skrev mamma40 i Värdelös

@Blenda såg oxå i en tråd men hittar inte nu


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

Hejsan gänget! Gamla och nya☀️💪🏽

Sommaren blev nyktraste sommaren på säkert 10 år, men det blev ändå mycket mer än Socialstyrelsen rekommenderar och när klockan närmar sig 16 nu så kommer lusten att dricka.

Nåja, nya tag! Hittade en karta campral i skåpet och tänker att jag äter dom ett tag. Helnyktert till fredag eller längre är tanken nu!

Vad är era bästa ”börja om” tips?

Stor kram


skrev Stinalotta i Värdelös

@Blenda tack för ditt meddelande. Har kollat runt nu på forumet i alla möjliga trådar, men hittar inget. Men då är det nog borttaget. Jag ska kontakta admin & hoppas på svar därifrån.


skrev Blenda i Värdelös

@Stinalotta Det stod, eller åtminstone antyddes, i en tråd som nu verkar vara borttagen. Jag tror att det bästa är att kontakta Admin här på Alkoholhjälpen, så kanske de kan hjälpa dig med mer information, allt för att undvika spekulation ❤️


skrev mamma40 i Värdelös

@Stinalotta Hej, jag såg det i en kommentar här på forumet, tror det var i hennes tråd men minns ej


skrev Stinalotta i Värdelös

@mamma40 nämen va? Jag blir alldeles kall. Har inte hört av henne på några dagar & tänkt mycket på det. Måste få veta mera, kan du säga något om var du läst det?


skrev mamma40 i Värdelös

@Stinalotta Jag läste att lady gått bort, sanning vet jag wj men


skrev Stinalotta i Värdelös

@EbbaiHulu så skönt du känner mera energi! Har det blivit bättre med sömnen?


skrev EbbaiHulu i Värdelös

@Stinalotta härligt med biltur! Idag är jag faktiskt piggare!


skrev Stinalotta i Mitt dubbelliv

Hej @Kikkis! Har läst igenom din tråd & den berörde mig verkligen. Tänker att det ändå måste finnas ett jäkla pannben hos dig som orkat träna samtidigt som du druckit. Det hade jag aldrig klarat av. En annan sak som slog mig är att man tror att det inte är så farligt. Man skadar ingen med sitt drickande osv. Så som du tänkte början av tråden. Men din historia visar att med tiden så kan det bli katastrofala följder. Jag tror inte att nån av oss som är här inne kan räkna med att gå fri. Det har verkligen gett mig en tankeställare. Tack!
Det är aldrig försent att börja om. Du har allt att vinna! Jag hoppas du kan få den hjälp som du behöver och förtjänar. Fjällvandring som någon nämnde är ingen dålig idé, naturen är verkligen helande för hjärta och själ.
Jag hejar på dig. Kram!


skrev Stinalotta i Värdelös

@EbbaiHulu bra jobbat!! 👏🏻 Jag var ute & körde bil igår kväll. Härlig känsla att bara kunna 🙂


skrev Molnet i Värdelös

@EbbaiHulu .Hjärndimma hör åxå till processen.Det ger sig med tiden.Bra jobbat!


skrev EbbaiHulu i Värdelös

@Molnet Ja, jag drack en sunkist 😃 Jag dricker bara vatten och vin... Så det är svårt att hitta något annat och så ska det vara bubbel fritt då jag inte kan dricka kolsyrat. Men det gick bra igår och jag känner mig stolt!
Men det där med klar i huvudet upplever inte jag i alla fall. Men hon på rådgivningen sa att man kan uppleva sig bakfull även om man är nykter och så är det tyvärr för mig.


skrev Domtrast i Hur acceptera att inte kunna dricka?

@Andrahalvlek wrote:"Det handlar om att identifiera sig som en person som inte dricker alkohol. Då är det lättare att avstå från alkohol. Till slut är man tacksam och glad över att man slipper dricka - livet är ju fantastiskt!"

Det där är klokt. Och jag tror en stor del av mitt problem finns där. Jag har väldigt svårt att identifiera mig som icke drickare. Hela mitt vuxna liv har jag snarare sett mig som en dekadent livsnjutare som prioriterat goda mat och goda drycker högt. Nästan alla människor jag sett upp till (författare, journalister, musiker, en och annan kock) har varit rätt långt från renlevnadsmännikor.

Trots antabusen och trots att jag varit nära att förlora min familj så tänker/känner jag på något plan att jag bara har tagit en paus.

Och visst - att supa till 4-5 ggr per år är ju inte så farligt på pappret men det blir ju aldrig bra. Börjar jag dricka så håller jag på i flera dygn. Tills jag inte orkar längre och/eller är så fylld av skamkänslor så det blir ohållbart.


skrev Molnet i Värdelös

@EbbaiHulu .Då får du bestämma dig & välja något gott A-fritt i glaset.Imorgon vaknar du & slipper bakfylla & är klar i huvudet & frukosten smakar gott!


skrev Molnet i Värdelös

@Stinalotta 👍😄👏.Bra ide’


skrev Andrahalvlek i Hur acceptera att inte kunna dricka?

@Domtrast Jag har ingen erfarenhet av antabus, men jag har hört att det är bra som ”krycka” inledningsvis.

Man måste dock jobba med att påverka sitt undermedvetna jag, det är där alla vanor och ryggmärgsreflexer bor. När vi pluggar nyktra fakta (böcker, poddar etc) gång på gång på gång påverkas till slut vårt undermedvetna - och vi förflyttas så sakta från ”får inte” till ”vill inte”.

Kan tipsa om ”1%-metoden, små förändringar, stora resultat” med James Clear. Finns på Storytel. Där ger han ett exempel. Två män blir erbjudna en cigg. ”Nej tack, jag försöker låta bli att röka” svarar den ena. ”Nej tack, jag röker inte” svarar den andre. Vem av dem har störst chans att avstå?

Det handlar om att identifiera sig som en person som inte dricker alkohol. Då är det lättare att avstå från alkohol. Till slut är man tacksam och glad över att man slipper dricka - livet är ju fantastiskt!

Kram 🐘


skrev Dan_Måne i Mitt dubbelliv

Sorglig läsning. Så här kan du inte ha det!

Du skrev att du förlorat ditt boende? Hur bor du nu? Hoppas du inte bor hos mannen som knarkar och misshandlar dig?

Vi bor i Sverige som skall föreställa ett av världens bästa länder gällande skyddsnät. Du måste tänka på dig själv och få hjälp!
Nu vet jag inte hur gammal du är men gissar att du är runt 40 endast? Alldeles för ung för att kasta bort ditt liv. Du har många fina år framför dig om du vänder det här!


skrev Stinalotta i Värdelös

@Lady175 Hur har du det? Saknar dig!


skrev Stinalotta i Värdelös

@EbbaiHulu nämen fy så jobbigt att inte få sova! Jag sover visserligen också som en kratta, men lyckas ändå få ihop några timmars sömn. Tack för inblick i mötena. Låter verkligen bra! Smart att lägga ett möte redan nästa vecka, tänk vad härligt att få berätta att helgen varit bra & utan alkohol. Har du någon plan inför helgen för att inte hamna där med ett glas i handen?
Jag tänker att jag ska försöka hålla mig sysselsatt. Städa & träna. Kanske unna mig lite godis, köra en sväng med bilen. Men ändå finns den där lilla rösten i huvudet ”ett glas kan du ju ta”. Men den ska tystas ner!!


skrev Stinalotta i Värdelös

@Molnet låter som en härlig & bra plan. Är ju värsta lyxen att kunna ta bilen på utflykt en kväll, med alkohol inblandat är man ju fast hemma. Tror jag ska köra en liten sväng ikväll, bara för att jag kan!! 😂


skrev Domtrast i Hur acceptera att inte kunna dricka?

Jag äter antabus sedan ganska exakt två år. Att ta det steget satt långt inne, men det kom till en punkt där jag inte längre kände att jag hade något val. Jag har en sambo som jag älskar och en liten dotter som är det allra finaste barnet i världen och som förtjänar en nykter pappa.

Till saken hör att jag gick till beroendekliniken på eget initiativ. Jag har inte blivit tvingad av mitt jobb.

Men trots att jag har hållit på med det här i två år så får jag med ojämna mellanrum (ca 3 månader) ett enormt sug efter att få festa till det igen. Jag tycker att jag förtjänar det. Jag börjat planera och fuska med medicinen och sen super jag till i ett par dagar. Den första dagen går oftast rätt bra och är trevlig, men det går snabbt över styr och slutar med enorm ångest och ånger.

Nu har jag precis haft en sådan period under sista semesterveckan. Jag började dricka i måndags och slutade igår och mår vedervärdigt idag. Och jag är inte ute efter att någon ska tycka synd om mig, men jag vet inte hur jag ska undvika att hamna här igen. Jag hade en kollega för ett antal år sedan som var nykter alkis och narkoman. Han beskrev det som att han efter en periods nykterhet nådde en punkt där han inte längre kände att han inte fick dricka utan han började känna att han inte ville dricka. Jag har nog alltid haft en naiv tro att om jag bara sköter mig länge nog så kommer jag att nå den punkten, men jag gör ju aldrig det. Tvärtom. Ju längre jag lyckas hålla upp och sköta min medicin, desto mer sugen blir jag på att unna mig ett snedsteg. Jag har inte ens särskilt roligt när jag dricker längre. Det känns mörkare och ledsnare och mer destruktivt för varje gång. Ändå kommer jag några månader senare att lyckas övertyga mig själv om att det är en bra idé igen.

Är det någon som känner igen sig i det här? Hur kom ni isf förbi det?


skrev Molnet i Mitt dubbelliv

@Kikkis Hm hm.Det låter inte bra.Förstår att du har det jobbigt.Du skriver att du har vårdkontakt & testat antabus & får B-vitaminer.Du skriver att du vill få hjälp & komma bort.Har du varit i kontakt med kommunen.De kanske kan ordna hjälp på behandlingshem & eftervård?Har du diskuterat det med beroendevård?


skrev Steadfast i Mitt dubbelliv

@Kikkis Det här låter inte bra. Man behöver inte vara rik för att komma bort dock. Jag är verkligen det sämsta exemplet iof, åker jag bort för att försöka koppla bort vardagen så dricker jag konstant. En sak jag har börjat fundera på är om det är rutiner jag inte kan bryta och det låter lite så på dig med. Jag läste dina första inlägg och det låter verkligen som att du är en maskin.

Jag hade aldrig pallat att träna och supa sju dagar i veckan samtidigt. Du har ju grundintresset för träning där redan, har du övervägt att fjällvandra eller liknande en hel semester, ensam? Det kanske låter överdrivet, men jag tror att det är ungefär något sånt som skulle kunna få mig att nyktra till i några veckor. Mer eller mindre avskärmad, långt ifrån närmsta systembolag. Samla tankarna under tvång.


skrev Steadfast i Vad ska man göra istället?

Då har det gått ett halvår till.

Jag skulle säga att ingenting förändras. Spiralen är inte nedåtgående, utan spikrak och konstant. Om en spiral nu kan vara rak?

Jul och nyår kom och gick. Sen kom våren, sommaren, första halvan av semestern. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att precis som tidigare så har jag inte haft en enda urspårad fylla i den meningen folk tänker på det, trots att de varit många. Säkert ett hundratal små och stora berusningar bara i år. Jag testar i perioder att sluta veckodagarna, vilket funkar rätt bra med vissa undantag. Sista dagen innan semestern smygstartar man naturligtvis. Sen var det två veckors konstant rus i stugan, och sen direkt tillbaka till jobbet. Efter två veckor är man förjävla trött på ölen alltså, men på något sätt resettas den känslan på bara några få dagar.

Nåväl, jag har nu arbetat i tre veckor och om en vecka är det dags för två veckors binge igen. Det vankas utlandsresa och festival.

Ibland undrar jag, vad klassas som problem? När jag växte upp så var det alltid detta: om du låter bli att göra något du vill för att du är full eller inte kan motstå spriten, då är det kört. Men om allt man vill göra går att göra full då? Då har man väl aldrig problem?

Det är något fundamentalt fel i det påståendet.