gick in i arbetslivet,
med dubbla arbetsroller, de i hemmet fanns ju fortfarande kvar för henne, och hur farsan som kunde ansluta en spis, men knappt visste vilka knappar som styrde vilken platta.., nu snackar vi snubben som t.om kunde bränna vid Te'vattnet, men han fick lära sig den hårda vägen...
Själv har jag fått skäll av granngubben som tycker att jag är en skam för det manliga släktet som tvättar fönsterna hemma,
det är "kärring-göra" och troligen mest för att det skapar ett jävla tjat på hans egna "kärring"...
Därför vill jag gärna belysa könsrollerna, och så där himla manlig känner jag mig inte, jag är ju själv fylld av en massa omanliga känslor..
Så om jag är en kärring, så får jag väl vara det då, en stolt sådan i alla fall..
Mors Berra
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Njaäe....inte säker..
Jag ser avundsjukan som om "..varför är han så brun, har han varit utomlands, haft semester och latat sig..osv
Och de ser orättvisan med att varför är inte jag så där brun, varför har inte jag haft råd, tid att vara i solen osv..
De säger inte att jag ser bra ut, de frågar bara vad jag har gjort eller varit..
Kanske att grilloset är en bra solkräm/marinad, den färgar ju av sig på skjortan i alla fall...
Bacondoften kommer ju direkt när jag beinner mig i solen, konstigt?
Idag betyder ju en solbränna att man håller sig fräsch, har varit ute i solen, eller t.om har haft råd att åka utomlands...
Jag har lyckligtvis en bra hudtyp som lätt tar åt sig solbrännan, mycket snabbare än andra, och allra helst i början på sommaren..
Maj-solen är enormt nyfylld av årets allra bästa primör-strålar, den absolut bästa brännan får man i Maj, anser jag i alla fall..
Jo jag mår bra av den, och tvärsemot vad alla andra säger, jag anser att solbrännan gör mer nytta än skada...
Min hud förändras till det bättre och den måste innehålla någon sorts vitaminer, för jag blir absolut piggare,
och mycket gladare när när man ser sig själv i spegeln, så även om man inte känner sig på topp så blir man lite gladare när man
ser ett sommarfräscht nylle på morgonen, tom tänderna blir vitare i kontrasten...
Så mitt råd, ut i solen, fixa i trädgården, ta en fika, pyssla med bilen, ta en promenad i parken, lägg dej i gräset och kolla svartmyrornas slit&släpande.
Och ge dig själv den här tiden som alla såväl behöver, din tid för dig själv, och du är INTE lat, du rekogniserar ...livet...som det borde vara...
Naturen har en väldigt läkande funktion på mig, inga problem blir tillräckligt stora när jag är ute i solen, tankarna övertas av impulser från naturen.
Stressen är en själa-ätare och att sitta inomhus i mörker och damm det har jag gjort tillräckligt i vintras...
och om jag ser några som sitter vid ett utomhuscafe' och sörplar på sina bira, så är det inte biran som hamnar i mitt fokus...
Det är att de njuter av sin tillvaro, samvaro, solen och alla andra människor runtomkring dem,
hallå alkoholen är bara ett sätt för dem att legalisera sitt sittande vid cafe'bordet, de kunde i min åsyn lika väl ha valt en glass...
Men för den som bara ser problemet, ja så står den där i sin gula prakt med skummet på, men för den som dricker den behöver den inte vara ett problem...
Men för vi som har alkoholproblem skapar den flera problem..
Problemet med när och hur vi ska få i oss den...
Problemet med vad den sedan skapar för oss när vi väl har druckigt den...
och problemen som sedan kommer i efterdyningarna, svallvågorna för vad vi skapade under berusningen...
Varför ser vi inte problemet, varför förhärligar vi bara alkoholen..gång på gång..
Alkoholen löser inga problem, den skapar bara en massa nya...för mig!
Jag njuter av naturen och solen, och likt en solcell så får jag ny och fräsch energi därifrån, och problemen känns mycket mindre...
Och när huden blir mörkare, så blir själen i kontrast ljusare och livet blir lite lättare att leva...
Mitt recept på en lyckad livselexir...
/Berra
skrev tekla i medberoende
skrev tekla i medberoende
Jag mår hyfsat men är så trött, så trött. Jag låter dagarna gå utan att göra allt för mycket men känner att jag måste börja sätta upp lite mål för mej nu.
Idag har jag varit ute och promenerat alldeles ensam. Kändes gott efteråt.
Jag har ännu inte kommit fram till vad jag vill. Jag vill inte lämna honom för jag tycker om honom, men förstår inte varför det viktigaste på fredag och lördag är
ALKOHOLEN. (Och även andra kvällar.)
Han blir ju inte våldsam utan somnar när han druckit, men det är inte så kul kl. 16-17 en lördagskväll.
Jag har läst runt här och hittar mycket nyttigt som jag läser om och om igen,
Jag kommer fundera vidare och läsa mer här.
Ha det gott alla,
Kramar till Er!!
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
den var ganska våldsam den historien........tänk den tvärtom :)...alltså det står en hon-gorilla innanför muren o frun kastar till slut in mannen....Adde haha då blir den ännu roligare....;)
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Mitt ansikte är brunt som en pepparkaka, och några kollegor har avundsjuk kommenterat det, men det är deras problem...
Jag tänker bara, men hallå håll er ute då och få er lite färg tillgodo.......dom kanske tom unnar dej solbrännan kompis :)
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
ännu en klassisk rubrik...
Nå!, hur är livet då?
Jo..tackar som frågar, rätt OK faktiskt...
Alla mina negativa farhågor om hur helgen skulle bli, vara bara ett kasst hjärnspöke, tackar för det!
Allting löste sig, och de som hade fått sina arbetsuppgifter löste det, och jag fick en del av min egna helg...
Jag behövde inte bära hela världen på mina axlar i helgen, så jag var fri...
Massor av solsken både inne och ute, och jag var ute och fick solsken i mitt inre, en stärkande helg..
Mitt ansikte är brunt som en pepparkaka, och några kollegor har avundsjuk kommenterat det, men det är deras problem...
Jag tänker bara, men hallå håll er ute då och få er lite färg tillgodo...
Jag har umgåtts med familjen väldigt mycket, och vi har givit oss av våran tid..
Vi har grillat vartenda middag, och det ena godare än det andra har avlöst varandra....
Frugan hade tjackat grillpilsner, hela sex styckna, sådana där "nollpilsner" (0,5%) och det var väldans gott...
Tänkte på det..., när man drack "riktig pilsner" så tvekade man aldrig, det blev en back direkt.
Nu när man dricker sådant som INTE påverkar en så blir det 6 st glasflaskor i stöten, man vill ju inte slösa!!!
Fasen så fucked up man var, eller så är man det nu, det blir inga resonabla kontraster tycker jag...
I söndags vaknade jag upp jättetidigt...ur soffan, ryggen sade med ett gällt skrik ifrån...
F*N tänkte man direkt, nu har man sovit i soffan igen, men vänta!
Det är en stor skillnad att vakna upp UTAN baksmälla och ågren, jag hade ju bara somnat för att jag var trött, inget annat..
Och innan jag låter fötterna nå golvet så tänker jag som Adde har lärt mig..
...idag ska jag i alla fall hålla mig nykter, och så tar jag ett nytt beslut om detta imorgon...
Och så har jag skjutit på mina alkoholrelaterade tankenötter ytterligare ett dygn framöver, det känns befriande...
Ja vad gjorde jag denna Söndagsmorgon???
Gick ut på baksidan och lät mig underhållas av sparvarnas sång och flyguppvisningar, det här hade jag aldrig gjort om jag vore bakfull, tänkte jag...
Ser hur de flyger ut och in i de holkarna jag har satt upp, ...och så rykte jag till!!!
Jag och min granne några kåkar längre bort hade gjort precis samma sak, vi trodde vi var ensamma om detta denna tidiga söndagsmorgon, då resten av gatan sover tungt, vi njöt båda av denna morgon och hade inte sett varandra, gisses..
Läste lite om hur många känner sig ensamma i sin nya roll som alkohol-lösa...
Ja jag är ensam i mina tankar, när jag tycker "synd" om mig själv...
När jag skippar mina tankar på min gamla alkisroll, och låter min kropp få rastlöst uppleva nu'et, så rullar det på...
Jag försöker upptäcka skillnaden på det jag kan uppleva nu idag, mot det jag inte såg när jag var insnärjd i alkohol-tänket...
På något sätt hade den prioriterat upp sig till förste plats, och allt annat var helt sekundärt, som det där med typ "resten av livet"..
Om man nu avsätter denna självutnämnde diktator Alkohol, så blir det ju lite obalans tills dess att allt lägger sig på sin nya plats...
Och allt det där nygamla ska få en mycket större betydelse och bättre placering i mitt liv, och då kommer aldrig alkoholen kunna konkurrera mot den...
Och tanken om att alkoholen kommer aldrig mer att få ta överhanden i mitt liv, den stärker mitt egna jag, jag är starkare än den...
Inget ska få fista mitt liv igen, jag har kollen och kontrollern...ALKOntrollen...
Mors Berra!
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
för att dricka. Mycket stolt över att du möter dig själv i stället för att fly! De är ett möte som de flesta av oss (?) värjer sig för.
... också inom oss själva finns valv, efter valv. Du är människa, skäms inte. Var stolt. ... för att mycket fritt citera Tranströmer. Önskar dig en fin dag / mt
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Jag varnar redan här för att jag mest skriver för min egen skull, så kanske jag förstår vad det är jag tänker när jag läser igenom det sen. Men det är klart, är det någon som läser och har nån bra kommentar så är den välkommen.
Så sitter jag här igen då. Sömnlös natt pga hjärnspöken som far omkring mellan öronen.
Jag vet inte om jag är ledsen arg uppgiven förbannad eller bara nollställd. Positiva känslor lyser med sin frånvaro i alla fall. Det känner jag tydligt.
Om det är så att jag är arg vet jag inte vem det är jag är arg på. Förmodligen mig själv. Att jag satt mig i den situation jag är. Jag kan inte göra något ogjort och det är nog det som är problemet inatt. Att ha mycket på mitt samvete. Att inte dricka är en del av kampen. Att acceptera och förlåta en helt annan. Svårast verkar nästan vara att förlåta mig själv. Skammen och skulden jag har är väldigt svår att komma till rätta med. Och till viss del är den väl berättigad. Jag SKA ha dåligt samvete och skämmas för vissa beteenden. Men vart ska jag göra av dom? Jag kan inte fastna i detta. Jag måste komma vidare på något sätt.
Men hur?
Är jag stolt över mig själv? Jag har ändå ett halvårs nykterhet bakom mig. Jag önskar jag kunde säga "Ja, jag är stolt" men det kan jag inte. Det dåliga samvetet och det mörka i mig skuggar det positiva.
Hade denna natten varit i höstas hade jag druckit på detta. Flytt känslorna genom alkohol. Flyktkänslan känner jag starkt, men vad gör jag av den nu? Är gräset verkglien grönare på andra sidan....egentligen?
Jag väljer att skriva här. Kanske kan jag få ur mig en del ur fingrarna.
Kanske är det ensamheten som är starkast. Så kan det vara. Är det ensamhet jag känner? Ensamhet innehåller många negativa känslor.
Ensam?
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
person idag som höll det för kattmat:) Katten gillar också fina bitar... så vi delar smakupplevelsen hela familjen.
Ifall mullegubben tar sig för att läsa snart blir han nöjd och glad! Kram på dig! / mt
skrev viktoria i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev viktoria i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Det är livskvalitet att ha förmånen att ägna sig åt något så välgörande för själen som fiske : ) Rikedom är vad det är!
Drog upp ett par finfina rödingar i torsdags, som tillagades över öppen eld - tacksam, så tacksam...
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
fint att du gör sånt du trivs med. Just nu reder upp näten. Ännu en nykter och trivsam helg. Tack! / mt
skrev mulletant i Vill inte - kan inte
skrev mulletant i Vill inte - kan inte
en guld-/silverstjärna. Du har beskrivit din ritual och vad den betyder så fint! Den goda vardagen byggs av goda vanor och de behöver inte vara så "storslagna" för att vara betydelsefulla. Allt gott till dig trogna medvandrare / mt
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
och tycker om. Jag vet en man som helrenoverade en stor båt under tiden han blev nykter. Vi har också fullt av praktiska saker som ska göras och allt det känns just nu som en tillgång. Goda middagar med god eftersmak önskar jag er! / mt
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
ska försöka grilla utan öl och vin idag igen. Undrar om det funkar även denna helgen.....?
Skämt å sido. Idag kom jag på att det är väldigt bra att ha en trädgård. När jag är ute och grejjar där så tänker jag inte alls på alkohol. Då finns bara jag och mina växter. Jag njuter stort av att se hur det växer och sköta om små plantor så att dom ska må bra. Då finns det inte tid för pilsner eller nått annat onyttigt.
Att få lite sol på näsan för inte det hela sämre.
Och strax kommer vänner hit och äter. Såhär kunde jag ha det resten av livet.
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
Ramlade in på tråden precis vid historien från zoo med gorillan som Berra skrivit.... jag är egentligen inte känslig för historier... men den typen gillar jag inte alls. Får lite ont i magen faktiskt... blä... för mej spelar den på övergrepp.
Annars var det trevlig läsning med en massa klokskaper.
Tack alla som hjälper mej att förstå hur underbart livet är utan kaos & knas.
Kram <3
skrev Gäst i hur mycket är för mycket?
skrev Gäst i hur mycket är för mycket?
Du... jag & alla människor har alltid ett val.
Ni är öppna med varandra, kanske är det så enkelt att du kan säga till henne att du inte klarar av vissa situationer som innefattar alkohol. När de uppstår tillsammans med henne tänker du gå hem.
Då har hon ett val & du ett val.
Båda är vuxna människor.
Kanske känner du att du sviker för att döden är så nära?
Samtidigt kan jag tycka att det finns ingen anledning att lämna sig själv... någonsin.
Milstolpar är alltid milstolpar =) finns lika många som det finns människor.
Stor kram från Mie <3
skrev Adde i Div åsikter eller...?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
Vivi !
Vilken underbar start på lördagen att få läsa ditt inlägg ! Jag önskar dig en bra dag och skickar dig en cyberjättekram !!
Jag hade planerat att åka till Västerås idag för att vara med på AA's konvent Aros-mötet och träffa en vän men nu blev det tyvärr inte så. I min hemstad ordnas det en massa olika aktiviteter så det finns alternativ men dessa känns trots allt lite fattiga. Men nästa helg så får jag åka till vårt föreningsmöte igen på Nämndemansgården och det är lika mycket fyllt med lycka och glädje. Det är en underbar känsla att få känna atmosfären och möta gamla vänner !! En dag fylld med skratt och glädje ! Jag är sannerligen priviligerad som får möjlighet att uppleva detta ! Jag har också flera vänner som reser till Gotlandskonventet under Kristi Himmelsfärdshelgen och jag skulle gärna följa med men en snabb blick ner i plånboken säger att jag måste välja vad jag ska göra. Jag har varit där flera år i rad och det är ett fantastiskt konvent !
Alla dessa val som jag nu kan göra fanns inte på kartan när jag var aktiv och jag har en tendens till att glömma det. Min nykterhet är ingen självklar sak, jag får aldrig glömma vem jag är, jag måste påminna mig.
Och ni alla här på forumet hjälper mig med det ! Jag är väldigt tacksam för det !
TACK !!
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
Adde!
Jag önskar dig verkligen allt gott och hoppas du mår så underbart bra som du förtjänar! Det du skriver, jag har verkligen surfat runt här o letat dina inlägg...är så inspirerande, käns så ärligt och jag tror vartenda ord. Ger mig hopp. Du beskriver en förändring jag längtar efter och du ger mig en tro på att den är möjlig! Vill bara ge dig feedback på att dina ord når ut, din förändring påverkar, du gör skillnad. Heja dig och tack för att du berättar och delar med dig!/ Kram Vivi
skrev Lelas i Vägen vidare
skrev Lelas i Vägen vidare
Jag skrev just ett inlägg till Brandbil, där jag bland annat listade till mina tidigare trådar. Och, eftersom jag emellanåt har användning för att kunna gå tillbaka i det jag har skrivit, så klippar jag in det här också. I slutet kommer något av det jag har skrivit om ultimatum i andras trådar också. Håll till godo! :-)
/H.
Ny här - behöver pepp - 14 sept 2010:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4730
Att lita på någon - igen? - 21 sept 2010:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4757
Alins tråd "Så länge höll det" - okt 2010:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4813?pag…
Återfall - 22 okt 2010:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4847
Liten lägesrapport - 4 jan 2011:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4961
Gråter - 28 jan 2011:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/4984
Vägen vidare - 2 mars 2011:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5023
Under en period skrev jag ganska mycket i Alins tråd, så därför får den stå med här också. Sedan har jag ju klottrat allt möjligt i alla möjliga trådar också, men det här är liksom min huvudsakliga process...
Och apropå det här med ultimatum, så klistrar jag in några av mina inlägg om det också:
-------
Ställ inget ultimatum som du inte är beredd att göra verklighet av. Om du inte genomför det du har "hotat" med så säger du bara till maken att du inte menade allvar och att han kan fortsätta som innan, och till och med öka takten lite...
Var konkret i dina tankar om din plan. Om du säger att du flyttar - hur kommer du gå till väga? Vart tar du vägen? Vad tar du med dig? Kontakta personer som du litar på så att de är beredda på att ta emot dig eller hämta dig eller vad som nu behövs.
Hur länge gäller ditt ultimatum? Finns det någon väg tillbaka om du väl har verkställt det? Om maken förstår och påbörjar sin resa mot nykterheten - finns det då någon punkt där du kan säga att du kommer tillbaka?
Jag vet att det är fruktansvärt jobbigt att fundera i de här banorna, men nyckeln till framgång är att vara förberedd. För när du väl behöver fatta beslut så får du ingen betänketid...
-------
Däremot tror jag tyvärr att ultimatum kan vara den enda vägen. Så länge du inte ställer något ultimatum så kommer din pojkvän (eller ja, den missbrukande delen av honom) att se det som att du låter honom hålla på som han gör. För att få honom att inse att han inte kan fortsätta så här så måste du vara supertydlig, och då är att ställa ultimatum det mest tydliga av allt tydligt...
Jag har lärt mig några saker om ultimatum den senaste tiden. Det här är inga sanningar, du måste se det som mina erfarenheter och inget annat, men här är mina råd till dig:
- fråga dig själv om du kan tänka dig att fortsätta leva som ni gör nu. om ingenting förändras - ställer du upp på det här livet då? om inte så är det dags att börja fila på ditt ultimatum
- ställ inget ultimatum som du inte är beredd att ta konsekvenserna av, det skadar bara dig själv i längden eftersom din pojkvän kan se det som "tomma hot" och fortsätta som vanligt
- tänk igenom ditt ultimatum ordentligt innan du uttalar det, så att du vet precis vad du skall säga. det är inte läge för oklarheter eller missförstånd.
- var konkret i din egen planering. om du säger att du gör slut om han dricker igen - vad gör du då den dagen du upptäcker att han har druckit? nu vet jag inte om ni bor tillsammans eller hur ert liv ser ut - men fundera på vart du tar vägen, vad du tar med dig, vem du vänder dig till för stöd, hur din vardag kommer att bli... om det blir dags att verkställa din plan så kommer du att ha stor nytta av att ha varit så konkret det bara går, för du kommer att vara väldigt upprörd och inte klara att ta de besluten just då. risken blir alltså att du inte verkställer din plan om du inte vet exakt hur den skall gå till.
- fundera över om det finns någon bortre gräns för ditt ultimatum. i mitt fall såg det ut så här "dricker du en gång till så går jag, och jag kommer inte tillbaka förrän du har sett till att bli inskriven på ett behandlingshem" (och jag genomförde min plan när jag kom hem en kväll och möttes av en onykter make, men eftersom han nu är inskriven på behandlingshem from tisdag så bor jag hemma igen). kanske är det så att ditt ultimatum gäller för alltid, men det kanske också finns en bortre gräns... och det handlar ju egentligen om hur du vill leva framöver - med honom eller utan honom.
- och, jätteviktigt, se till att du pratar med honom om det här när han är nykter! och upprepa det ett par gånger vid ett par olika tillfällen, så att du är tvärsäker på att budskapet har gått fram. det är ju som sagt inte läge för missförstånd och minnesluckor.
--------
pensionärer då.....en del av dem är knallbruna redan i mars :)