Senaste kommentarerna i forumet

Det är ju en stor uppsida, att slippa bakfulla morgnar där kaffet smakar pest, ångesten hänger tyngre över en än Bergmans Sjunde Inseglet, magen i kaos.... Det är härligt med pigga morgnar, gott kaffe, klara tankar

Låter väldigt klokt att vi blir bättre på det vi övar på och att vi måste lära om nu som nyktra.

Det var fint att läsa om din relation till barnens pappa. Inte alla barn som får uppleva att deras föräldrar är goda vänner efter separationen. ?

...relationen med dina barns pappa. Och den relationen kan man ju aldrig lämna.
Tycker du skriver fint om acceptans...vägen dit.
Även jag har en god relation med mina barns pappa. Jag har också alltid tyckt mkt om honom - som människa. Och som pappa till ungarna.
Sedan fanns det olika anledningar till att vi inte skulle leva tillsammans ...men vi hade tjugo år ändå.
Ha en fin tisdag!

Jag tror att jag har landat i att skippa tanken, och lita på de erfarna som säger " ta en dag i taget"
Nu har jag Campral som stöd och tycker att jag klarar dag för dag. Även om det blir en extra påfrestning när maken dricker. Samtidigt var det intressant att iakta hans stigande berusning. Efter 4 glas däckade han i solstolen. Jag tänkte ...Va de värt det?
Då gick jag därifrån och fixade i trädgården istället.
Nu ser jag fram emot kaffe i min morgonhörna som jag fixade igår kväll. ☕

Jag brukar tjata om att allt man övar på blir man bättre på. Och så är det verkligen.

Det gäller även situationer som tidigare varit vin-indränkta och som nu är nyktra. Att undvika de situationerna är inte lösningen. Tvärtom. Tror jag. Det gäller att ladda alla situationer med nya nyktra erfarenheter och minnen.

Jag är separerad sen hösten 2013. Sen dess har jag och barnens pappa etablerat en ny relation. Vi är mer som syskon nu.

Ingen känner mig så väl som han och vice versa. Vi har insett att vi aldrig kommer ifrån varandra, och vi vill inte det heller. Vi vill varandra väl och hjälper varandra i alla lägen hellre än stjälper.

Barnens pappa bor kvar i huset där jag också bodde i 14 år. Barnens barndomshem. Dit kommer jag som gäst sen separationen.

Många undrar hur jag ens klarar av det. Att delta som gäst i huset på släktkalas, eller som nu i söndags vid morsdags-firandet.

Ja, det var skitjobbigt de första 20 gångerna. Men jag gjorde det för barnens skull, för deras pappas skull och för min skull.

Beslutet att separera var hundra procent rätt, det tyckte vi båda. Nu fick vi ta konsekvensen av det. Jag fick vänja mig vid varannan-ensam-vecka. Vänja mig vid att vara gäst i mitt eget gamla hem.

Och vet ni vad. Det gick bra. Det gick mer än bra. Vår separation omtalas i vår omgivning som ”århundradets lyckligaste separation”. För att vi är goda vänner efteråt. För att vi tog konsekvensen av det beslut som vi båda trodde stenhårt på.

Precis samma sak gäller med nykterheten. Tror jag. Jag tror stenhårt på det beslutet. Nu ska jag ladda alla situationer med nya nyktra erfarenheter och minnen.

Kram ?

Finns att köpa på tex Ica, hälsokost och även systemet tror jag. Det är the som är jäst på nåt sätt...
Brukar smaksättas lite olika men aldrig sött. Alternativ till öl kan jag tycka. Testa. ?

Idag är det mer sprängande schema men det ska klaras utan för mycket stress tänker jag. Viktigt.
Nu börjar min dag vid datorn. Tänker att den blir bra, att jag löser problem som dyker upp. Att jag inte måste ansvara för mer, just nu.
Att jag inte kan ansvara för mer!. Se begränsningar är en viktig lärdom för mig och hitta bra nog inom ramarna.
I övrigt skiner solen här. Som alla nyktra morgnar vaknar jag med en känsla av livet och kaffesug. Lika starka drivkrafter, haha.
Nykter idag. Kram ❣️

Innan låttexten var lite mer i Peps Perssons anda kanske? Azaleadalen- låter Astrid Lindgren för mig, idag blommar körsbärsträden. ??

Undrar lite över denna dagliga huvudvärk också. Har som sagt mycket sällan huvudvärk i vanliga fall eller när jag dricker A.

Jag dricker väldigt mycket vatten, så uttorkad kan jag inte vara.
Jag är inte orolig över det eller så, bara undrar om andra upplever samma sak fast det gått över tre veckor sedan A?

Jag vet inte om jag ska fortsätta skriva mina mat-scheman? Admin får väl ta bort om det inte passar här. Det är ju ett A-forum, inte ett mat-forum. Men samtidigt påverkar ju kosten hur vi mår och även, i mitt fall, är det ett bra fokus på annat än A.
Jag skriver tills vidare, då jag tycker det är lite trevligt att göra så här på morgonen. Alltid finns det väl någon som kan ta med sig något ifrån det.

Frukost; Avokado med kokt skinka

Annars är en annan frukost-idé denna; (För kaloririk för mig, men perfekt för någon som tränar.)
Äggröra med avokado och mozzarella – 1 portion

3 ägg
1 msk vatten
salt och peppar
1 msk smör/kokosfett
1/2 avokado
100 g mozzarellakulor
Färska örter

Lunch; Tonfiskröra och sallad

Middag; Stor sallad med kyckling, fetaost, rödlök och tomat.

Tack fina för orden och omtanken ❤️

Jag somnade sent trots att jag var så otroligt trött och vaknade tidigt. Förstår inte varför jag inte kan komma till rätta med sömnen fortfarande.

Jag fick tillslut i mig både fisk och senare även bär m.m och idag känns det som om magkatarren lugnat ner sig iaf mestadels efter irritationen från A’n.

Förstår fortfarande inte hur något ska gå framöver. Dels otroligt mycket praktiskt som stressar.
Men framförallt oroar jag mig över det icke praktiska - det mentala. För mycket stress och ångest etc som jag inte vet hur jag ska kunna komma att hantera.
Jag vet att man ska vara här och nu, men det funkar inte.

Våndas inför denna sommar. Våndas allt om jag ska vara ärlig.

Kramar ?

(23 dagar, minus 1.)

...det var det ju också - en låttext - såg jag när jag läste lite mer noga?
Men hela inlägget var ju som ett soundtrack till en riktigt fantastisk dag...
Lyssnade faktiskt också på Håkan H i dag...min favoritlåt Valborg.
Och mindes min ungdom i Azaleadalen...

Plantorna har skilda framgångar. Jag duttar med dem som små bebisar;,binder upp och VILL att de ska växa, inte dö, några i riskzon.
Med mig vet jag inte var det växer. Jag är bara så himla glad att slumpen ledde mig hit, gav mig en plats för detta stora projekt, låtit mig finnas här och utan att en enda dag känna mig ensam utan vetkligen få vara med. Tacksam.

Den har man ju svårt för. Liksom Jörn Donner-pappor och Paolo-myskillar.,, ohederligt (och vad gäller Paolo brottsligt).
Jag har haft ett mkt vin-marinerat umgänge. Funderar på hur det blir när vi är åter i det sociala livet. Har njutit av att bestämma själv och inte förklara mig för någon. Har gjort mig stark och som det känns nu- stadig.
Mest är det motviljan att livet ska ligga i formalin och klucka fram till pensionen, och sen eskalera. Tappa det, och ringa barn efter fyra glas. Nä.
Alla säger att det är så tråkigt att ha vit månad på sommaren. Jag tycker det är bra tid.
Hoppas du har en ok vecka (start) med de nyktra dagarna, och att jobbet lugnat sig lite. Mitt jobb är lika som hela denna vår, men jag har lugnat mig. Kram ??

..som en låttext nästan.
En bra!

Jag svajar konstant på om det ska vara helt Finito med A för resten av livet, just nu är jag ju bara i början av resan, men det känns så skrämmande så tomt.... å andra sidan, vill inte mer uppleva mina mörkaste stunder med Bakfylla, svår ångest någonsin mer...

Jag är bara glad ifall mina erfarenheter kan vara till nytta & glädje för någon annan. ?

Vad har ni för erfarenheter från det (alkoholrelaterat)?

... ja sådär lite tyst, alltså.
Sprängs av försommarkvällen, sprängs av energi- som jag orkar- just nu.
Jag sprängs av att vakna tidigt och få kaffe på sängen (alltid) sprängs av en ny liten människa som kommit till världen. Och hur mjuk och pytteliten hon är och av att hon ska växa upp och bli min kompis. Sprängs av stolthet över mina (för dagen) fina pallkragar med kronärtskockor sallad, ärter, rosenskära. (Okej i runda slängar 40% svinn och tork- eller övernattningsdöden).
Småsprängs hela den här dagen över att vara; frisk (läkarbesök och gyndito), att ha råd att köpa en kasse goda grejer från saluhallen, att ha mycket att prata om med min man påväg tillbaka till landet och att jag får honom att skratta, väldigt ofta, nuförtiden. Just idag har jag även sprängts över att jag tycker att han är så snygg så bara jag får honom att skratta så räcker det.(objektifiering delux) haha.
Om du inte tröttnat av detta nyktra livsstilsskryt- och du vet ju att det går i vågor i mitt liv. Så vill jag säga att EN sån här dag, om året, gör det värt.
Kan inte svära på att det är mitt nyktra liv. Kan inte svära på att det inte är det. Men om jag träffade mitt humör idag skulle jag säga I’ll have what she’s having. Ljuset, månen, barnen, svalornas svirr. Imorgon går denna arbetsmyra upp tidigt. Imorrn kan sprängämnet vara av helt annan karaktär. Ni vet ju.
Så jag stillar mig nu.
Om, om, om du kämpar dag ett, vecka tre, månad 1,5.
Lyssna på Håkan Hellströms:
Du Är Snart Där,
Fortsätt
När mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt, som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt.
Kram och godnatt alla som tvekar och stångas, som har sina grå dagar fast kvällen är ljummen, som inte ser något halvfullt glas utan tomt. Fortsätt. ❤️

..,jag har njutit enormt av de dagar jag arbetat hemma de senaste månaderna.
Vi är väl också små sköra plantor och behöver lugn och ro och näring och skydd mot för mkt blåst och stress.
Och jag har - som jag skrivit - så svårt med skarven mellan arbete och fri tid. Jag famlar liksom i den där övergången ....mitt mer kontrollerade yrkesjag ska gå över i mitt ’fria jag’....och då vill jag ha lite bomull och glömska och tröst.
Nu får jag hitta andra vägar för det....promenad, Falsk identitet, läsa, laga mat...
I kväll hade jag möte med min bostadsrättsstyrelse...vi satt ute på vår vackra innergård och rosorna prunkade.
Det är halvkul med sådana möten ...mera plikt än lust såklart. Men jag kunde ändå känna en glädje och kärlek till mina grannar. Vi är så olika men råkar bo i samma hus...
Och vi försöker göra ngt gott tillsammans ändå. Och på lördag ska vi grilla och hjälpa vår äldsta boende att ta sig ner på gården...och placera henne på ett säkert sätt...ge henne lite vin ( det är inte alkoholromantik ...utan trevligt) och prata.
Själv ska jag dricka den raffinerade drycken cola light?..och vara tacksam över det.

Jag räknar månader numer, nummer fyra den 9/6. Känner mig också självklar i nykterheten och kan lägga krutet på att ändra mina vanor.

Jag drack God Dryck No 2 sparkling rosé igår på Mors dag, och den gillade jag.

Kram ?

...Se Klart!
Jag tycker också att det låter trevligt med din mans fredagsglas. Och jag lät kanske väl sträng när jag fördömde alkoholromantiken....alla som inte är alkoholister kan väl få hylla glaset. Alkisar kan väl också hylla glaset...så länge de inte skadar någon annan ..men när man skriver låtar om hur härlig alkoholen är och samtidigt sviker ungar och nära/kära på fyllan ...då klingar det ihåligt.
Låter kanske som en moraltant...men moraliserar nog mest över mig själv. Inte för att jag skrivit några framgångsrika hits ...men jag har skadat mig själv och mina nära. Mina nära mest i meningen att jag inte varit helt närvarande. Inte svarat i telefon och inte - fullt ut - tagit alla de initiativ till umgänge som jag önskat. Kunde också ha funnits ännu mkt mer för min gamla mamma på slutet....även om jag var hos henne ganska ofta. Men jag var inte så närvarande alltid.
Sommarvärme i dag och allting blommar.
Hoppas att alla dina små plantor och frön gror och växer.....
Du gror och växer ...så det knakar - det hör jag ?
Glad över det och tacksam för denna plats i cyberrymden där vi kan mötas!
Kram ??

Hej där,
Jag hade väldigt svårt att koncentrera mig på krångligare böcker i början, så att stirra på en räknas absolut ?
För mig har helgerna varit kämpigast. Det har tagit sin tid, men det har blivit enklare.
Lite grann känns nykterheten som ett nytt språk. Efter första terminen kan man stå och babbla med någon på ett fik, men sen behöver man tränga djupare in i det, spännande och något väldigt häftigt när man lär sig mer om sig själv, och kan parera nya situationer. Att ge sig tid är jätteviktigt. Jag har börjat odla grönsaker som en dåre men inte säkert att jag rekommenderar det, nu på försommaren är det dock ett väldigt bra sätt att röra på sig. Jag lyssnar på böcker, tipsar gärna om du vill. Lyssnar på poddar, och löser korsord. Oj vilket pensionärsliv... somnar gott, är äkta i relation till barn och nära. Noll oro för kropp och demens och annat alkohol-relaterat. Livet!
Kram på dig.

Jag svarade dig i min egen tråd men ville också läsa i din, ser att du ju gjort detta med bravur förut och vet vilka vinster som kommer med det, så mitt inspel var kanske lite överflödigt :) men ska bli kul att följa dig, du verkar ha börjat må bättre på kort tid redan! heja heja

Men vem räknar? Knappt jag, som är tvungen att räkna på fingrarna här. Fem veckor, eller fyra, eller tre...spelar liksom ingen roll. Alkhoholen finns inte i mitt liv. Igår när det var Mors dag så firade familjen mig med min favoriträtt - Kreolska räkor. I den ska det vara en skvätt vitt vin. Då var det FÖRSTA gången jag saknat vitt vin, för det blev inte alls samma syra med det alkoholfria vinet. Jag ersatte med citron, men det fick gå bra det med ju. Idag kunde jag ta ett glas av det alkoholfria vinet till matlådan här hemma. Ville däremot inte dricka ur ett vinglas, det hade känts fel, men jag tog mitt fint kupade dricksglas från Orrefors istället. Ingen antydan till vinsmak, bara som flädersaft, fast utan den sliskiga sötman. Me like. Den får det bli i sommar när det ska läskas lite extra - med is, tonic och jordgubbar i. Mums!

Näe...jag brygger mig min kombucha, påtar i trädgården och odlar som aldrig förr, läser böcker och bara ÄR.
I nuet. Närvarande och nykter.

Tack Torn och Andrahalvlek för att ni kommenterat i min tråd som sjunkit undan här i forumet.

Kram

Hej på dej. Bra med något att smutta på som inte är för sött, gärna lite syrligt.
Staropramen är en öl, jag kan tycka det är gott med öl när det är varmt ute.
Aldrig provat Kombucha, vad smakar det?
Kram och lycka till?