Senaste kommentarerna i forumet

Torn, Jag är gärna storasyster, har övat en del ?
Tack också @höst @kennie och @jullan för fina kommentarer i min tråd.
@Höst- detta är en typisk scroll-tråd ? man får jobba men tummen men då och då trillar något tips förbi ?
Kram på er!

Stort grattis på åttamånaders dagen Se klart!? Min storasyster här som hjälpt mig i vått och torrt. Undra vilken dag vi är på, har noll koll faktiskt. Det om något är ett tecken på hur mycket som förändras under tiden, den så viktiga tiden som vi har konstaterat. Resan pågår ju fortfarande, även om det går härligt lätt och bra nu.

Ha en underbar dag. Kram ?

I morse had jag läst lite, smsat med några vänner och bokat in en fika i eftermiddag. Kände helt plötsligt att jag hade en sån energi, jag dansade till och med runt lite i lägenheten till tonerna av Orup. Sen stannade jag upp och konstaterade att klockan bara var tio. Jag var pigg, jag hade redan gjort planer och jag hade en lång dag framför mig. För en vecka sedan vakande jag, förvisso tidigt, i en annan stand (obs! jag var bortrest) med en fruktansvärd skam och ångest. Hela dagen var ett rent helvete att dels hantera sin baksmälla och känslor samt att resa hem.

Helgerna blir ju något annat när man inte dricker, de blir på riktigt. Som de ska vara. Solen strålar ute och det gör mig glad. Tror att det kanske är första gången denna vecka som jag känner mig glad och inte bara trött och utmattad. Det ska sägas att jag har lite ballat ur i veckan med skräpmat och jag har undvikit flera aw:s med vita lögner men jag tycker att det får vara så. Man får någonstans gå på storleksordningen på problemet som man behöver ta tag.Imorgon ser jag till att äta bättre och röra på mig. Och i eftermiddag ska jag träffa en kompis för en kaffe så då får jag det sociala (är singel).

Dessutom har jag skrivit in mig på en kurs. Egentligen arbetar jag och mina studier har jag lagt bakom mig sedan länge. Trodde jag. Jag hittade av en slump en kurs i våras vid ett universitet. Blev nyfiken och insåg att det verkligen är en kurs som jag vill gå för att jag personligen vill lära mig det här ämnet. Det tangerar det jag konsumerar intellektuellt redan så hur roligt vore det inte att få bättre förståelse för det och kanske kunna testa att bemästra det själv? Bara för att det är kul! Utan en massa måsten kring det. Och nu är vi igång och jag njuter av att lära mig. Jag är så glad att kunna ha detta på min fritid.

Det blev ett lite flummigt och spretigt inlägg. Hoppas ni har det bra <3

Bra att ta upp dina tankar här! Jag vet inte hur det där med snurrigheten hänger ihop med att sluta dricka, men jag tycker du ska boka ett läkarbesök och kolla upp det för säkerhets skull. Här på Alkoholhjälpen kan man göra ett test och få en rekommendation om hur man kan gå vidare. Jag fick rekommendationen att ta tre nyktra månader till att börja med. Under mina månader läste jag mycket här plus annan fakta om hur alkohol påverkar kroppen och hjärnan. Jag märkte snabbt hur mycket bättre jag mår utan alkohol. Piggare, friskare, gladare, ju längre tiden gick desto fler fördelar. Man får kämpa sig igenom lite deppighet i början innan hjärnan får ordning på signalsubstanserna som alkoholen rört till. Och så beroendet som oroligt försöker få tillbaks sin drog... Men när det släpper kommer fördelarna desto tydligare. Så mitt bästa tips till dig, bestäm dig för att testa nykterheten och satsa verkligen på den under tiden du bestämt dig för. Sen tar du beslut om hur du går vidare. Lycka till på din väg!

Nu har man passerat 100 dagar, man har passerat 4 månader.... snart 4,5.... men jag känner mig tom, ensam... som att vad händer härnäst? Mycket ångest kommer och går över hur jag varit, hur jag betett mig under alla år.... hur jag skakat på huvudet, raderat saker vägrat erkänna.... hur jag sårar folk, ljugit.... allt för att få dricka... hur jag låtsats vara någon annan....
är detta vanliga känslor att känna efter ett tags nykterhet? Eller känns allt så mycket starkare för man inte kan dämpa det? Jag känner mig ledsen..... hur klarar ni andra sådana här dippar? ?

Låter som att du är på god väg med nykterheten, men jag blir lite orolig när du säger "hoppas jag klarar det" om kommande onsdag, jag tror att man mentalt ställer in sig på att kanske ge efter för suget då. Jag upplever att det är viktigt att tänka att huruvida man kommer dricka eller inte faktiskt är något man själv har makten över, och ibland kan det innebära att välja bort situationer man inte är redo för ännu. Så om du vet att du inte vill dricka men situationen känns osäker så kanske du kan ta till någon strategi för att minska risken att dricka, om kompisen vet att du väljer alkoholfritt för att du mår dåligt av alkohol får du kanske lite hjälp på traven genom att hen låter bli att fråga om du inte ska ta ett glas ändå.. Eller kanske ni kan ses på ett annat sätt än ni brukar?

Att tillåta sig att vara sjuk när kroppen säger ifrån är verkligen ett sundhetstecken.

Är det samma som jag har?
Easy quit drinking. Nyfikenhet-sluta dricka alkohol
Har çirklar som visar hur hälsan blir bättre.
Är på svenska.

Tack återigen för att ni fortsätter läsa och ge råd, det kanske jag också kan göra vad det lider!

Halvvägs in i förra veckan (alltså den 3e nyktra) åkte jag på en rejäl förkylning. Lite av en befrielse då suget var som bortblåst och jag tillät mig själv vara sjuk för en gångs skull. I vanliga fall brukar jag förneka att jag är sjuk för både för mig själv och min omgivning, så jag kan fortsätta dricka som vanligt. Dom baksmällorna brukar bli rätt brutala!

@akillesU Va roligt att vi slutade ungefär samtidigt! Jag mår också bra, men ska till en kompis på onsdag. Ska ta med mig alkoholfritt och hoppas att kunna stå emot. Mår så mycket bättre nykter!

Vaknade så utvilad och pigg i morse :-)
Tror jag har sovit min bästa sömn i natt efter att varit utan alkohol i tio dagar.
Idag blir det dag elva.

Det är inte benzodiazepiner som skrivits ut, utan det är SSRI-preparat, och jag går ännu på en ganska låg dos.

Läser ofta och mycket i alla trådar. Vågar inte skriva så mycket i andras trådar ännu, men det kommer väl sinom tid.

Önskar alla en underbart fin söndag!

Nästan varje morgon vaknar jag glad och med nån liten ”längtan efter dagen” som jag minns från när jag var liten.
Baristan har jag puttat upp, han fick en timme sovmorgon idag.
Jag har mina snårigheter på insidan men de här 8 månaderna nykter har lärt mig mycket om vilken varg jag ska mata- om ni minns liknelsen?
För 8 månader sedan när jag bestämde mig för 3 månades nykterhet kunde jag inte i min mesta fantasi föreställa mig en sån omvälvande förändring av mitt övre medelålders liv. Jag har fått hopp, glädje, förundran, tacksamhet. Jag har fått tydligare gränser och behov som höjer rösten. Ett lite stökigare hem men jäklar vad rent i hörnen.
Relationerna till barn, vänner, till mamma och arbetskamrater har blivit mer uppriktiga.
Att leva med alkohol är att leva livet bakom tunga och dammiga gardiner och kika ut genom en glipa ibland.
Jag firar dagen med fyrverkerier på insidan. Skrapar fönster, dricker kaffe. Om framtiden vet jag inte så mycket- men så länge jag inte dricker har jag en helt trygg punkt I världen där jag alltid kan vila.
Nykter idag. Kämpa, håll ut, ta ansvar, håll i och en dag i taget- det fixar vi. Kram ???

Hej alla, är helt ny här. Har varit här nu och läst i några v.

Jag är en kille på 45 år och har druckit i stort sett varje kväll i 17 år, helgerna har det oftast blivit ännu mer på.
Nu börjar kroppen ta stryk och jag mår väl inte skit bra precis.
Problem med magen, ont på vänster sida av magen som strålar bak i ryggen när jag dricker.
Det går oftast över till dagen efter. Antar att det är magmunnen som spökar.

Jag har brukar dricka en 3-5 öl, 33cl per kväll och på helgerna oftast mycket mer.

Den 31 aug tänkte jag att det är nog fankem dax att lägga ner, helst vill jag kunna dricka några öl fred och lör men det får vi se hur det blir med det.

Jag har inte druckit något från mån till torsdag, i fred blev det 2 öl och igår blev det 5 öl.
Jag har inte haft något direkt sug efter alkohol i veckan, inte någon ångest eller så MEN jag har varit såååå fruktansvärt trött och snurrig i skallen, vill bara sova hela tiden. Vaknar efter 7 timmars sömn och vill bara sova mer.
Sover 2-3 ggr på dagarna.
känns som att jag är i någon konstig bubbla kan liksom inte fokusera blicken riktigt. Svampig i huvudet......

Är det normalt att känna sådan sjuk trötthet och så himla snurrig i skallen ?
Jag kan väl tillägga att jag började känna mig både trött och snurrig i skallen för typ 6 mån sedan. Trodde det berodde på allt mitt drickande, nu har det tilltaget rejält.

Idag är jag inte så trött ännu men helt snurrig.

Hur långtid tar det innan kroppen läker, hur länge ska man ha det här liksom.
Har kids och fru men denna resan gör jag själv.

Jo...Charlie70...när vi skildes åt jag och vännen så sa vi att vi måste ses. Hon var gift m min brors barndomsvän. Minns inte när de skildes men hon träffade en annan man som inte var snäll emot henne som hon inte lever med längre .
Den första mannen som även är pappa t barnen fick innan de skildes en stroke...fick epilepsi. Han har fått flera strokes. Hjärnan har tagit stryk. Bor numera på ett äldreboende endast 67 år. Den här vännen och min bror brukar åka och hälsa på honom. Ibland kan de väl föra ett vanligt samtal ibland går det inte alls. Så sorgligt och svårt?

Igår låg min dotter och sov mer el mindre hela dagen. Var vaken emellanåt och åt. Hade tagit medicin på morgonen. Vid elvatiden på kvällen så ska hon iväg. Jag ber henne stanna hemma. Hon blir jättearg. Jag blir också arg för jag är så ledsen, rädd och trött.
Hon ringde vid tre t min mans mobil men sa att hon ringde fel. Jag blev SÅ rädd så jag blev alldeles darrig.
Kl åtta fick jag ett sms fr hennes kusin i Sthlm. Min dotter har ringt och messat henne flera gånger under natten ...bett om pengar och jag vet ju att det skulle vara t alkohol.

Jag är så otroligt trött och ledsen idag??Har en tid för massage vid ett. Min kropp är så spänd.

Ingen vet hur denna dag kommer sluta....men dessa svängningar river sönder mig?

Kram?

Stort tack för påminnelsen om allvaret - och om betydelsen av gemenskap för ensamvargar som jag upplever att många av oss är.
Men inte här och inte med vad denna sjukdom gör med oss.
Jag tänker att jag alltid måste vara medveten om risken det innebär att leva med alkoholberoendet, som en fond i mitt liv. Tacksamheten att vara nykter är oändligt stor och för första gången upplever jag också en sorts litenhet- att allt går inte att bemästra- att ge efter och inte slåss är den enda utvägen.
Tack för alla dina inlägg och liksom hälsningar från den lång-nyktra sidan, betyder mycket för oss som är på den ny-nyktra. Önskar dig en fin söndag! ?

var en aktiv alkoholist var jag helt säker på att jag var helt ensam om mitt knepiga beteende som tex gömma sprit, smygsupa, ljuga om de allra enklaste grejer, lägga upp strategier om hur jag skulle kunna dricka, och köpa, min sprit i lugn och ro.

Lättnaden de första dagarna på behandlingen var helt enorm när jag insåg att jag inte alls var ensam om mina stolligheter ! Vi alla hade precis samma beteende och en del hade tom finslipat sitt gömmande till beundransvärda nivåer ! Tyvärr skrev jag inte ner alla "tips" för det hade jag kanske kunnat tjäna pengar på :-)

Under mitt hela tillfrisknande fram till nu så ser jag ju att vi beroende är som en jättelik familj med enäggstvillingar och det är så fascinerande ! Det är ju också en anledning till att jag känner igen en alkis innan hen ens har öppnat munnen för beteendet är en spegel av mitt. Och då, under behandlingen, kände jag för första gången samhörighet med andra.....jag som alltid varit så ensam.

Jag har tidigare lagt upp en länk till Jellinek-kurvan som visar var vi är på skalan neråt OCH uppåt om vi väljer att förändra våra liv. Samma kurva finns för anhöriga och det visar med all tydlighet att vi, på båda "sidor" av sjukdomen, följs åt och med väldigt lika beteende OCH samma möjlighet att välja att tillfriskna.

Just det där med inse att jag ingår i en gemenskap gör det så väldigt mycket enklare att jobba med mitt egna tillfrisknande för det finns alltid folk att fråga om : "Hur gjorde du". Och får jag då ett svar så MÅSTE jag lyssna för det kan vara livsavgörande för mig. Ett återfall kan betyda döden för mig eftersom sjukdomen är kronisk, progressiv och dödlig MEN fullständigt behandlingsbar om jag inte tar det första glaset.

Medpatienter under behandlingen som envisades med egna ideér om hur de skulle göra tog i regel återfall direkt vid utskrivningen. En man fixade sin skilsmässa redan på Kastrup då han skulle flyga hem medan hans fru kom med planet han skulle åka med. Han var knölfull och vips så var den sagan all. En annan åkte till närmsta bolag för han trodde att han kunde dricka "normalt" nu när han genomgått en behandling......utan att ha fattat nåt.

Alkoholen ÄR listig, falsk och väldigt, väldigt, stark. Jag kan hålla sjukdomen stången genom att välja att inte dricka just idag och göra en genomgripande förändring av mitt liv.

Ta hand om er !

Jag tänkte och kände som du. Att hjärnan fick en välbehövlig vila även dagen efter ett rus. Att det var så jag överlevde. Nu vet jag att hjärnan inte behöver den vilan eftersom den får vila i nykterheten. Jag stressar inte upp mig på samma sätt. Kan byta strategi för att inte bli stressad under dagen (som att sänka kraven med t.ex. mat städning och aktiviteter för barn). När vinet inte är strategin behöver man ju inte heller ha dåligt samvete för det som inte blev som tänkt. Hemmet är inte tipptopp och jag behöver inte bry mig så mycket om det heller. Det har nykterheten gett mig. Dessutom vilar hjärnan så väldigt mycket bättre när den får sova utan alkohol. Så den där dagen efter vilan behövs inte längre. Herrejisses vad vi kan vara bra på att lura oss själva...

Kram!

Självklart kommer du aldrig ge upp din dotter! Vännen du träffade bland grönsakerna, kan ni ses igen och prata mer? Det verkar som om ni har liknande erfarenheter och att även hon har behov av att prata. Att ens barn dör före en själv måste vara en fullständig mardröm! Eller rädslan för att det ska hända ens barn det som man inte vågar tänka på.

Du är inte skyldig oss andra kommentarer Varafrisk. Viktigast att du fokuserar på dig själv och din familj (dotter framförallt) nu. Jag håller utkik efter dig här.

Kram!

Såå fint med cykeln och jag känner din glädje när du fann den! Jag har också en viktig cykel. Inte för att den är så fin utan mer för mina transporter. Likväl så ligger den mig varmt om hjärtat. Den får service två gånger om året och jag byter däck vid samma tider som med bilen jag hade förr. Nu har jag bokat en tid för byte till vinterdäck i slutet av månaden. Vill INTE missa en cykeldag för att det blir lite halt en morgon... Tiden är din nu Kaveldun! Cykeln återfunnen och nykterheten fortsätter rulla på!

Kram!

Alltid så skönt att titta in här, jag får sinnesro och en liten puff i rätt riktning. Och visst är det dagliga löfte viktigt. En dag i taget. Kram

Surkärring: Är intresserad av din app - kan du dela med dig?
Flyktsoda: Bra jobbat och grattis till två veckor nykterhet! Vi är grymma! Nu kör vi ytterligare en vecka :)
Ha en god natt med fina drömmar <3

Oja kaveldun, det känns igen. Att inte veta vart man sagt eller gjort....jag hade av någon underlig anledning en vana att gömma pengar och /eller min plånbok. Vilken vånda när jag sedan skulle leta rätt på dom. Hva vilka minnen man har.

Att återfinna något så viktigt, som dessutom är ett redskap för att ta sig fram ? Känner dock igen den där paniken över att inte riktigt veta hur allt slutade och liksom hitta på något som verkar rimligt... Vad gäller vikt och att komma i kläder som man tycker om och känner sig fin i så går det väl inte säga att det är på liv och död- men viktigt för dig och för mig och många av oss här. Att få sträcka på sig och känna sig fin i kläder som sitter som de är tänkta. När jag går upp för mycket k vikt börjar jag bete mig väldig märkligt med mig själv, som att min kropp blir osynlig för mig. Om jag analyserar det lite grann är det säkert knäppt men om jag är ärlig så tycker jag nog något mindre om mig själv då. Och jag förtränger verkligheten lite som när jag dricker- att jag inte riktigt orkar se situationen i vitögat.
Jag är medveten om att detta kan tolkas på en massa vis och kan handla om att jag är så präglad av kropps-ideal att det förvridit mina tankar och känslor.
Men oavsett, så är det så det känns.
Jag har givit mig själv fria tyglar i min nykterhet förutom alldeles i början då jag körde en diet (som jag sen inte orkade hålla i och tillät mig att släppa.)
Nu har jag använt mig av en metod som nog inte är att rekommendera men som funkar rätt bra för mig och som är nån sorts 16:8- fasta men utan att vara nämnvärt nyttig under de 8 timmarna jag äter... Jag går ner lite grann, och om jag ser till att röra på mig hyfsat och springa, går jag ner lite snabbare. Jag är egentligen inte så hungrig av mig, kan glömma att äta om jag har mycket. Men när jag äter vill jag gärna äta som jag vill. Vilket är ok nyttigt. Med undantag för glass som slinker ner en liten skål varje kväll.
Jag har slutat väga mig men mäter midjan då och då. Och provar en vad det verkar omöjlig kjol, som fortfarande glipar kassler-likt mellan knapparna...
Vill inte uppmuntra till nån viktstress men däremot tycker jag att vi är gamla nog att bestämma själva vad som är viktigt, och bestämma vad som känns som en kropp att trivas i, handlar ju också om rörlighet och balans och who-rekommendationer för hälsosamma midjemått.
Usch vad långt jag skrev nu utan att säga något vettigt.
Är dock helt nykter. ?
Ps. Igår plockade jag kaveldun på mitt ställe och satte in i en urfin hög vas med några gula dahlior som spretar, sån fin kombination.
Kram kompis!

...vilken jättefin berättelse om din återfunna cykel?? ?
Håller med dig om den fina symboliken? nu får du vara extra rädd om dig och din cykel.
Nu är ni ett team igen?
Kram ???

Så bra att du kom hit igen.
Och bra råd från Andrahalvlek - att tro att du klarar det.
??