skrev Andrahalvlek i Nu måste det gå

Jag vet flera här på forumet som befinner sig i eller har befunnit sig i precis samma sits. Man vill själv bli nykter, men har en partner som fortsätter dricka och förpesta tillvaron.

Jag hoppas att några av dem svarar dig. Fortsätt skriv om det här, för det är ett jättestort problem för dig som måste hanteras på ett eller annat sätt.

Ett tips är att läsa och skriva under ”För anhöriga” här också. Där finns mycket igenkänning och klokskap att inhämta.

Kram ?


skrev AmandaL i Dricka mindre

Jag har varit i din situation, förut tänkte jag också att jag vill kunna dricka normalt.. men jag har insett att det är inte för mig! Jag är inte typen som tar ett glas och är nöjd, jo kanske klarar jag att göra det dagen efter en rejäl fest, då kan det räcka med ett glas.. men jag har insett att 99/100 gånger blir det katastrof, jag kan inte dricka lite, det är inte för mig! Därför är det ”tyvärr” ingen tolerans alls som gäller för att jag ska lyckas förändra mitt liv! Jag finns gärna här för dig och peppar och motiverar, jag har tre nyktra dagar bakom mig så ibland säger även min djävul till mig ”tror du på det här?” ”Du är full igen innan månaden är slut”
Men jag försöker. Dag för dag, idag ska jag vara nykter! Hoppas du vill hänga på ?


skrev Bestemor i Nu måste det gå

Då möts jag av en varm kram och kärlek. Som jag ser det så är det alkoholen som förstör vår relation.
Det blir så tydligt nu när jag själv dragit ner på mitt eget intag.
Jag är rädd att umgås med min onyktra man som säger sina
" sanningar "
Bäst taktik, om jag nu kan tala om nåt sånt, vore ju att vara spiknykter. Då blir mitt val så mycket större. Åka iväg bara....
Jag "tassar på tå"
Men ibland triggar även det honom. Att säga emot triggar definitivt.

Nej, nåt stöd i min egen kamp att bli nykter har jag inte alls...
Gissar att det även är hotfullt för honom, det blir ju avslöjat då vilket eget missbruk han har.
Jag imponeras av er här som ändå erkänner istället för att förneka.
Hur svårt kan det va?
Min tillvaro är väl självvald. Vem mer än jag själv tvingar mej att stanna?
Ekonomin, ja...
Flytta från ett ställe jag/Vi byggt upp tillsammans
Kärlek till min nyktra man
Våra drömmar
Våra djur
Jag har en samtalskontakt med alkoholterapeut 1ggr/vecka. Medicinerar Campral.
? liten på jorden


skrev Andrahalvlek i Förändring i livet

Jag har forumvänner på båda ställen, så vi hörs av där helt enkelt. Bra att du startar en helt ny tråd, för din gamla tråd behövs här som pepp och lärdom för alla nykomlingar.

Jag gör nog detsamma om några månader, men än så länge hänger jag kvar här. Mest aktivitet här ?

Kram ?


skrev Vita smultronet i Dricka mindre

Jag vet. Jag vet allt det där. Jag har gått i terapi, jag har fått alla verktyg. Jag börjar om och börjar om och börjar om. Varje måndag. Så vad är mitt problem? Att jag inte vill...ja. Men jag vill ju ha förändring. Är det stöttningen som inte finns? Allvaret? Avsaknad av förståelse hos omgivningen? Jag vet inte. Bara att jag vill ha en förändring. Säger jag tre månader till min hjärna så säger den-” aldrig, det klarar du aldrig, du blir bara mer besviken över alla gånger du inte kommer klara det”. Dag för dag, timme efter timme känns bättre.

Jag har en sambo som vägrar sluta själv. Han kan hantera det bättre än mig och håller sig till liten mängd oavsett helg eller vardag, Kanske skulle det gå lättare om vi kunde göra det gemensamt. Att ställa kravet att gå skilda vägar är inget jag vill. Vi skiljde oss för att vi glidit isär men båda mådde så dåligt utav att vara en splittrad familj, att se barnen så ledsna.

Att det ska vara så svårt! Anmält mig till kursen här. Få se om det kan hjälpa mig att inse allvaret för det gör jag ju tydligen inte. ?


skrev Andrahalvlek i Knyttets sång

Så fint ändå att få möjlighet att sörja din lillasyster tillsammans med hennes man, i nyktert tillstånd. Fint, men jobbigt.

Jag upplever att alla känslor är så mycket starkare i nyktert tillstånd. Jag skrev igår inlägg om min ilska, som jag ännu inte riktigt lärt mig hantera.

Jag tror inte att jag har sörjt min hund Lakrits tillräckligt heller. Jag har gråtit massor, helt hysteriskt. De akuta känslorna kunde inte ens alkoholen dämpa.

Men jag känner samtidigt att minnena gjort sig trevande besök den senaste tiden, pockat på min uppmärksamhet.

Det känns ibland som jag ser honom i ögonvrån. Lakrits tillhör numer, tillsammans med min pappa, mina skyddsänglar som gläds åt min nykterhet.

Det gör inte ont längre på samma sätt. Minnena fyller mitt bröst med värme och innerlighet och vemod snarare än gråtsorg.

Kram ?

PS. Såg en intervention på youtube igår som gjorde ont i magen. En kvinna konfronterar sin väninna angående drickandet. Hon försvarar sig in absurdum. Bredvid henne i soffan sitter en amstaff, med båda framtassarna på hennes ena lår. Han verkar inte beröras ett dugg av hennes hätska utfall. Han är van, och han står på hennes sida i vått och torrt. Lojal in i döden. Trots att han egentligen hellre skulle behöva långa promenader och intellektuell stimulans. Precis som sin matte. Smärtsamt att se ?


skrev AmandaL i Förändring i livet

Underbart! Det ska bli fantastiskt kul att följa din resa i det vidare livet ☀️?


skrev Se klart i Förändring i livet

Ett ordentligt kliv framåt! Jag fortsätter här då det för mig känns tryggt och fint och jag verkar behöva mer av det. Lycka till, och vi ses ju här framöver.
Tack för alla heja-rop, kommer sakna dig här. Kram ?


skrev VaknaVacker i Förändring i livet

...i det vidare livet. Känns så bra!

Fortsätter nog lite paralellt?
Ha en fin dag??


skrev Se klart i Dricka mindre

... en lite tjurig forum-räv.
Det ni beskriver är en framtid med långsamma självmord, ödelagda relationer, tuffa livsbetingelser.
Men sluta- nej det vill vi inte.
Är ledsen att inte kunna peppa ty just pepp är forumets storhet. Dock är första steget ett högst personligt, att inse att man har problem, en vilja att göra något åt det och viljan att se hur det hänger ihop.
Dricker man 1-2 flaskor vin utan större problem= alkoholproblem.
Barn som ser en däcka = mycket att reda ut.
Att vara ”glad för allt” - det kräver nykterhet. Punkt.
Svimning och näsblod. Vad ska kroppen mer ta till för att dess ägare ska säga ”nu räcker det”.
Sluta drick/ tre månader till en början. Men hela tiden med metoden; En dag i taget.
Ni kommer att få massor av stöd här, men insikten och jobbet måste göras på egen hand.
Läs och skriv här, den första tiden är jobbig som fan, sen vänder det.
Önskar er lycka till med insikten. ?


skrev Andrahalvlek i När kommer dag nr två??

Man måste ha tålamod med processen. Det tar olika tid för alla.

Craig Beck har ett webinar på sin sajt [länk borttagen av admi, försäljning på sidan] och han beskriver hur en del går igenom kursen en enda gång och förblir nyktra, medan andra går igenom programmet tio gånger innan de blir nyktra.

Allt måste få ha sin tid.

Kram ?


skrev Se klart i Knyttets sång

Vilken dag, en randig, eller hur?
All min empati för att gå igenom sorg- processer utan alkohol som ju ibland kan kännas som det ”bär” en igenom. Jag har också förlorat en yngre syster för några år sedan. Minns att jag åkte raka vägen hem mitt i vatten (vi var med henne på sjukhuset) och drack whisky. Sprit drack jag ytterst sällan. Har mycket svårt i efterhand att se hur det kunde hjälpa.
Jag träffade också min andra (underbara) syster igår. Så man kan säga att vi var väl synkade på denna jubileumsdag ? Gick några vinflaskor här med. Mannen bakis idag. Jag pigg och solen skiner så nu ska jag ut till blommorna och pyssla om dem. Ha en fin dag. Brukar behövas lite utandning en sån här dag. Men att få fira sin 12-åring är ju stort och fint! Kram ?


skrev Charlie70 i Knyttets sång

Stort grattis till fem månader Se klart! Hurra, hurra, hurraaaaaa!
Kram!


skrev AmandaL i Ny på forumet.

Jag har idag gått in på min fjärde dag nykter och jag vet precis vad du pratar om! Jag har också ångest och tankar som mal över allt man gjort och försummat när jag drack alkohol, det är super jobbigt! Jag somnar dock, sent men jag somnar men sen vaknar jag och känner mig ledsen, ovärdig att ens kliva upp ur sängen, skäms och känner mig dålig.. men jag tror att för både dig och mig handlar det om att vi nu bearbetar allt det där vi tidigare tryckt undan med alkoholen. Jag tänker mycket på mina senaste pinsamma händelser och skäms och tänker ibland att jag inte kan visa mig ute utan att folk tänker ”oj där är hon som var så full, sa så, gjorde så i onsdags” blä ? men Jag kräks inte idag iaf och nu ska jag inte ge byborna något mer att tänka om mig! Jag tar tag i det nu! Tillsammans med dig och er ?❤️


skrev Torn i Knyttets sång

Tack så mycket för dina fina ord i min tråd i går!? Vi har hjälpts åt på den här resan, tillsammans med de andra här på forumet. Jag tycker vi har kompletterat varandra på något sätt. Och troligtvis för att du och jag är på samma dag så har du betytt extra mycket för mig. ? Men det kanske hade varit så oavsett, vad vet jag.

Det var en annorlunda dag för mig i går på flera sätt. Glad för att ha klarat fem månader, men också lite jobbig. Hade besök ( och har fortfarande) av min lillasysters änkeman och deras barn. Första gången sedan jag är nykter. Det blev mycket känslosamma minnen och vi kollade på filmer som han hade från deras sista semesterresa.
Min storasyster var här också och tillsammans med min fru gick det åt tämligen mycket vin under kvällen för de tre. Jag drack naturligtvis inget, för jag dricker ju inte numera, ( dina bevingande ord ❤️)men det var lite jobbigt. Känns dock väldigt bra nu.

Första gången jag kände behov att gå in här på forumet och läsa och skriva men det gick ju inte. Inte läge att sitta och pilla med mobilen. I dag blir det kalas för min dotter som fyllt 12 år. Ska bli kul!? Jo, vi spelade bowling också i går, första gången utan öl för mig! Slog mitt personbästa poängmässigt?

Oj, blev mycket om mig här i din tråd, men behövde skriva av mig lite.

Hoppas du får en fin dag!

Kram


skrev Charlie70 i När kommer dag nr två??

Vad bra att du har kontakt med behandlare via internet! Jag har haft lite dåligt samvete efter mitt senaste inlägg. Nu när jag läser vad din behandlare svarat dig så tänker jag att det ju så det är. Livet är inte svart eller vitt. Alla har inte bestämt sig för att bli nyktra när de börjar internetbehandlingen men den kan ändå ge mycket. Jag hejar på dig och jag tror på dig, Varafrisk!


skrev Se klart i Dag tre

God morgon, att inte duga är ett välkänt tema för mig som jag också skrivit mycket om. Det är inget som förvandlas som trolleri. Det nykterheten hjälper till med är att försöka gå till botten med känslorna, vad de står för, och att hitta sin egen kraft tlll att förstå eller förändra. Allt det tar vinet ifrån dig för känslorna är jobbiga, och enklast är att dricka.
MEN mest av allt ska du förstå att det är rätt kaosigt i hjärnans central för signalsubstanser som jobbar med att i samråd med dig- och det du gör - skicka ut dopamin, serotonin bland annat.
Läs gärna mer om detta, om du vill förstå mer. Låt hjärnan få en chans att själv jobba med det den är till för, istället för att dela tiden störa den med kontraorder. Man är en jobbig chef för sig själv när man dricker...Ha en fin dag!


skrev AmandaL i Dag tre

Vad du kan andrahalvlek’ du verkar verkligen ha bra verktyg och förståelse om vad som händer i varje stadie man befinner sig i! Jag kikade på youtube klippet du tipsade om som handlade om willpower, det är intressant att få fakta runt allt! Tack för motivationen och för alla dina råd, det är skönt att läsa att det handlar om kemiska reaktioner i kroppen och även om man vet det innerst inne att det aldrig blir bättre med alkohol är det väldigt skönt att veta att det tar ett tag innan man mår prima tipp topp med sitt nyktra beslut ?


skrev Peter på landet i Minnesluckor

Tack! Givetvis ska vi vara varandras stöd härinne! ?


skrev Andrahalvlek i Dag tre

De första två veckorna är turbulenta känslomässigt. Det gäller bara att stå ut. En dag i taget. Långsamt skingrar sig alkoholdimmorna.

När du dricker alkohol skjuter hormonerna serotonin (må-bra-hormon) och dopamin (motivations-hormon) i taket. När du är bakfull störtdyker dessa hormon. Du mår skit och kommer inte till skott med någonting.

När du blir nykter tar det ett tag för dessa hormoner att stabilisera sig på en normal nivå. Det tar flera veckor, och det är olika från individ till individ och går inte att skynda på. Men om du dricker hamnar du på ruta ett igen! Det vill du inte!

Det är en tröst att tänka att det är dina må-bra-hormoner och motivations-hormoner som laggar just nu. Det handlar inte om dig alls. Det handlar om kemin i hjärnan.

Sök på ”alkohol och hjärnan” på youtube så får du lära dig mer.

Kram ?


skrev Aklejan i Ny på forumet.

Förstår du hur lättad jag blir av dina ord!? Min sömn är ett så stort orosmoment i min tillvaro.
Jag ska genast ta till mig tipset på ljudboken av Åberg.
Ska bli intressant det här. Nu har jag något nytt att tänka på när suget kommer ?


skrev Se klart i Ny på forumet.

Det hände att jag sov 3 timmar under de första veckorna. Det hände också att jag sov 12 timmar. Har också haft kämpigt med mig sömn i perioder. Ta en halv insomningstabletter vid behov men som nykter är det sällsynt. Jag ser det dock aldrig som ett nederlag då jag försöker att inte värdera sömnen i relation till mig själv.
Ge precis allt - lite tid - and the rest will follow! ?


skrev Mrx i Minnesluckor

En dag i taget strategin utan pekpinnar och förbud funkar bra för mig. Jag läste någonstans här på forumet om strategi med en hund som går vid din sida. Det är ju precis det jag behöver. En klok gammal hund som bevakar mig när alkohol djävulen gör sig påmind. Jag vaknade pigg utan ångest idag. Kollar telefonen jag behöver inte oroa mig för fyllesamtal, sms och inlägg på Facebook. Nu ska jag strax iväg till gymmet. Jag väljer att må bra även idag.
/Mrx


skrev Andrahalvlek i Ny på forumet.

Tålamod är verkligen inte problemdrickarens bästa gren ?

Du har varit nykter i 8 dagar. Inom två veckor sover du som en liten gris, jag lovar dig.

Sömn är en icke-handling. Man kan inte prestera sig till sömn. Man kan bara göra allt man kan för att bädda på bästa möjliga sätt för sömnen. Åtta timmar är förstås bra, men de flesta får nöja sig med 5-7 tim. Det får vara okej.

Jag har haft enorma sömnstörningar. Så svåra att jag blivit sjukskriven för utmattningsdepression två gånger (2007, 2018). Jag skulle kunna skriva en bok om sömnstörningar tror jag.

En bov i sammanhanget är din oro för sömnen. Släpp den oron. Den gör bara problemet värre. Lättare sagt än gjort jag vet, men så viktigt i sammanhanget.

Det allra bästa valet har du gjort för sömnen nu - slutat dricka!

Jag använder ljuboken ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg som insomningshjälp. Ställer timern på 30 min. Funkar klockrent numer.

Ibland får jag ställa om timern ytterligare en-två gånger, men det är också okej. Vissa dagar har hjärnan svårare att varva ner.

Fördelen med ljudbok är att jag lyssnar aktivt, släpper inte in några destruktiva tankar. Plus att det är ett perfekt sätt att repetera nyktra argument. Tror att jag är på fjärde eller femte genomlyssningen av samma bok nu.

Men man måste ha tålamod, släppa på oron och ha tillit för att det blir bättre.

Kram ?


skrev AmandaL i Dag tre

Godmorgon! Nu har jag tre nyktra dagar i ryggen och vaknar upp på den dag som ska bli min fjärde, jag känner mig forfarande motiverad att hålla mig nykter. Men när jag vaknar så är det med en molnande känsla av att jag inte duger ? det är rätt jobbigt att känna så, så mycket tankar och känslor som väcks till liv nu när jag inte dövar dem totalt med alkohol kvällen innan. Lite jobbigt, läskigt och obehagligt att alla tankar kommer till en med fullt språng.. men är som sagt motiverad till att inte dricka igen men längtar efter att jag får må bra i beslutet ????‍♀️ kram alla er tappra alkoholkämpar ?