skrev Amanda L i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Grattis till 50 dagar. Så fint att läsa dina inlägg och att du har så mycket spännande i kikaren!
Livet…!❤️🥰


skrev Amanda L i Det blir lättare

@Leevi91 Man behöver inte tänka så långt framåt, du gör helt rätt. Faktiskt har vi ju ingen aning om vad vi tycker eller vill om några år. Knappt om något…
Men just nu mår du bra och då ÄR det ju bra att skippa alkoholen. Vi lever ju nu och inte i framtiden…
Men jag minns också dentanken, att den kunde kännas skrämmande och sorglig.
Nu efter 1,5 år som nykter tänker jag aldrig på det. Jag bara är nykter och mår så mycket bättre än när jag drack. Väldigt tillfreds med livet. Så tankar förändras verkligen.
Bra att du påminde!
Och fint att du kämpar på, du kommer inte att ångra dig!❤️


skrev Amanda L i Möta det man dålde

@mittilivet84 Det där att störa mig på andra människor har minskat sedan jag slutade dricka. Det blir lättare att handskas med eftersom jag är mycket mer chill och avspänd.
När jag missbrukade var expert på att älta saker, nu iaf kortare tid, tack och lov.
Eftersom jag numera inte dricker så har jag också lärt mig andra sätt att hantera stress eller tristess. Jag går en promenad, jag ringer någon och pratar av mig, jag sjunger och gymmar, nu också lite andra grejor som är kul att prova.
Skillnaden är att det går fortare över och det lämnar oftast inte spår. Alkoholen kunde ofta inte bara lindra, utan också förstora känslor. Och förvrida dem.
Nu kan jag se svårigheter i rätt storlek och hantera dem lagom..,
Det kommer du också att märka, det blir bara bättre med tiden. Men det är en process och tiden och erfarenheterna du gör är det som kommer att förändra hur du känner och hur du gör.
Fortsätt skriv och jättebra att du tagit tag i saken. Du kommer inte att ångra dig:)❤️


skrev Eloli i Högfungerande men vill inte

@Carisie först, tack för hörsamhet. Tyvärr vet jag bara vad jag inte vill. Dvs dö i förtid från mina barn pga ego som kommer av missbruk. Men, i trauman, noll självömkan, har alkohol hjälpt. Tyvärr. Att fungera, att inte krascha. Det är som att jag plockat med mig prick det. Som att jag internaliserat att alkohol hjälpt mig. Att stå bi. Tyvärr har den typ gjort just det. Överlevde. Men tror jag kan. Men har ingen yttre motivator. Vill själv.


skrev Carisie i På det fjärde ska det ske.

@Odågan Åh...visst är det skönt 🧘🏼‍♀️ Mitt gym har börjat med div relaxklasser: yin yoga, aroma therapy, deep rest och mediation - tänkte prova "hot yin yoga" imorgon eftersom jag tycker om att ha det varmt omkring mig.

Hemma tänder jag rökelse, djupandas, stretchar och relaxar i olika yogaposer. Har t.o.m. fått maken att gilla det. Hur mediterar du?
❤️


skrev Carisie i Högfungerande men vill inte

@Eloli Hej & välkommen 🙏🏼
Skönt att du kommit till någon sorts klarhet med att du inte vill. Härifrån följer hur? Har du någon idé om hur du ska/kan gå tillväga?
🩵


skrev Eloli i Högfungerande men vill inte

Jag vet att jag är alkoholmissbrukare. Är sen många år nu. Krasst så, inget förnekande, vetat länge. Men per rubrik, högfungerande. Jag har sen säkert 10-15 år löst mitt missbruk (ingen fana i topp här) utan att det påverkat jobb eller barn negativt. Håller de tu i sär. Dessa cirklar har så att säga aldrig mötts. Dvs inget hymlande eller gömmande. Bara isär. Så: bra jobb, gott betalt. Men såklart paj under missbruket. Men aldrig called out for. För jag sköter det.

Motivator att höra av mig till rymden? Jag vill inte dö från mina barn. Jag vill nosa på den där klarsyntheten som det pratas om. Men framförallt. Jag vill inte ha en kropp som sen inte orkar som lämnar mina barn. För att jag var för bra för att aldrig konfronteras.


skrev Himmelellerhelvette i Nu får det vara nog!

@Torn Så insiktsfullt av dig❤️ Gott att du mår fint❤️Kram


skrev Odågan i På det fjärde ska det ske.

Dag 4.

Har börjat meditera på morgonen och ibland på kvällarna. På jobbet har jag kunnat skingra tankarna men fått ångest när jag kommer hem, tryck över bröstet och svårt att få ner någon luft. Måste sysselsätta mig. Tog en lång promenad med hunden och åkte sedan och handlade lite med barnet för att skingra tankarna på alkohol som är ständigt närvarande.

Börjar känna mig piggare, klarare i tanken och sov bättre inatt. Det är bara den där jävla ångesten som måste hanteras på något annat sätt än mer alkohol.


skrev lejla77 i Hemligheten

Tack @Nydag för din klokhet och en stor kram tillbaka till dej! 🥰
Jaa! Man lär påminna sig hela tiden när man hamnar i " svaga " situationer eller när känslor speciellt sorg och ilska blossar upp.
Varför jag skrev här, jag var så fruktansvärt less på mig själv och mitt drickande! Fysiskt och psykiskt mådde jag ju egentligen värre då. Jag hade börjat blivit pluffsig trots all träning, huden kändes torr, ansiktet såg bara glåmig ut- ofräsch!
Psykiskt fick man ju bara ångest! Ångest över att man drack, ångest över att man snart måste gå till systemet igen, ångest över att man hade lovat sig själv att " jag väntar till nästa helg" eller " jag väntar till kvällen " och så öppnar man en box iaf eller sprättar upp en champagneflaska , ångest över att behöva gå och jobba, ångest över att vara ensam, ångest över att ha ångest!

Ångesten är inte borta - den har minskat radikalt.
Mer klartänkt
Känner mig betydligt bättre , sover bättre.
Har tom gått ner några kilo i vikt, pluffsigheten håller på att försvinna.
Och ja jag krigade och vann dagens krig vilket jag är så tacksam över!


skrev erivan i Försöka vara nykter

@Himmelellerhelvette Hej! Det har inte gått så värst bra. Har druckit rätt så mycket på helgerna. Var ju på gång ett tag med ett par veckor utan alkohol, sen tog suget över igen. Jag har inte mått så bra psykiskt ett tag av olika anledningar. Bland annat pga problem på jobbet. Har en dålig chef som inte behandlat mig bra, enligt mig.Sen har det varit en del problem med barnen så jag har inte tyckt att nåt varit roligt. Då har jag tänkt att jag lika gärna kan dricka. Vilket gjort att jag mått ännu sämre, trött och känner mig allmänt seg i huvudet. I helgen som gick var det mer eller mindre katastrof så nu känner jag att jag måste ta tag idet för att må bättre. Har tänkt att jag börjar med 1 månad, jag har ofta satt för höga mål tror jag. Jag siktar på 3 månader men tar en i taget och även 1 vecka i taget. Jag måste lyckas för min egen skull nu!!! Tack för att du bryr dig kram


skrev Flarran i Kaffestugan

Hejsan i Kaffestugan! Har inte haft ork idag att koka på nåt kaffe. Men sitter då vid datorn här i mitt kök och är nykter och alkoholfri. Vanligt vatten ur ett normalstort glas går ju hur bra som helst att dricka det med. Funderar på om jag ska ta och frossa på något gott som kanske lite nyponsoppa om en stund kanske. Men har inte bestämt mig för vad det få bli till kvällsmat. Kanske en kopp te och rostat bröd med smör på för en gångs skull var en tanke jag nu fick. Men vi får väl se vad det blir för nåt, kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott mina vänner!


skrev Flarran i Promillebikt

Det har varit jobbigt nu på eftermiddagen. Jag var så himla trött på att vara trött och energilös alltså. Började känna mig allt mer värdelös och oduglig. Hade så stark vilja till att gå utanför dörren och kanske bara cykla en liten sväng. Men det fanns ingen energi alls. Hade jag haft vin, öl eller nåt annat med alkohol hemma då vet jag nog inte om man hade klarat av den uppgivna känslan och varit nykter och alkoholfri nu i denna stund. Men jag gick och lade mig en liten stund och som av en Herrens gåva fick jag sova några timmar extra vilket jag då är tacksam för. Det gäller att inte ge upp i första taget tydligen. Tänker att det gäller att hålla i och hålla ut i allt, stort som i smått som kan vara av vikt för att man nyktert ska ta sig fram alltså.

Ha en fin kväll!


skrev Ny dag i Hemligheten

@lejla77 Bra att du skriver din frustration här. Adjävulen är en lurig 👿. Glöm aldrig anledningen till varför du började skriva här, mitt mantra (som jag snott från @andrahalvlek) är aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Och när jag säger det för mig själv går tankarna till mitt sista återfall och hur jag mådde då. Jag var en spillra av mig själv med en ångest som var så fruktansvärd. Kram till dig och önskar dig en nykter kväll🥰


skrev Andrahalvlek i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Grattis till 50 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Det är en fröjd att följa dig på din nyktra resa. Nyfikenheten är guld värd. ”Nu ska vi se hur det här blir som nykter?” Samla nyktra erfarenheter som smultron på ett grässtrå, varsamt trä på ett smultron i taget. Och helheten blir wow 🤩

Kram 🐘


skrev Ny dag i Erfarenhet av Antabus någon?

@Snoffsan 👍 Tycker inte det är svagt att ta Antabus, 49 dagar nykter låter ju underbart härligt. Hur känns livet utan alkohol? Har du ändrat dina vanor? Jag tror det är viktigt att parallellt med ”kryckan” göra förändringar = etablera nya nyktra vanor så när man slutar med antabus inte faller tillbaka. Jag har återfallit flera ggr senaste året, nu är jag nykter på dag 28 (igen) men skillnaden denna gång är att jag gjort små förändringar i vardagen som gör att jag liksom undviker stress och istället får in rutiner. Att regelbundet skriva här är också bra, här finns enorm klokskap i ämnet. Starkt jobbat och fortsätt skriv så hjälps vi åt för en nykter höst i första steget 🥰


skrev Snoffsan i Erfarenhet av Antabus någon?

Jag har lite svårt att hitta rätt bland trådar osv här. Har skrivit under en annan flik.
Någon här som har erfarenhet av Antabus? Hade varit intressant att läsa hur andra upplever hur det funkar, biverkningar, tankar om hur länge de tänker ta det osv. Tycker folk att man är svag för att man tar hjälp av medicin för att bryta sitt drickande?
Jag är på min 49e helnyktra dag idag, tar Antabus 2ggr i veckan. Blev väldigt trött i början, så jag halverade dosen.


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Andrahalvlek Nu blir det bara 1-2 gurkor om dagen, då säsongen för gurka snart är över. Desto mer Paprika och Tomater få jag pressa i mig nu.😅

@Himmelellerhelvette, Jag har fiskat en hel del i sommar, men faktiskt lite mindre än vanligt. Vet inte varför egentligen. 🧐 Jag är liksom nöjd med livet ändå. Jag tror att jag har varit ganska beroende av fiske tidigare, och ett beroende är ju aldrig bra.😃

Ha det gött!


skrev lejla77 i Hemligheten

Trust the process... Ibland är den känslan så stark och Ibland så svag! Som idag tex går hjärnkriget i 200, har gått ganska bra hittills. Tills idag.. Vaknade, tog det lugnt hela fm, hade planer med en väninna (gjorde mig klar) men som sen totalt ghostade.. Och inte första gången heller, arg och besviken. Och var går tankarna? Till min vuxen napp- jag går till systemet och köper lite vin tanken. Att bli svag när man har känt sig stark. Livet är en berg och dalbana..


skrev Tröttiz i Vägen framåt

@has
Ja, kanske det är så att jag är extra sårbar fastän jag tycker att jag känner i övrigt att jag har det bra.

Har tagit avstånd nu jag, känns som att kontakt just i dagsläget inte gynnar vare sig honom eller mig. Känns trist men nödvändigt.
🌺


skrev prinsessa i Kaffestugan

Hej i kaffestugan!

Idag ska jag unna mig en dag utan enheter! Kommer inte ångra mig i morgon. Häng på vettja!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Kristoffer, Jag skriver väl lite för mycket kanske, men har känt att det väl har behövts att släppas ut en massa tankar som jag gått runt och burit på så himla länge. Hos sjukvården och öppenpsykiatrin har det väl inte funnits tid riktigt för få att bearbeta en massa som jag har haft instängt inom mig i en massa år. Besök hos sjukvården har jag också känt varit mycket krävande och tagit bra mycket mer energi än vad det har givit.

Känner att jag väl har fått lära mig allt själv, via böcker och nätsidor jag hittat undan för undan och ibland känt att jag nog varit mera psykologiskt kunnig än de som jag först trodde skulle kunnat ge mig något vettigt verktyg för att kanske få må en aning bättre. Men nu vet jag ju hur det ligger till med den saken alltså. Det är som det är bara.

Innan jag beviljades sjukersättning så hade jag ju lite kontakt sporadiskt, med alltid olika läkare vid sånt som när det var dags för receptförnyelse av sömnmedicin och de svaga lugnande tabletter mot oro som skrevs ut av psykiatrins läkare. Men det var aldrig någon riktig psykoterapi utan det var jag som själv höll låda så att säga och pratade en massa så mycket jag han med på den tid som ibland fanns att göra det på. Berättade väl till och med om min trista tillvaro för såna som kanske bara satt i en reception liksom. Har väl sträckt mig efter halmstrån så att säga.

Men jag hann då innan jag enligt expert blev ansedd som färdigbehandlad. Då berätta att jag mest lever på och försöker att stå ut med tillvaron så länge som jag är någorlunda kroppsligt frisk. För det jobbiga psykiska måendet det är jag ju så van vid. Så någon förhoppning om ett bättre mående på den punkten finns väl egentligen inte. Jag är för det mesta alltid allmänt tom, lätt ofokuserad, stresskänslig och nedstämd i mer eller mindre grad. Kan väl glimra till en kort stund nån timme nån gång i veckan. Det har fått mig att försöka orka kämpa vidare.

När jag sökte mig till psykiatrin hade jag väl hoppats att det fanns någon medicin som kunde hjälpa, men det gjorde det ju inte. Jag fick bara diverse biverkningar och lite eller ingen positiv effekt alls. Känner mig väl ungefär psykiskt sett i samma tillstånd som när jag var rätt ung och innan jag ens hade smakat en pilsner.

Kroppsligt har alkoholfriheten givit mig en bra och fungerande mage i alla fall. När jag drack diverse alkohol hade jag mer energi stundtals. Orkade göra musik som varit ett intresse i många år. Men samtidigt så blev jag ju så mörk i sinnet av starka drycker att jag väl för det mesta var på gränsen att göra slut på skiten så att säga. Några sådana akuta känslor finns sällan som helt nykter och det är väl medicinskt sett något som är bra.

Hade jag varit mer jämn i humöret och haft mer energi hade jag väl kunnat traska runt och tröska på något intetsägande konstruerat arbete eller nån terapiform på daglig basis. För att väl då sluppit att tänka dessa timmar som man då varit upptagen med något tomt och ointressant tänker jag väl realistiskt sett. Men som sagt har jag inte ork till att göra så värst mycket någon längre stund.

Det är så mycket som gör att jag inte fungerar riktigt som man väl önskar. Plötsligt påkommen panikångest utan egentlig anledning ute bland folk är också något som är jobbigt. Det är även stressande för mig att passa tider och hålla koll på sånt vid resor med mera, därför får jag vid behov åka färdtjänst eller sjukresa. Men vill helst när jag är i någorlunda balans och när jag så kan, åka cykel vid handling och sånt där.

Har inte varit helt nykter och alkoholfri när man går in i en höst som vi nu håller på att göra på en massa år. Så får väl vara extra försiktig när jag då väl blir extra nere som jag alltid har blivit när sommaren bara liksom dör och hösten färgar hela världen i grått efter att alla gröna vackra blad på träden har fallit till marken. Något som de ju gör vid den här tiden på året.

Jag har då idag varit duktig och värmt på, samt ätit en fiskgratäng som jag skrev om tidigare och inget direkt alkoholsug har jag väl heller. Jag är mest bara trött nu och känner att jag behöver vila, men är samtidigt småstressad och vill göra nåt roligt fast jag inte orkar. Försöker väl ändå att köra vidare som alkoholfri så länge som det bara går.

Ha det gott!


skrev Himmelellerhelvette i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

Grattis till 50 dagar @B.Å 🥳 Älskar din inställning och är oerhört glad för din skull att du mår så bra❤️ Jag minns att jag började tvivla på om jag verkligen var beroende när det gick så lätt för mig men insåg sedan att det var alkoholdjävulens manipulativa viskande, vi får alltid vara på vår vakt när han viskar. Kram