Senaste kommentarerna i forumet

Ja det har man ju grejat med en del i livet ? liksom Instagram-vänliga solhattar mm. Vilar mina icke- insta-vänliga fötter, men känner mig rätt cool att få vara en av oss nyktra.
Räcker långt! Har inget klokare att säga idag. Kram på er.

Jättebra! Men jag menar innan du slutade

Ja, min egna inställning är såklart allra viktigast.
Uttryckte mig nog lite oklart, med ”imorgon är det kört igen” menade jag att jag kommer att vara bakis, inte att jag ska dricka. Bolaget är öppet till 15 idag, men jag tänker inte sätta min fot där.
Har börjat fundera på om det kan vara mitt mål, att bara dricka i sällskap? Aldrig ensam.
Tack för goda råd Dee, jag ska börja spara pengar alla dagar jag inte dricker.
Känner mig mycket lugnare nu när jag förstått att allvarlig abstinens uteblir för de flesta, och det lugnet stärker mig mycket. Har nog druckit till stor del av rädsla tror jag.
Idag blir en nykter lördag ?
Kram alla

Idag blev ingen bra dag. ”Bara idag också”. Har läst så många historier här så jag vet att jag inte är ensam. Det är pinsamt. Men bara för mig själv. Egentligen. Och det är skönt att få ur mig det. Jag dricker för mycket. Sånt berättar man inte. Jag är ju en helt vanlig mamma (med stora barn). Jag sköter mitt jobb. Ok, jag är ganska ofta lite bakis. Men skärpt när jag är där. Ok, det är svårt att komma upp på morgonen. Men så är det väl för alla? Jag ljuger för mig själv. Hur slutar man med det? Jag ljuger för andra oxå. Men det tror jag alla gör. Man vill vara bättre än man är. Men för sig själv... vad tjänar jag på det?? Jag vet ju vem jag är. Vad jag vill. Och vad jag gör mot mig själv. Vill någon bara säga SKÄRP DIG FÖR FAN!?

...och gud vad jag känner igen mig i detta med ytans ordning ( jag som är en ganska sorglös icke-noga person innerst inne).
Men ytans ordning, vackra snittblommor ( fast lite löst arrangerade...mkt ranunkel och olika typer av gräs), medvetenhet om hur varenda bok ligger, min byrå Snö ( noga vald) med små roliga figurer på och ’varma’ fotografier och Ingegerd Råman skål - allt det som ger sken av harmoni står synligt - och så inuti lådorna..papper hullerombuller, en röra lika osund som mitt inre hemliga liv. Ingen fick öppna de lådorna ( så knäppt?)
Yta - och ett perforerat inre.
Jag menar inte att låta som en snobb genom att rada upp några ’märken’ - jag menar precis tvärtom.
Inget fel med vackra saker men när det blåser på riktigt ( som det gör när man är alkis) betyder de inte ett skit. De skyddar dig inte!
De kan däremot vara en pusselbit i ditt smyg-dricka-vin-liv.
Här står vi och ser normala och härliga ut. Typ.
När man slutar skämmas över sitt inre jag så kan man också släppa ytan... Njuta av det vackra - men det är trots allt bara ting. Inget mera.
Och ting som står lite rörigt och är mindre vackra är också bara ting. Behöver inte vara en förlängning av mitt jag.
Ha en fin dag och ja - växelverkan.
Ibland är man aktiv här. Ibland behöver man ta ett steg tillbaka.
Allt är ok!
???

Igår gick min kropp och även hjärna på ganska högt varv. Tog itu med några projekt jag tänkt göra i flera år. Så skönt! Under tiden dessa reddes ut, sorterades, tvättades rådde kaos i mitt hus långt in på kvällen. Om någon hade knackat på vid middagstid hade denne kunnat tänka att här bor; en mkt slarvigt person, kanske dricker hen. Välkommen tänkte jag för mig själv. Är det något jag nästan varit fixerad vid så är det att ha ordning. Städat.
Iallafall på ytan. Jag kan inte riktigt förklara insikten men just att känna transparens kring sitt liv. Här finns inget gömt. Det känns som en enorm frihet. Idag fortsätter diverse projekt, laga mat och fixa för kväll med gäster. Ser fram emot. Att dricka eller inte är inte en fråga för mig just nu, jag dricker inte.
I morse hade jag huvudvärk. Kände mig bakis. Tror det berodde på nya chokladkakan Oreo...
Kaffe, lång frukost, hämta barn vid bussen, nu fortsätter kaospiloten sin dag på ett nästan irriterande gott humör, jag hör ju det.
Jag är nykter idag btw.
Njut av er lördag. Alla ni som kämpar- kämpar. Andas. Ta nytt beslut imorgon men låt dagens beslut att inte dricka- gälla.
Kram på er.

Var ordet någon använde för att beskriva forumet och så tycker jag på något intuitivt sätt att det är. Trots att vi inte träffas så finns en lyhördhet för var de befinner sig, som man följer lite mer kontinuerligt. Och jag kan även uppleva det när det kommer nya, ett växeldragande även där.
Jag läser och skriver nog ngt mindre nu, men det är styrt av att jag behöver testa min nykterhet lite på egen hand. Ungefär som när du var på din vandring?
Den här vandringen är jag dock otroligt tacksam att ha sällskap på. Jag har också tänkt på detta med föreningar.,, är med i noll sådana. Sportar inte i grupp, har inga ”tjejgäng” men många vänner. Det är något med att ”buntas ihop” som jag protesterat mot men idag känner jag tvärtom. Bunta ihop mig med världens alla nyktra alkisar, och jag är stolt. På den allvarliga sidan tror jag också att det hör ihop med både ålder och andlighet, två av våra intressen. Att inse med lättnad, att just JAG inte var, eller är så märkvärdig. Att mer uppgå i människosläktet och dra sitt lilla myrstrå till denna stack. I relation till gud eller en högre makt så tror jag vi alla är lika, och det finns en trygghet i att det räcker fint med att vara bara människa.
Hoppas du får en fin lördag. Jag ska laga mat, och städa. Mysigt båda. Göra fint och gott tycker jag mycket om. Kram ??

Hej Mistral!

2 dagar nykter är superbra!

En av byggstenarna till nykterheten för mig själv var just det där med att inte hänga med folk som ville göra alkoholrelaterade saker. Ibörjan av min nykterhet, de tre första månaderna, var jag benhård på att inte följa med folk ut, och ville de komma hem till mig så sa jag redan innan att vi isf skulle köra nyktert. Det där kunde jag släppa på rätt fort efteråt, nu har jag inga problem om nån skulle ta med sig en flaska vin hem till mig eftersom jag hela tiden går tillbaka till mig själv. Det är JAG som inte ska hålla i glaset och föra det till munnen och inmundiga det, pga att det är JAG som har har ett problem. Inte någon annan.

Din egen inställning är dunderviktig i det här. Du behöver tro på dig själv att du grejar att va nykter, ingen annan kommer kunna göra det åt dig. (Även fast man önskar att nån annan skulle fixa problemet)
Har du räknat någon gång på hur mycket pengar du lägger ner på alkohol i veckan/månaden?
Sätt dig ner och gör det idag, börja där, och reflektera över om det är värt att bryta 2 dagars nykterhet därefter, det är bättre än att göra som du skriver ”imorn är det kört igen”. Sätt dig ner och ärligt reflektera över om det är värt det.

Mod och styrka,
Dee

Jag har också ljugit. Massor. Jag har ljugit så jag har trott mig själv. Förnekat, stoppat huvudet i sanden.

Men jag har aldrig ”offrat” någon annan på vägen. Så det finns grader i helvetet.

Kram ?

Stort tack för låten! Den åker direkt in på min nyktra låtlista, om jag hittar den på Spotify.

Man riktigt hör hur arg han är på sig själv! En låt skriven i vredesmod minst sagt.

Kul att du fick lite forumabstinens och spottade ur dig några tiotusentals tecken text på några få dagar.

Jag gillar verkligen dina inlägg, din eftertänksamhet, ödmjukhet och klokskap.

Kram ?

...alla dagar jag varit frånvarande här ( har lite forumabstinens:-) men det är en bra form av abstinens och jag behöver läsa och skriva här..
Men vill - innan jag börjar packa för nästa lilla tripp - dela en låt.
Fick den av min nyktra f d kollega ( nykter sedan 17 år) och den människa jag delar lite mer kring mina problem med IRL. Hon är väldigt klok och har också mött alla mina funderingar och tankar genom åren med vänligt tålamod. Och när jag tänker tillbaka så har hon sällan kommit med pekpinnar eftersom hon vet att själva beslutet/resan i ngn mening alltid är en ensam process. Det måste landa.
Sedan har vi stor hjälp av varandra..
https://youtu.be/fBVbZ9D5Lbw
Inget finlir direkt i den här låten...men den är i sin enkelhet väldigt spot on ?

Grattis till alla dina nyktra dagar AmandaL, bra gjort!
?

Du skriver att du har semester nu - ta vara på den!
Det är ju DIN semester.
Att våga drömma och prova ett liv som känns bra även när du vaknar morgonen efter .. ( just det har varit en så jäkla viktig motivation...att få vakna lugn).
Och vill du få din relation att fungera är säkert nykterhet ett viktigt första steg ( låter beskäftigt ..det hör jag - men likaväl)
Du har rätt att bestämma över ditt liv . Lycka till ?

Har du nån erfarenhet av att f.kassan drar in sjukpenningen om de upptäcker att man medicinerar mot alkoholberoende?
Enl.sjukskrivningskordinatorn är det vanligt....
F.kassan bedömer att diagnoserna är alkoholrelaterade.
Tacksam för fler erfarenheter, och hur du har agerat!

Om jag räknar rätt när jag backar i din tråd. Imorrn en hel vecka. Håll i och håll ut! Allt annat kommer efter det. Nykterheten är som syrgas på ett plan. Först då kan vi göra något på riktigt åt det som skaver i våra liv! Våga dröm. ?

Ja det är bra att få trollen att spricka. Jag blev påmind nu Andrahalvlek om mitt tidigare förhållande. Det var det som egentligen triggade igång mitt drickande på allvar. Har inte skrivit något om det ännu. Jag var ju t.o.m. förlovad med henne och vi var ett par i 10 år. Får nog skriva om det någon gång.?

Ha en fin dag!

Kram

Eftersom jag denna helg är inne på tvätt-temat kan man säga du redan kört en 90-tvätt med extra centrifug.
Usch vilken människa. Vilken tur eller snarare skicklighet att du kom ur relationen med dig själv i behåll. Tack för att du skriver. Har erfarenhet av mina barns pappas beroende som eskalerade efter skilsmässan. I annan takt än mitt.
Också ett skäl att hålla sig nykter är att vara pålitlig- i relation med sig själv, och andra, barnen främst.
Önskar dig en fin dag och att du går med lite lättare steg när detta liksom lämnat kroppen. Kram!

Bråket var ett faktum denna morgon. Han hade förstås en helt annan version än jag. Att jag låg och surade och har gjort hela veckan. Jag har varit supertrött så jag förstår att den helomvändningen känns konstig. Sen drog han som vanligt sina tips ”drick såhär ist”...

Jag vet att han kör maktspel. Lite därför vi tillslut hamnade i att vi gled isär. Jag kände mig helt överkörd. Och jag var väl inte så rolig heller som bara drack. Sen svek vi varandra genom otrohet. Jag var nog värst för jag blev kär dessutom och rent jävlig som ”straff” för allt trampande.

I vårt nya liv, där vi trots allt valde varandra igen, har jag varit beslutsam om att säga ifrån. Jag påminns om det i sånna här situationer. Sätt ner foten nu! Innan det är försent. ? Och det brukar göra att han tänker till och blir mjukare.

Tack för att ni orkar med mitt terapisnack. Vet inte alls hur jag fortsätter nu. Försök till helgdrickande igen? Göra ett undantag denna helg för att sen fortsätta nyktert? Vänta med beslut till i höst när den värsta semesterkänslan är över? Systemet står framför mig och ler stort. Välkommen! ?

Väljer blomaffären först. Taklök ?

Blir lite inspirerad att som du spara 500 kr/vecka som jag inte dricker. Kan bli en bra grundplåt till vovven jag planerar att köpa nästa sommar!

I så fall får jag spara nu för totalt 22 veckor. 11.000 kronor. Lite väl mycket ? Får nog göra en ”avbetalningsplan”. Mycket pengar blir det snabbt! Svinbra morot i nykterhetsarbetet.

Kram ?

...på en alkis.
Alkoholism är inte en ursäkt - man är alltid ansvarig för sina handlingar men en aktiv alkoholist styrs inte av egen, fri vilja.
När jag gömde rödvin i kaffekoppar bakom böckerna ( för att kunna dricka utan att ngn märkte det) då var jag inte att lita på. När jag ställde in sociala möten och vid ett tillfälle en resa...för att jag var bakfull och hellre ville stanna i min egen mörka tunnel - då var jag inte att lita på.
En aktiv alkoholist kan inte självständigt forma sitt liv.
Att förlora förmågan att fatta fria val är en enorm förlust.
Och när man är inne i ett aktivt drickande så ser man inte vidden av den förlusten.
Att långsamt få tillbaka tilliten till sig själv är värt så oändligt mkt.

Jag känner också en enorm gemenskap med alla som joinat Club Sobriety ❤️ Som genomskådat lögnen som vårt samhälle genomsyras av. Som vill gå i täten för en nykter revolution.

AA lockar mig inte, men däremot har jag funderar lite på IOGT-NTO. Jag är ju en föreningsmänniska i hjärtat. Jag vill jobba konkret och förebyggande.

Kram ?

När jag vandrade där i obygden så passade jag i alla fall på att lyssna igen på Rebecka Åhlunds bok ’Jag som var så rolig att dricka vin med’. Jag har laddat ner den så jag behövde inget nät och vi hade en ( lite fånig) deal att det var ok att lyssna på ljudböcker ..men inte surfa och ’hänga’ över mobilen.
Jag började i alla fall gråta flera gånger... ofta av glädje. Det finns också en känsla hos mig nu av att tillhöra en flock...jag som aldrig vill tillhöra grupper - aldrig känt mig helt hemma i olika rörelser eller starka gruppgemenskaper ( med regler och förordningar).
Men med nyktra alkisar känner jag en gemenskap och här upplever jag just det gemensamma som fint och inte som hot eller beskäftiga onödiga regelsystem.
I höst ska jag uppsöka AA. Kanske är det inget för mig men jag ska ge det en chans. Det blir också ett sätt för mig att säkres upp det här livet...
Och att utmana mig själv ganska hårt. Men det är min nyktra hjärna som fattar beslutet....

Stort tack för din kommentar ?

Jag tror faktiskt att skrivandet är väldigt helande för själen. Att vissa saker måste upp till ytan - ut i solen för att luftas och sen likt trollen spricka.

Kan jag sedan inspirera andra att tvätta sin egen byk är det bara vinn-vinn ❤️

Kram ?

bra att du orkar/kan/vill skriva av dig trollen som bott i ditt inre så länge ! En bra väg att hitta tillbaka till den du är och vill vara. Självkänslan kommer inte med automatik utan måste vårdas och fyllas på med bra grejer för din alldeles egna skull ! Och du är på helt rätt väg !

En sak till kom jag på angående ex-sambon. Det som grämde mig allra mest efteråt faktiskt. Under en lång tid, men inte nu längre.

Min ex-sambo lät mig göra skitjobbet, så att han kunde ta sig ur vår relation som ett offer.

Han tog medvetet det återfallet för att han visste hur jag skulle reagera på det. Då kunde han återvända till sin släkt och sina vänner/kollegor som ett offer.

Det var jag som var helt skogsgalen, som hade slängt ut honom på gatan helt utan anledning.

Jag minns hans reaktion på att jag skulle åka på helgbesök hos min äldsta dotter i Göteborg. ”Vilken bra idé - klart att du ska göra det. Jag ska ju ändå jobba hela helgen.”

Jag reste på torsdagen. Vid lunchtid på fredagen uppstod sms-tystnad. Jag visste redan då vad klockan var slagen. Återfallet hade anlänt.

Det hände att hans sms tystnade även innan vi bodde ihop. Men det var först efteråt som jag förstod att det berodde på att han tog sig en bingefylla. Då gällde alltid sms-tystnad. I flera dagar. Efteråt skyllde han på jobbet, eller att han tappat bort mobilen, eller att den blivit stulen.

Den oron präglade förstås besöket hos min dotter massor, men jag höll god min. När jag reste hem på söndagen hade jag svinont i magen.

Min magkänsla hade då börjat spela bongotrummor högt och tydligt, för uppenbarligen var jag väldigt svårväckt.

Min ex-sambo visste att jag skulle reagera som jag gjorde. Han hade redan säkert bestämt med sin syrra, som tog emot honom med öppna armar i sitt hus. ”Stackars lillebror”.

Syrran var typ 15 år äldre och mitt ex var yngsta syskonet av 11 i en alkoholistfamilj. Klassiskt nedärvt medberoende på alla nivåer. Plus att minst sex av syskonen var alkoholister.

Fy fan vad han svartmålade mig inför dem. Ljuga var han specialist på. Alla de storys jag hade fått höra om hans elaka före detta fru var värda Oscar i skådespelarinsats från hans sida med facit i hand.

Jag utsattes för en smutskampanj på Facebook av hans stora släkt. ”Den elaka människan har kastat ut vår kära släkting på gatan.” Jag gick aldrig i svaromål, jag blockade och rensade bland vänner.

Han tog till och med kontakt med mina vänner på temat ”Hon överdriver, så illa var det inte.” Som om han hade behov av att rentvå sitt rykte hos dem. Märkligt.

De bara skakade på huvudet och raderade mailen utan att svara. ”Hur fan tror han att vi skulle tro mer på honom än på dig?”

Han var charmig och hade talets gåva. Han var superskicklig på sitt jobb, och populär bland sina kollegor och brukarna som sjutton. Det var viktigt för honom att bibehålla fasaden, även om det innebar att han offrade mig och mitt rykte.

En sak är tydlig. Det är stor skillnad på alkisar och alkisar. När lögner blir livsluft, när offerkoftan passar allra bäst i garderoben, när man utan problem ”offrar” andra längs vägen. Då har det gått riktigt långt, och frågan är om det finns någon återvändo då ens.

Jag vet att han lever fortfarande. Jag tror att han jobbar fortfarande, men han byter jobb ofta. Jag tror att han tar sig bingefyllor då och då, att han är en så kallad periodare. Däremellan jobbar han mycket.

Jag har bara försökt att lägga allt det här bakom mig. Ännu en erfarenhet rikare. Det som inte dödar det härdar.

Sånt här kommer till mig som en våg om morgnarna. ”Berätta om mig”. Som om min hjärna rensat och katalogiserat när jag sover. ”Här är en dammig story som behöver luftas också.”

Vad lärde jag mig? Lita aldrig på en alkis. Aldrig. Lita aldrig på någon som har haft en uppslitande separation. Det är tydligt att var och en har ”sin sanning”. Tolkade situationen utifrån sina glasögon. Även i efterhand, för att putsa på sitt eget rykte och självkänsla.

Inget är svart eller vitt, allt består av en massa gråtoner. Och det ska man vara medveten om och ta det mesta med en nypa salt.

Om ni skulle prata med min ex-sambo så är det jag som är helt ute och cyklar. Jag tror att han faktiskt tror att det gick till så som han har återberättat för sin släkt och vänner.

Han är ingen elak människa. Han är en alkis.

Kram ?