Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 Hahaha... så roligt att du ville sätta melodin till den 🎶 Jag är nog mest lik upphovsmakerskan till låten än nån av de som sjungit upp den. De jag kommer att tänka på bara så här är Janis J, Jill J & Beyonce. 🤔 Olivia N-J och den svenska gruppen Cookies and beans också förstås. Men om jag ska dra "jag är lik-kortet" så är Eva Röse en ständigt återkommande kommentar 😅 Jag tycker hon är ursnygg så jag tackar & tar emot!

Jag har fått hundkärlek ikväll ❤️ Svärfar kom hit med min älskade lilla kamrat 🙏🏼 Golden kärlek! Den lilla primadonnan hoppade runt-runt-runt min make och viftade och fjantade. Sen fick hon syn på mig & då for alla mattor som konfetti runt tassarna på henne och hon gjorde nåt stunttrick och vände sig typ på rygg i luften för att landa i mitt knä. Som någon sorts stage-diving 😂😂😂😂😂 Kärlek det!

Nu ska jag krypa ner i min renbäddade säng och försöka sova. Börjar 9 imorgon så det är lite sovmorgon till nya jobbet. Hoppas du haft en skön kväll i soffan. Vi hörs! Kram! ❤️

@Sattva Fint att du fick bekräftelse på att du håller hög kvalitetsnivå på ditt arbete😁. Det är inte så ofta man får höra sådant tyvärr. Magkänsla brukar vara bra att gå på och leda till rätt beslut.

Precis, det kommer inte alltid att kännas så som det gör nu för dig. Det är grått, platt och blasé emellanåt och det har skett en stor förändring i ditt liv. Den förändringen känns då den betytt så mycket för dig och det tar sin tid innan allt fallit på plats igen. Såg på senaste ”Så mycket bättre” och de flesta sångerna handlar om kärlekssorg och att det inte riktigt blev som man önskat. Hur smärtsamt det är men att man ändå måste gå vidare och acceptera. Kram❤️

@Sattva Livet knatar på. Det ser bättre ut med vovven nu när han får ta det lite lugnare ett tag framöver. Han kommer att få en spruta en gång per månad som ska göra det bättre för honom. Tack för titten❤️

@Himmelellerhelvette Det är sorgligt att behöva klippa med sina närmaste, men som du berättar nödvändigt för dig. Det är också en sorg att inte ha fått sina behov tillgodosedda av sina föräldrar, att de inte var kapabla och hade förmågan till det. Det är ju inget vi kan göra något åt, men vi kan skapa bättre förutsättningar för våra barn så att de får vad de behöver samt skapa bättre förutsättningar för oss själva att må bra. Tänker att det också är en sorg som man får lära sig att leva med, men att det mer blir till ett ärr och inte ett öppet sår.

Kommer du ihåg när vi tänkte och önskade att vi skulle kunna dricka måttligt som andra, vara mer normala? Men vi insåg att vi inte kan dricka som ”normala” människor. Vi har accepterat det och skapat ett bra liv utan alkohol. Sedan tror jag många har knepiga relationer till sina närmaste och att ytan kan bedra. Oavsett så behöver man skapa sig ett liv där man mår bra och ta bort det som man inte mår bra av. Acceptera det och fylla livet med värden som skapar mening. Tänker också att sorgen får ta sin tid för att blekna och bilda ett ärr som inte blöder. Att bearbeta genom att sätta ord på känslor och tillåta sig att känna det man känner, gråta ut om man behöver det. Men också att göra positiva saker och tänka på det fina man har. Känna tacksamhet för det. Vägen kommer att leda dig och du kan känna dig vilsen, men för tillfället behöver du inte veta vart den leder, mer än att den leder framåt. Som vägen lett dig framåt hittills. Ibland är det varken himmel eller helvete det är bara grått❤️

Jag vet att du inte är så sugen att gå till någon psykolog, men jag tror att det skulle vara en stor hjälp för dig för att du inte ska känna dig så ensam och vilsen. Kram❤️

@Carisie Ha, ha! Lite som låten Jolene men i stället Carisie, Carisie, Cariiiisie😂.

Visst är det skönt att rensa upp lite! Här har det först sprungits en mil, ska springa halvmara om några veckor😅.Sedan har jag också hemmafixat med städning av huset och byte av sängkläder som jag tvättat. Maken fick ta sin toalett, vi har varsin😂, samt groventrén, fylla på veden till brasan samt hundpromenaden. Det finns kvar av grytan från igår så behöver inte laga mat. Nu bara slappa i soffan med film och kika in här. Har en jobbvecka med deadlines, men känner att jag är i fas. Jag brukar tagga till när jag har mycket att göra och deadlines och kommer sedan att få det lite lugnare, så det känns ok!

Ha en fortsatt fin kväll!❤️

@vår2022 Vad gör väl det?! Det blev nästan som en hejaramsa! 😂😂😂

Idag står hemmafix på schemat! Allt för att nyduschad krypa ner i renbäddad säng och sova in nästa vecka. Fläsklägg på spisen & gubben slipar ena gästrummet så det är taktiskt av mig att städa då flera rum renoveras - det blir ju bara en tvåa att städa 😂😂😂 Ska ordna lite bland sängkläder och vinterkläder och sälja samt ge bort till återvinning.Tvättar ett par maskiner tvätt 🧺
Skönt!

Igår var vi på långpromenad som slutade med restaurangbesök & häng ute på staden (nåja). Drack alkoholfri öl och spelade biljard. Var hemma kl 22 & STÖP i säng 😳😅 👵🏼 Blev ingen avstämning ... får ta igen det idag!

Ha en fin dag ❤️

Jag har en ny tråd för nu är mitt sista återfall historia och jag har börjat mitt nya liv helt utan den där jävla alkoholen som sabbat så mycket i mitt liv. Skillnaden?? Innan hade jag en tanke på att kunna dricka normalt. Denna tanken är borta.

Godmorgon @varafrisk
Du skriver att du inte känner dig så mycket bättre, men jag som följt dig under flera år- jag läser en ny kraft och annan ton i dina inlägg. Hoppfullt! Framåt, även om du kanske inte känner så? Jag ser något starkt veckla ut sig och det är fint att läsa. Kram 🥰

Hej @himmelellerhelvette
Jag hade en ganska deppig dag igår, och för min del handlar det om att med hjälp av terapeut liksom lyfta på sånt som egentligen skaver sönder huden men man har blivit så van att man haltar och blöder lite hela tiden. Jag är snart 60 år och jag är åter vid en ”brottsplats” jag besökt flera gånger tidigare. Jag behöver förstå på nytt sätt. Jag behöver förstå på ett ”snart 60”-sätt. Förståelsen för livets skav, blåmärken, den behöver fortsätta (tror jag), och det kan göra väldans ont att behöva gå tillbaka i tiden till sådant man trodde man öst så mycket jord över att det aldrig skulle kunna ge sig till känna igen.
Detta låter kanske inte uppmuntrande. Men det du gör och känner- det är rätt och riktigt. Att leva sig igenom. Att inte dricka på känslor som gör ont. Att möta livets skeenden med värdighet.
Jag vet att du kommer må bättre snart. Klara blir vi inte, växtvärk och plåstrande, vi pysslar om och kämpar på. Den bryter solen igenom en grå himmel och allt får nytt ljus. Stor kram till dig. ❤️

@Himmelellerhelvette Jag tänker att sorgen kommer stötvis. I början är den monumental 24/7. Sen kommer den då och då, och man får rabbla alla argument hit och dit igen. Och igen. Men den bleknar lite med tiden, och tillfällena då den gör besök blir det allt glesare mellan.

Jag tror att du förvärrar situationen genom att kämpa emot. Ta emot sorgen över barndomen och din familjesituation, på ett hyfsat neutralt sätt. ”Jaha, här kommer du igen och hälsar på. Jo, det var så här….” Otroligt mycket sker hela tiden i vårt undermedvetna - och det krävs många repetitioner.

Läste ett klokt citat av en terapeut häromdagen: ”Ett missförstånd om terapi är att saker blir värre om man pratar om det.” För det är ju det motsatta - allt blir bättre när man pratar om det. Sätter ord på tankar och känslor. Igen och igen och igen.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Det låter som en typisk efter-anspänning-reaktion. Efteråt, när allt har löst sig, känns det som om man blir klubbad i bakhuvudet. Ridå. Platt fall. Först då känner man hur slut man är. Vila, vila, vila, inom en vecka kommer du att börja ana morgonluft igen. Under tiden - lista dagligen saker i ditt liv som du är tacksam över ❤️

Kram 🐘

@VaknaVacker Verkligen mycket jobb och mycket kärlek. Mest kärlek ❤️ Precis som med barn.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Jag tror inte att det går att sätta någon tidsgräns på när saker som hänt en är "färdiga". Det är lite som när jag jobbar med patienter med utmattning; det tar många år att hamba i en klinisk utmattning, det tar låååång tid att komma ur den. Det går inte att säga en prognos ens, bara att det tar tid.

Att bli hel är inte en prestation, det är en läkeprocess.
Ja, var går bearbetning över i ältande? Jag vet inte, men tänker att det kanske är grundkänslan som avgör. Ältande känns, iaf för mig, svart och bittert. Bearbetning har en grundkänsla av acceptans.
Ibland kanske man också får acceptera att bearbetningen sker i etapper, det är ingen rak linje. Dippar hör till. Betyder inte att man är på ruta ett. Allt du har bearbetat finns kvar. Du förlorar det inte! Tillit till din förmåga. De framsteg du gjort är dina, ingen eller inget kan ta det från dig!
Att önska att livet såg annorlunda ut är inget fel. Samtidigt kan vi inte ändra på de förutsättningarna vi föddes med, eller vår uppväxtmiljö.
På nåt sätt är det, för mig, i slutänden svaret att hitta tryggheten inom oss. Ge oss själva allt det vi saknade i uppväxten. Tror det tar tid. 🌸🌷❣️

Tack @Sattva ❤️ Ja med erfarenhet vet jag att det alltid blir bättre och när jag tar ut mig som jag gjort hamnar jag i ”gropen” när jag sitter där drar så mycket över mig, mycket känslor jag försökt bearbeta under min nykterhet samlas till ett mörkt moln över mig. Jag tycker jag gått igenom alla steg, jag har synat alla vrår av uppväxten, varit ledsen, arg, besviken, accepterat att dom inte kunde bättre men sedan har det börjat om, jag har blivit väldigt arg och sedan väldigt ledsen och oerhört besviken. Jag har upplevt många trauman och många ord som tryckt ner mig och det kanske tar längre tid att bearbeta färdigt och släppa än 2år men just nu känns det som jag ältar, hur vet man när man börjat älta istället för att bearbeta? Kram❤️

Tack @vår2022 ❤️ Sorgen i att inte ha någon familj eller släkt utanför min egenskapade och mannens är det som gör sig påmind. Varför har jag dragit detta kortet? Jag kan inte förstå samtidigt som jag förstår. Både min mamma och pappa var trasiga och hittade varann de kom från trasiga familjer, jag har klippt med så gott som alla. Jag vet att jag behöver det. Jag kan bara tänka hur sorgligt det är. Se andra som har fina relationer och önska att jag kom från mer normala omständigheter. Jag kan också känna mig så vilsen. Vart är jag påväg? Kram❤️

Tack @Andrahalvlek ❤️ Visst är det så, jag är helt slut! Sovit men känner mig lika hudlös. Jag kan inte ens glädjas åt att det som var hur mycket som helst på jobbet, lämnats in och är färdigt så nu blir det lugnare där eller att mammas sjukpension gick igenom. Jag känner mig bara ledsen och nollad. Kram❤️

Nästnästa helg fyller jag 55 år. Det var på min 50-årsdag som jag nådde min ”botten” och sen tog det några månader innan jag blev mogen att ta beslutet fullt ut. Min äldsta dotter hade ordnat ett överraskningskalas. Kontaktat mina vänner, lagat massa god mat, sett till att få tillgång till min lägenhet medan jag var på spa med en kompis och när jag kom hem: Tadaa 🎉

Det var så mysigt och trevligt och fullständigt mindblowing. Min första överraskningsfest någonsin. Sådant ordnar jag för andra - att vara huvudpersonen är otroligt ovant. En fest till mig? Och jag drack alldeles för mycket vin. Och för snabbt. Det slutade med att jag vaknade upp nästa morgon och jag hade spytt i sängen under natten, och jag kom inte ihåg hur kvällen slutade och hur jag kom i säng ens. Gigantisk minneslucka. Och skammen var total. Jag slängde sängkläder och kuddar över rödvinsspyan i sängen, öppnade fönstret på vädring och mitt hjärna bultade i 190 medan jag försökte rekapitulera kvällen. Vad hade jag sagt? Gjort? Sluddrat? Raglat?

Efter en stund kom äldsta dottern in i sovrummet och kröp ner bredvid mig i sängen. ”Godmorgon, hur känns det idag? Var festen lyckad?” Och jag stammade och mumlade, kunde bara tänka på spyan under oss, under alla sängkläder och kuddar. Fick nog inte fram ett vettigt ord. Mitt hjärta bultade så hårt att det ekade i öronen på mig. Sen sa hon: ”Det luktar konstigt?” Och jag mumlade att det nog kom utifrån, fönstret var ju öppet. Sen klev hon upp och sa ”vi äter frukost om en stund” och gick ut ur rummet.

Pust. Jag hade klarat mig. Blir svettig bara jag skriver om det. Hennes trevliga beteende tydde också på att jag nog inte hade betett mig illa under kvällen. Det är märkligt med minnesluckor pga alkoholen. Man kan gå, stå, prata och delta nästan normalt men man minns inte hur man kom i säng. Som en zombie. Det sista året innan jag slutade hade jag allt oftare minnesluckor. Värst var när jag på lokal och knappt mindes hur jag kom hem, vad som helst hade kunnat hända utan att jag ens mindes det. Att jag inte råkat riktigt illa ut var mer tur än något annat.

Sen tog det som sagt ytterligare några månader innan jag valde att sluta helt. Hösten 2019 blev jag medlem här på forumet, och precis som så många andra försökte jag lära mig att dricka måttligt. Efter 50-årsfesten, och sen en påföljande nyårsfest som spårade ur fullständigt, så insåg jag att gränsen var nådd. Noll alkohol var det som gällde för mig.

Mitt nicknamn valde jag för att efter 50 inleds liksom andra halvlek i livet. Jag kan ingenting om sport, men som den lekman jag är på området så har jag förstått att andra halvlek i fotboll verkligen kan vara avgörande. I första halvlek kanske man blir ställd av motståndarens speltaktik, och ytterhögern är jävligt snabb och man lyckas inte riktigt markera hen tillräckligt.

I pausen hinner man snacka ihop sig, ändra i sin speltaktik, se till att utse någon som ska punktmarkera ytterhögern osv. Man lär sig av erfarenheterna i första halvlek. Och sen går man in och köttar - revanscherar sig totalt och står som slutvinnare i matchen.

Det är en fin metaforisk bild att ha för mitt inre - nu jäklar ska jag visa var skåpet ska stå. Och de första fem åren har varit riktigt bra, förutom ett drygt år med sjukskrivning för utmattningsdepression förstås. Men jag behövde kanske det läroåret för att inse att mina resurser inte är outsinliga. Jag behöver göra saker som jag mår bra av. Livet är för kort för att alltid göra alla andra till lags. Tillfällen och situationer som bara tar energi från mig, utan att ge något tillbaka, har jag valt bort i mitt liv i så hög utsträckning som det är möjligt.

Att byta jobb - från att vara ansvarig chef till att ”bara” vara en kugge i företagets produktion - var en riktigt gamechanger för mig. Inga möten, knappt ingen e-post, inga svar att invänta, inga stora beslut att ta. Bara jobba och när arbetstiden är slut stänger jag av datorn och har FRItid. Jag tänker knappt på mitt jobb när jag är ledig längre. Tidigare tänkte jag massor på jobbet, löste jobbproblem i sömnen till och med.

Jag har också blivit duktigare på att se när hamsterhjulet börjar snurra lite för snabbt, och då sakta ner hjulet istället för att abrupt tvärstanna hjulet, för då ramlar den stackars hamstern ut ur hjulet med buller och bång. Sakta farten lite, lite i taget är en bättre taktik. Tänka ”dansa, pausa” eller varva aktivitet och vila likt zebrans ränder. Jag är verkligen förtjust i bildliga liknelser 🥰

Igår promenerade jag en hel fucking jävla mil i skogen med lillprinsen. Mina knän håller för det, tjoho! 🥳🥳🥳🥳 Och sen åkte jag och bowlade ihop med yngsta dottern och hennes LSS-boende - personal, boende och deras föräldrar. Sen avslutade vi med gemensam pizza på boendet. Så mysigt 🥰 Men jag var iväg i sex timmar. Så idag är det minst möjliga aktivitet som gäller. Punkt.

Kram 🐘

@Sattva Helt rätt, vi måste synas. Nå ut till vår målgrupp. Därför känns samarbetet med mediaeleverna på gymnasiet så viktig att det blir av. De kan TikTok, de vet hur man får inlägg att flyga. Och om eleverna är avsändare ihop med oss så sprider vi kunskapen om att vi finns i deras nätverk också.

Vi är alla lekmän, vi har enbart fått en tvådagarsutbildning i bemötande. Vi utgår från egna erfarenheter - och vi är pålästa om mycket eftersom vi är intresserade. Samtycke, jämställdhet, porr, betygshets, ätstörningar, mens - det är verkligen högt och lågt som vi chattar om.

Ofta är vi kanske den första person som säger ”det där är fel och det skadar dig”. Och om personen är mogen för det slussar vi vidare till proffs. ”Sök upp den och den, stå på dig - kräv att få hjälp”. Och om personen inte är mogen är vi en pusselbit på deras resa. Får de höra samma sak från olika håll blir de kanske mogna till att göra en förändring till slut.

Kram 🐘

@Se klart Låter som du mår bra, så härligt! ❣️🌷🌸

@vår2022 Tittar in, och ser att livet knatar på utan större friktioner. Härligt! Krya på sig lilke vovven med haltandet!🌸🌷❣️

@aeromagnus Åh du har en ny tråd!
Bio är mysigt, särskilt med familjen. Härligt! 🌸🌷🌸

@Himmelellerhelvette Vad tufft det låter att du har det just nu! Det du känner kan ju vara ett naturligt svar på allt du jobbat med. Men det är jobbigt att må som du gör. Man vill ju bara må bra. Och det kommer du göra. 🌷❣️🌸

@Geggan Fin läsning! Absolut, inte ta första glaset är ett bra motto. Men också att alkoholen inte kommer hjälpa, alkoholen är inte svaret på problemet. För mig har det tankesättet fungerat, då går aldrig tankarna till ett första glas.
🌸❣️🌷

@Andrahalvlek Fint att se att livet flyter på! Håller med övriga, viktigt uppodrag med tjejjouren! Tänker också att det är viktigt att synas i samhället, de som faktiskt chattar är nog bara en bråkdel av alla som behöver hjälp. Att gå ut o visa sig gör säkert att fler får syn på möjligheten.
🌷❣️🌸

@Varafrisk Tittar in. Ser att du kämpar på med tröttheten. Möter detta dagligen i jobbet, men känner även av det privat.
Det går ju inte att forcera att bli bättre, allt man kan göra är att ha tålamod och en snäll blick på sig själv. Fånga det som ger energi. Göra det man vet att man mår bra av, men utan press. Tacksamhet de gånger allt flyter på. Omge sig med personer som det känns bra att vara med, så att ens inre får vila. Och låta resten bara glida av. Tänka att det där har inget med mig att göra, för det har det väldigt sällan. Dagar då man känner sig tunnare i huden, lägga märke till det o då veta att saker kan komma att beröra en mer, men bara låta det vara.
❣️🌷🌸