Senaste kommentarerna i forumet

Här inne brinner brasan och det får mig att må bra. Tänker på hur mycket jag saknar elden. Här var jag bor nu så är brasor ovanliga...trots att vi har dessa iskalla marmorgolv. Jag förstår inte när den traditionen försvann. Hos de gamla romarna eldades det jämt. Samma sak med grillningen. Ytterst få grillar sommartid...vilket jag förstår...är det 30+ så är det inte en varm eld man vill ha utan ett kallt dopp. Men jag saknar brasan inomhus...trodde väl aldrig jag skulle sakna ngt i/från byhåla. Men jag saknar elden. Så skönt att jag åtminstone kan dra mig undan hit och titta in i elden. Eld är för mig förknippat med liv. Omgjort barndomsrim "Elda bör man, annars dör man". Här inne vågar jag vara barnslig. Hänga av mig märkeskostymen och rulla runt med Gråpäls. Tog med lite kastanjer som vi kan rosta. Det luktar så gott. Dessvärre smakar de ganska illa...mest flott...men vi behöver inte äta dem. Bara rosta och sen ut genom fönstret...tillbaka till naturen. En ny text av en NyMan...även denna gång berör den. Vi har en huspoet, vi har ett hustroll...vi har ganska mycket. Vi är lyckligt lottade och vi har eld!! /R

Ibland sänker vi liksom hastigheten... det känns lite grann på det viset hos flera av oss nu. Det är alls inte fel, kan till och med vara nödvändigt ibland. Här inne väcks så mycket funderingar som sätter tankarna i ny riktning.

Ibland behövs tid till eftertanke...

Ville egentligen bara ge dig en rejäl styrkekram...
Tilde

orsaken till varför alkohol finns/funnits i ens liv som Berra skriver i annan tråd är för mig en viktig ingrediens i mitt liv nu. Jag tror att för mig som troligen inte har (alkohol)missbruk i generna (om det inte finns en hemlighet begravd, vilket faktiskt kan vara fullt möjligt) var alkohol något jag "tog till" när livet var som mest krävande och besvärligt. När jag var yngre och under en massa år använde jag inte alkohol på ett destruktivt sätt vad jag minns. Nära till hands var det däremot kanske... på gränsen kanske. Vet inte riktigt. Svårt att veta då jag under många år trodde att "det var så man drack" och att det någon gång kunde bli alldeles för mycket som för alla andra tänkte jag.

Jag vet att alkohol är ett gift och det är lätt att bli tillvänjd men alla väljer ju inte alkohol vid kritiska lägen i livet, alla blir inte tillvänjda. Jag blev tillvänjd under en period som sträckte sig över några år. Det känns frustrerande att inte kunna sätta fingret på vad som är orsaken till vad... Det känns bra att sätta ord på mina funderingar och skriva här. Kanske inte intressant för någon annan mina knäppa funderingar, alla har sina funderingar. Jag gillar att skriva här eftersom jag inte pratar om just denna biten med andra vänner och med er känns det bara ok att bara få tankarna ur mig även om de inte är speciella på något sätt. Jag tror vi förstår varandras ibland lite flummiga tankegångar.

Grejen nu känner jag är att inte ersätta alkohol med ett annat dövande beteende. I mitt fall är det troligtvis beteenden det handlar om för att fly undan jobbiga situationer, relationer, tankar, känslor...

Därför är mitt jobb med mig själv att vrida mig rätt, vilket gör ont men är otroligt skönt när jag väl klarat ytterligare en bit av egen utveckling... Ja det är där jag får lägga kraft... Ofta gäller det för mig att kunna se med en annans ögon på en situation, kunna se på saken från en annan vinkel. Har nu märkt att jag också börjar kräva mer av den andra parten.. att även där ska skyddsglasögon av och jag förväntar mig en liknande utveckling. Sker det inte så blir jag irriterad, vilket är ytterligare en grej att jobba med för mig. Ibland blir det mig övermäktigt då jag märker att i slutändan så handlar det enbart o alltid om min egen förändring. Jag tycker jag tar små kliv framåt i allafall.

Orsaken till min egen alkoholbedövning kommer bit för bit samtidigt som jag vill leva ett sant och bra liv... Jag såg att Dompa är inne på samma linje just nu... Att leva sannare.
Jag vill leva sannare mot mig själv.
Funderar mycket men det är inte oskönt precis, det kan vara frustrerande och lite ångestladdat men känns bra då jag ändå vågar tänka tanken ända ut och vågar att känna hela känslan även om jag inte lyckas varje gång.

Tack Dompa för "The Oak-woman"... det var fint.

Du vill. Eller så är du i både den och här.
Inte alltid det är bra att köra dubbelt.
Men ibland........
Kramar /A

Jag läste ditt inlägg till Maria den 8:e..
Det är precis det "Knasskolan" handlat om, det du skriver om dina funderingar.
"Vem är jag?" osv.. Påverkan av uppväxt, relationer, alla delpersonligheter vi har.
Hur vi ska få ihop dom till en klok varelse som ser större sammanhang. Hitta trygghet.
Jag valde att göra det under ett deltidsstudieår i skola, för att jag helt enkelt inte visste vad jag skulle ta mej till efter det som hände. Ett "liv" försvann och nu skulle jag antingen dö eller kämpa. Eller kämpa förgäves tills jag dog om jag inte hittade nåt att kämpa för. Så det blev bra.

Men det HAR varit knasigt ibland. För mej som analytisk,logisk teoretiker med tonvis av skepticism.
Jag är definitv ingen ny människa, men djäkligt mycket öppnare.
(o fattigare såklart..)

Kram till Italien.

...över helgerna Trollis. Känns som om där är harmoni i din själ just nu. Ska gå ut i boden och se om där finns lite granved, att det är just den som knäpper fint visste jag ju! Just nu har vi mest plommonved från alla de stora grenarna som blåste ned i stormarna från vårt stackars träd.

Vet int om du "tjyvläser", men ha KUL! Drick med dina mått "lagom"!
Hoppas vi ses igen efter helgerna.. (man vet aldrig me troll, de spricker ju i ljuset*fniss*)

Dompa! mitt inlägg verkar ha försvunnit, men på något sätt har den kloka "fästmön" (Stigsdotter) sammanfattat det hela..
Har nog att göra med "renoveringen av forum, så jag tänker inte gå i taket../ kram trollis inne en snabb sväng ;-D

jag uppskattar också dina inlägg! Kunde bara inte låta bli att vara lite "lustig":-). Vi kanske ses i vimlet nån gång igen!

Detta blir mitt sista inlägg under detta år. Jag blir varm i mitt hjärta över att höra att mina inlägg har varit till hjälp och att jag kanske skulle bli saknad här inne. Alla vill väl känna sig behövda och kan man dessutom hjälpa någon annan så känns det extra bra.

Santiori jag fattar det också, att stämningen naturligtvis speglar dom personer som besöker forumet inklusive deras problemställningar. Jag förminskar ingen utan har haft en stor behållning av alla inlägg under den tid som jag har varit aktiv. Jag måste säga att jag gillar alla som skriver här, (ingen nämnd och ingen glömd) . En del är rakt på sak och en del mer underfundiga, men den gemensamma nämnaren är ändå den värme och vilja att stötta varandra som möter alla nya här på forumet.

Santiori, Igen. Det var egentligen ingen kritik utan bara ett konstaterande; och att nu släpper jag forumet för att kunnas fira jul och ha kul.j

Ha det Gött

VV

Jag tycker det skulle kännas som en viktig markering att börja skriva i tråden "det vidare livet". Kanske det passar bra när forumet kommer tillbaka i ny form. Jag känner verkligen som om jag kommit till ett nytt stadium, säker i min identitet. Jag dricker inte alkohol helt enkelt. Jag har ju slutat flera gånger förut, hållit upp länge. Man lär sej under resans gång. Det känns annorlunda nu. Jag är färdig med det kapitlet. Skönt.

jag kunde bara inte låta bli:-). Håller med om att det kan bli tungt med allt elände som alkoholen orsakar och man kan ju inte sluta åt andra heller. Som motvikt har vi ju också såna som lyckats; du och jag och många fler. Hoppas du får en skön ledighet och kan njuta av lite barnfri tillvaro.

...att vad annat vänta sig i ett forum vid namn Alkoholhjälpen ;-). Men däremot håller jag med VV om att det är lite dystert att läsa om ibland. Man orkar inte ta till sig allt lidande. Kan ha varit ngt så han menade...tänker jag.

Stigsdotter o Trollis; Ngn sommarDompa blir det tyvärr inte. Bara en hundvaktsDompa. Både ongar och Rivjärn överlåter sina hundar till mig. Kanske ren "snällhet"...så jag ska slippa vara ensam? Rivjärnet åker hem till Finland...inte med ongar. Men omgar får det bra...de ska bo hos svågern. För mig får det bli resor i Italien. Farmor och Rom. Då är jag hemma fort ifall ngn onge vill komma hem. Det blir bra. Ingen sol...men lugn. /R

Sorry, men det är min typ av humor. Bra skrivet Santorini!

bra gjort!

tycker att "det är så dyster stämning härinne, med alla människor som kämpar med supande makar, människor som har alla helvetets kval för sitt supande, människor som tycker att livet har blivit så dystert nu när dom slutat dricka och ser allt klarare, människor som har blivit nyktra för länge sedan men ändå inte kan släppa tanken på att spriten kanske kommer att komma ifatt dom igen o.s.v"

Tja, vad kan man vänta sej annat i ett forum som heter alkoholhjälpen?

Bra idé att strunta i att tänka på att det är jul. Och en sak till, jag tycker faktiskt att du kan ta din solresa. Du menar att du inte litar på att J klarar att sköta sig men: om hon nu inte gör det, vad ska du göra då? Sätta dig på första bästa plan dit? Vad är det värsta som kan hända? Du lämnar ju inte barnen helt i hennes vård, eller hur? Visst åker rivjärnet med ungarna? Rivjärn och svåger + svågers familj. Det värsta som kan hända, tänk ut vad det är och tänk sedan på vad som behövs göras då - kan någon annan än du göra det, du som inte ens befinner dig i samma land? Har du pratat med J? Du måste också kunna släppa ansvaret till henne. Återigen, vad är det värsta som kan hända? Att hon super till och inte klarar av att ordna jul för barnen? Vad händer då? Svågern kommer att skälla på henne och sedan se till att dina barn får god mat och en säng. Vad kan du tillföra där då?

Ta din semester du, det är du faktiskt värd!! Puss å kram!

Hallå Dompa! Hur var det nu.. Hade du inte en svåger, som backade upp också (ifall J skulle strula?)
Då kanske du kan ta åtminstonde EN "Dompa-vecka" någonstans..
Jag menar, det finns ju både mobil och nätuppkopplingar lite varstans..
Om du kan få ett par extra ögon som vaktar över dina små änglar, så KAN du ju faktiskt tillåta dig att ta det med ro..
kram /trollis

Till ett år! Fantastiskt bra gjort!!
Kram

satt i möte ang arbetsmiljön på jobbet i mer än 2 timmar.
Är skikt trött, natti natti
/A

Jag arbetar natt, så nu går jag "och lägger mig".
/A

För mig med PP. 2012 kommer nog gå till historien som ett av de mest omvälvande åren i mitt liv. Kanske det viktigaste?

Själv har jag tänkt att 2013 ska få bli mitt sannaste år hittills. Ska försöka vara sann mot mig själv...sen om omgivningen slinker med så blir det en bonus. Kanske fäster mina rötter då? Rotar sig? Snyggt formulerad tanke där...tänk vad en nykter hjärna kan tänka ut. "Luftrötterna kittlar marken" .

Snyggt jobbat PP! /R

Förstår vad du skriver...du gillar såna filmer. Med vid midnatt Bella? En snäll mamma är du :-). Kram/R

För att ongarna ska åka. Inte för att de ska åka över jul...den biten tycker jag hundra procent ärligt ska bli skön att slippa. Men lite ledsen för att jag ska vara ledig i två veckor...men utan att kunna göra ngt av ledigheten. Jag ville ju åka på sol- och badresa. Men det vågar jag inte då jag tyvärr inte litar helt på att J kommer att sköta sig i jul. Men samtidigt är jag glad för att de ska åka och jag inser att jag behöver egentid när jag inte gör ngt alls. Ja...ja. Kramen hade behövts igår...idag är det bättre.

Glad för din skull som faktiskt uppskattar julen. Kan det vara för att dina barn är yngre...eller är det så ändå? Förstod vad du skrev om lukterna hos mig. Ja, en del av julen luktar gott. Det kan jag hålla med.

Nyårsafton är ju också en upphaussad helg...så jag förstår hur dina tankar går där. Själv ska jag nog fira nyår i Rom. Höra påvens nyårstal 1 Januari på Petersplatsen. Har inte blivit religös (så gammal är inte denne fan än) men var med en gång för många år sedan...när "gamle" påven höll sitt tal. Det var så mäktigt...han var så gammal och skör och tusentals människor stod tillsammans och lyssnade på hans svaga röst...en döende man som just då valde att varken ta upp abortmotstånd eller andra tokigheter. Mäktigt. Så kan Nyår också se ut...men då får man hålla sig nykter kvällen innan.

Jaha...undrar varför dessa tankar hamnade hos dig. Hade väl passat bättre i min egen tråd...men nu blev det så här. Kanske att vara sann mot sig själv? Jag tycker det är mäktigt när tusentals (tokiga?) katoliker samlas. Så det får bli starten på mitt nya år. Masshypnos/psykos. Kram/R

Jag har inte funnits här lika länge, men jag börjar känna, att jag på något sätt förändras i förhållandet till forumet!
Visst är det viktigt, men kanske inte lika viktigt, som i början..
Känns som att jag mer och mer nöjer mig med att läsa runt..
Och så får det nog bli!
Forumgemenskapen ÄR viktig, men, jag tor att det var Dompa som skrev, det är viktigt att kunna vara tyst/tiga i varandras sällskap också(utan att tystnaden känns pinsam eller besvärande)

Ha ett fortsatt gott liv. / kram trollis

Tittar in slänger några trän på brasan så den inte slocknar...(lite granved blir fint mulletant:-) ) slår mig ner en stund med mina funderingar..
Många av oss är ambivalenta inför den kommande högtiden (tiderna) Förr var december en månad av förväntan och någonstans innerst inne så vill jag försöka känna den känslan igen.. Det där lite pirrande, högtidliga...(nej, min barndoms jular innehöll ingen alkohol!)
Dofterna.. Gran, enris, kryddnejlike-aplesiner, hyacint och yllevantar som hängde på tork över vedspisen.. Grönsåpa och skinka som stod i ugnen.. Grannen kläddes tidigt och så gör jag än, för att kunna njuta av den. passa den som ett spädbarn med vatten de första dygnen så den inte barrade för tidigt..

Men först kommer Lucia. Imorgon sitter jag nog och tittar på något luciatåg på TV:n. Kanske infinner sig l i t e av "min" julstämning?
Som inte består av stress, jäkt och dyra klappar. Barnen är så stora, så de får möljigen en liten symbolisk julkorg med frukt och "nyttigheter" som choklad och kaffe ;-D. Barnbarnen får varsin liten sak, efter ålder.. (de får så mycket prylar ändå..) Många gånger blir det faktiskt mjuka paket..

Tänker tillbaks på hur lussefirandet varit sedan min ungdom.. Då var det årets stora "suparkväll" med lussevaka... Just det fenomenet verkar ha minskat, åtminstonde där vi bor.. Däremot verkar det fortfarande vara vanligt att företagen bjuder på lucia-glögg... hmm. Hoppas de har alkoholfritt och bjuder på kaffe till också..

För mig, är det jobbiga med julen, att den på något sätt "rubbar" de vardagliga cirklarna för mycket.
All denna "ledighet", som för många säkert är efterlängtad. Problemet är att det känns som om samhället stannar.. Och föresten, så är det väldigt många som inte alls är lediga.. Som får försöka klämma in sitt julfirande mellan arbetspassen.. mellan svärföräldrar, bonusbarnsföräldrar, far och morföräldrar, som alla ska ha sin del av kakan.

Här, finns inget tvång att komma på just julafton. Varför tvinga ut småbarnsföräldrar på hala vintervägar med otåliga barn (som bara väntar på Kalle Anka och julklappar)?
Själv har jag sedan länge också haft som princip, att julafton är en dag av frid och ro, då ska inte flängas runt och stressas.. Umgås, det hinner vi göra ändå. Dessutom får ju de minsta öppna julkappar fler dagar..:-D
Nyåret som följer efter alla galna mellandagsreor (vilda hästar kan inte förmå mig att åka till annat än ICA dessa dagar) är jag inte så orolig för.
Oftast har vi "firat" det själva, med en sen middag (jodå gott vin ingick!) men ingen champagne.. Vi har gått ut vid tolvslaget och tittat på nyårsraketerna (har aldrig behövt köpa egna) Skålat har vi gjort i antingen cider eller det vin som funnits kvar och sedanhar vi lagt oss.. Det där jättefirandet, har vi i vår ålder kommit över..(och det HAR faktiskt hänt att vi lagt oss före 12-slaget, om vädret varit dåligt. Varför sitta och uggla, när det nya året kommer att infinna sig ändå, utan vår närvaro?)

I år blir nog det mesta ganska likt.. Förutom att jag avstår från all alkohol. Just nu känns det inte konstigt alls, men vi får väl se, när stunderna väl är där..?

Precis som för en del andra här på forumet, känns det lite avslaget just nu. Jag kommer nog att fortsätta titta in, men för tillfället har nog inte så mycket att tillföra..
Ha det gott, försök att inte stressa för mycket därute! /trollis