Senaste kommentarerna i forumet

Jag har också lite svårt för att se mig som ett ”offer” och lägga mitt liv i en högre makts händer. Jag tror inte på Gud, jag tror på varje individs inneboende styrka.

Jag tror på det jag kallar ”faktametoden”. Jag har hårdpluggat nyktra argument i sex månader. I början flera timmar per dag. Och jag fortsätter repetera dessa argument dagligen.

Jag hade också svårt att se mig som en alkoholist, så problemdrickare passar mig bättre. Numer en nykter sådan.

Kram ?

Tack för pepp Andrahalvlek, Jullan och miss lyckad!? Då släpper jag detta och kör på som vanligt.?

Vädret här har varit minst sagt bedrövligt denna sommar. Hade sett fram emot att åka ut till små öar med familjen och bara ligga och slappa i solen, varvat med svalkande dopp i havet. Utan att vara bedövad av öl. Det har inte blivit av en enda gång. Men i morgon och på lördag ser det äntligen ut som det blir bra väder. Det blir ingen båttur, men vi ska ut till havet med övernattning i min mors sommarstuga. Gött ska det bli!? Det gäller att passa på. Möjligen kan det bli lite artfiske också, där dom rara arterna Klarbult och Mindre kantnål står på önskelistan. Har blivit klar med mitt lilla renoverings projekt här hemma. Två nya fönster och en ny dörr är på plats på garaget.

Ha det bra! Kram ?

Jag tänker att det spelar ingen roll vad jag kallar mig, men är osäker på AAs syn på om man där måste ”inse” att man är alkoholist, måste man kalla sig alkoholist för att gå de 12 stegen. Jag kan känna igen mig i många alkoholisters berättelser, beteende, besatthet mm men samtidigt känner jag någonstans att genom att kalla mig alkoholist, att ha en sjukdom gör mig svagare i min ”kamp” mot A.. Att jag då blir ett offer utan styrka, jag vill inte kämpa mot en sjukdom jag vill ”bara” känna ”så skönt att slippa dricka”. Jag har ett osunt förhållningssätt till A och jag vet att det skulle ta livet av mig på ett eller annat sätt om jag fortsatte, men jag är också så stark i min känsla av att -så skönt att slippa dricka!

Lämnar dottern hos sin pappa imorgon fredag och sen tänker jag typ bara sola och bada lör-sön. Så jag är riktigt trött på det när jobbet börjar på måndag ?

Kram ?

Säger jag om dig Torn..Och även väldigt reflekterande, inspirerande och kunskapstörstig..?..Dessutom lär vi oss allt om fiske..?..Det är omöjligt att vara alla till lags..Vissa klickar man med, andra inte..Precis som i den vanliga världen där ute..Jag är jätteglad att jag hittade dig..Trodde länge att du var en tjej, men det spelar ju ingen roll, men lite kul..? Ha en fin kväll..Kram..

Sova mycket och sova över hos päronen i helgen låter som en perfekt strategi!

Kram ?

Vad bra att du hittat hit. Du ska se att det kommer ordna sig. Kärleken verkar finnas hos din partner, även om hon nu kanske är chockad och fundersam. Min gubbe har varit med mig i 12 år och han har inte alltid varit glad, han har mer än en gång varit på väg bort...men har oxå sett mitt kämpande och förstått att det är en sjukdom. Som tur är har han valt att stanna o kämpa han med, så kärleken kan övervinna mycket. Nu är du på g, och kommer snart att uppleva vinsterna av nykterheten. Så lycka till o en stor kram till dig.

Har inte haft någon vidare dag i dag. Den har upptagits av sug efter A och onyttigheter. Usch vad jag avskyr när hjärnan gör planer hela tiden hur den kan få tillgång till den livdämpande nektarn. Jag är mentalt på ett ställe att jag bara vill ge upp, har inte styrka själv just nu att tänka varför jag gör detta. Lyckades förhala drickande och ätandet tills i morgon i mitt huvud i alla fall. Hoppas att jag kan ta samma beslut i morgon.

Tro mig, jag rabblar varför jag inte ska dricka i mitt huvud varje gång tanken kommer och jag vet att det inte finns något bra med att dricka. Tror att min hjärna vill skada mig ibland, att den vill att jag ska misslyckas. Den luras att det blir lättare om jag bara ger med, och så blir det också (för stunden) men i långa loppet så tar jag steg bakåt på min väg mot något bättre, högre... ja mot lyckan.

Jag är inte totalt nedslagen, jag känner att jag kanske kan klara morgondagen också, men om det känns på samma sätt i morgon, eller liknande - då ska jag be att få komma hem och bo hos mina päron över helgen. Har aldrig några problem att inte dricka när jag är kring människor så det är kanske just det jag behöver. Men avskyr att inte kunna själv.

Trodde jag var på väg upp från min svacka från förra veckan men den verkar hänga i. Märker det på min orkeslöshet och min vilja att inte vilja göra någonting. Sover även sjukt mycket just nu. Sova är för övrigt bästa medicinen om man inte kan sluta tänka på A. Lite av en coping-mechanism (strategi) för mig. Tänker jag för mycket på A så försöker jag sova, om jag inte har ork för att ta en promenad.

Har snart gjort det mesta jag ville denna sommar..Har dock inte varit på västkusten än..Tyckte det verkade vara för mycket folk, så väntar ett tag..Har heller inte blivit något salt bad.Hoppas kunna åka till kusten innan sommaren är över för denna gång..Jag har sett mycket städer denna sommar..Västerås, Eskilstuna, Enköping, Malmköping, Karlstad, Karlskoga och Stockholm..?..Mycket mysig bilåkning blev det..Kul att promenera i nya städer och ett halvstängt Gamla stan. Snart börjar sonen skolan, och jag får bo själv igen..Vill knappt säga det högt, men ser lite fram emot att bo själv. Vi har bott ihop sedan Mars, inte konstigt att det blir lite ”tätt”..Sonen ser gärna Top Gear, andra filmer om teknik, och försöker inspirera mig till att också titta..Jag är måttligt intresserad efter att han kollat 7 säsonger?..Ska bli mysigt att få hålla i fjärrkontrollen sen..Vet att jag kommer att sakna honom också, men han bor bara 25 km bort..Nu har solen kommit tillbaka igen..Hoppas få använda min bikini i helgen..??..Kram..??

Javisst är det sorgligt när det går utför med den man älskat och byggt upp sitt liv med, jag har gjort den resan 2 ggr. Båda gångerna med missbrukande fäder. Summan är ju barnen och barnbarnen ( som jag har). Det är kärlek på den högsta nivån tycker jag. Och den högsta vinsten oxå. Så fint du berättar om ditt liv och dina tankar. Blir en aning rörd. Och vilken resa du gjort, 3,5 års nykterhet wow säger jag bara.

Värdefull och viktig för forumet är du, och ni alla förresten. Jag har aldrig noterat något elakt eller någon tråkig ton från dej. Jag har faktiskt inte stött på det heller någonstans. Men jag läser inte allas trådar. Acceptans och kärlek är väl vad forumet ska innehålla. Och det har ju du massor av. Sköt om dig och fortsätt skriv. Vi behöver dig. Jullan

?
Så nu är vi framme. Middagsdags, och inte så hemskt med mygg vid stugan. Fjällen är mäktiga även från där jag sitter. Man känner sig liten.

Angående A så kom det upp spontant idag när min bror pratade om en kompis som inte kunde vara måttlig med nånting; kan inte ha öl hemma. Så jag började säga, ja det kan jag förstå. Han fortsatte, då sa jag nått i stil med ”sånt där jag har slutat med, för lätt att inte låta bli”. Så var det sagt, lagom inlindat, men kan komma upp igen.

Barnen mår bra, äldre är redan ute och rekar omgivningen, och jag låter min bror laga mat. Nått ska jag väl ha för vi tog min bil ??

Ang vandringsled i Blekinge, med kajakdel, låter som något att kanske planera in en sommar framöver ?

Nu ska jag bara vara med den ett par dagar och se naturen.

Det känns redan som lugnet sänker sig lite. För det är inte mycket fart på många mils avstånd.

Du ÄR värdefull ?

Kram ?

PS. Jag tror absolut inte att Amanda refererade till dig. Jag tror hon menar en person som är aktiv då och då och alltid reagerar med ilska. Du försvarade mig en gång när jag fick en släng av sleven.

Det är nog som ni skriver Andrahalvlek och Se klart. Er som jag har "känt" så länge och kämpat ihop med är ju med på noterna om jag skriver något skämtsamt och kanske lite rått i era trådar, men någon nykomling som läser i era trådar kanske sätter kaffet i vrångstrupen och tar illa vid sig och undrar vad jag är för en känslokall
jävel.? Det blir en massmail effekt helt enkelt. Jag fick mig en funderare när jag läste Amandas inlägg som berörde ämnet, funderade på om det var mig hon menade, massmail där med. Ja-ja, jag skriver ju inte så många kommentarer ändå, och
en av anledningarna, förutom tidsbrist och få tankar kring alkohol nu, har varit just att jag måste lägga så mycket energi på att skriva "rätt" så att ingen blir sårad eller mår sämre.Bättre att inte skriva alls då.

Jag ska tänka på att jag kanske är värdefull ändå. Tack för era kommentarer! ?

Du skriver och reflekterar så fint lim..Jag har ju bott själv 3 år i augusti..Minns att jag hade lite liknande tankar som du tidigare..Gjorde ju t.o.m ett litet återföreningsförsök..Men med tiden fattade jag att mitt x är i en utförsbacke när det gäller alkohol, och ingen tanke på att sluta..Även om han gjort det så har min kärlek till honom tagit slut..Visst minns jag många bra sidor hos honom, men hans dåliga beteende överskuggar med råge dom bra minnena..Tänker att du har lite liknande situation..Med tiden så sorteras allting, så det mesta klarnar..Det är så härligt för våra barn att ha en nykter förälder iaf..Mina barn har väldigt lite kontakt med detas pappa..Det blir så, när man inte minns telefonsamtal och sms man ringt och skickat..Inte heller hälsar på och umgås med sina barn.Hoppas din semester har varit givande..??..Kram..??????????

Mirabelle, jag förstår PRECIS vad du menar. Att inte vilja vara med mer är ett mood. Och att inte ha ork eller lust till något.

Andrahalvlek - jag vet allt det där och för mig så funkar det under vissa perioder. Men jag är lite annorlunda än alla andra. Det spelar ingen roll hur mycket jag vill göra/kunna göra något. Ibland går det helt enkelt inte. Min mamma brukar alltid säga "men det är väl bara att göra det". Men för mig funkar det inte så, kan inte förklara det på något bättre sätt. Men slutar inte försöka för det :) Så jag får vara glad för att jag bara orkar försöka ibland.

I dag tog jag faktiskt en liten promenad efter jag vaknade. Det blev iof bara 30 minuter, men det är bättre än 0 minuter :) Skulle ju egentligen åka till andra lägenheten och renovera i dag, men min mor ringde i går och frågade om inte hon och min pappa skulle följa med, men de kunde bara åka på fredag. Det kändes så skönt :) Så det blir vilodag i dag och hårdjobb i morgon istället.

Känner mig ju mest bekväm under mina vilodagar men om en vecka så är det jobb igen, jag tror det kommer stärka mig. Även om det kommer bli mer stress och press, så kommer det finnas ett syfte.

Måste komma på någon ursäkt varför jag inte kan följa med ut på onsdag kväll då mina vänner bestämde att vi skulle gå ut och dricka. Jag har iof- inga större problem att följa med ut och inte dricka men det stället som de bestämde är så tjaskigt. Det känns himla obekvämt. Om jag nu måste gå ut och dricka (utan att dricka), så måste det vara på en riktig pub eller någon lounge, eller något trevligt och fint ställe. Ska fundera vidare hur jag tar mig ur detta. Det är nog även väl tidigt för mig att gå ut just nu även om jag vet att jag klarar att inte dricka.

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag storstäda kylskåpet och badrummet

Jättefin summering och reflektion av din första ”ensamma” sommar. Lite vemod, lite sorg, men mest glädje och stolthet!

Jag älskade verkligen din liknelse med mångubben ?

Kram ?

Jag har tack vare detta forum fått en helt annan inställning till alkohol. Jag har absolut inga problem att umgås med folk som dricker och jag själv håller mig nykter. Jag har inte alltid haft denna avslappnad attityd till alkohol. Tidigare var det alltid frun som fick köra för jag skulle promt dricka alkohol när tillfälle gavs. Jag vet att jag mår bäst när jag avstår från alkohol helt. I morse vaknade jag efter en skön natts sömn och var tacksam för att jag inte drack alkohol igår. Den känslan är obeskrivligt skön och ger mig ny energi mot ett hälsosammare liv. En dag i taget ?

Nu fångade du mig! Ser tyvärr att boken inte finns på bokus som jag har min prenumeration på. Är det Storytel som äger, eller? Just nu lyssnar jag på en mastodont, "Jag vill sätta världen i rörelse: en biografi över Selma Lagerlöf". 24 timmar som spänner över hela Selmas liv med djupdykningar i den intensiva brevväxling hon hade med sina vänner och proffessionella inom bokutgivning. Kan också rekommenderas. Tar med mig vintipset också, inte hört talas om tidigare.

Ni sockertroll. Jag har ätit mer socker än vanligt under senaste året men har normalt inte det sug som jag förstår att många andra har. Är det helt omöjligt att byta t.ex. chokladen mot salta jordnötter? En ärligt ställd fråga, bara för min förståelse. Så tog jag mig fram i början av nykterheten nämligen. Jordnötter och bubbelvatten. Jag köpte hem mååånga påsar. En fördel med nötter är ju att man blir mätt. Av socker blir man ju så småningom hungrig igen. Åtminstone blir jag det.

Nu blir det strax ett jympapass för mig. Länge sedan jag försökte sist. Har haft värk i kroppen. Så pass att inte ens en promenad är skönt. Utmattningsdoktorn säger att det hör till.... Nu är det dags att prova igen känner jag.

Kram!

Ja, dagens första kaffe är väldigt god ?

Igår hade jag en riktigt slappardag, så skönt att inte göra något ibland! Idag står svampplockning på agendan.

Passade igår på att läsa lite om alkoholromantik eftersom jag märkte att ? gärna ville romantisera. Tycker det blivit väldigt vanligt att förknippa lycka, ledighet och avslappning med alkohol, nästan som det inte går att bli avslappnad utan. Jag ser det nog mer sen jag slutade dricka men jag har uppmärksammat det tidigare med.

När blev man så insnöad på alkohol? Jag inser att jag måste omprogrammera mig att hitta andra saker att förknippa med ledighet och avslappning. Kanske skulle köpa klippkort på massage!

Ha en riktigt bra dag ❤️

God morgon allihop.

Jag har varit vaken lite över en timme tillsammans med lilla hunden. Jag sitter ute och dricker kaffe medans barnen sover vidare. Härligt med sommarlov.

Det flög just förbi några fiskmåsar högt uppe i himlen och de skränade. Det lät så somrigt.

Den här sommaren har varit så annorlunda. Lite för mycket regn. Men den har varit skaplig ändå kanske. Kanske jag tycker den varit annorlunda också pga att det är min första sommar "ensam". Det har å ena sidan varit väldigt avslappnande å andra sidan kanske ändå lite tomt. Jag vet inte faktiskt. Jag skulle ju inte vilja ha det som förut heller. Det tomma kan ju helt enkelt vara tomrum från dåliga saker också. Kanske är jag ovan vid att det är så lugnt.

Jag skulle nog egentligen vilja ha honom nykter och hjälpsam om jag fick välja just i denna stund. Men jag kan ju inte välja det tyvärr. Men jag har lekt med tanken litegrann. Önskat att det hade slutat så. Att han hade förändrat allt och vi kunde fortsätta i trygghet som en enhet med våra barn.

Jag själv då... Jag har inte druckit på 3,5 år. Barnen säger ofta till mig att det är så bra att jag inte dricker. De minns inte att jag nånsin gjort det och kan inte tro det. De verkar tycka det är som att jag en gång i tiden åkte till månen på helgerna och jobbade extra som mångubbe. Lika osannolikt ? Om jag började dricka lite vin eller nåt nu skulle de verkligen bli ledsna. De mår så bra av att veta att varesig deras pappa dricker eller ej så har de sin mamma som aldrig gör det åtminstone.

Jag håller i min träning bra också. Har fått en rutin i den och det hjälper psykiskt (och fysiskt såklart). Träningen får mig också att uppskatta att bo själv med barnen för rummet jag tränar i brukade vara mannens tillhåll. Men nu är rummet mitt och då finns det alltid möjlighet att träna när jag vill.

Nästa vecka är min semester slut och jag blir lite vemodig nu. Så mycket tid med barnen som jag haft.... Kommer att sakna det. Nästan så att jag skulle kunna gråta lite nu.

Ha en fin dag där ute ♥️ kram!

Jag tror nog att fjällresan kan ge dig mersmak, även om det funkar utmärkt att vandra överallt typ.

Vi har här i Blekinge en vandringsled (ARK56) som går längs hela kuststräckan och där vissa delar kräver kajak - och det vore verkligen något för dig!

Bra att du förvarnar om ”radiotystnad”. Det är alltid lika oroligt annars när det sker utan förvarning. Hälsan tiger sällan still på det här forumet tyvärr.

Kram ?

Vi gillar ju verkligen dina kommentarer Torn ? Som alltid är väldigt snälla och peppande tycker jag. Men kommentarer med humor och ironi är kanske klokt att enbart ge till de personer som uppskattar dem. Det märker man rätt snabbt.

Så kallad galghumor är otroligt viktigt tycker jag, men jag har också förstått att den här processen är så olika för varje individ. Det tar olika lång tid att få distans till sina egna problem.

Det kräver träning och många aha-upplevelser för att lära sig skilja på att man har ett dåligt beteende utan att man är en dålig person för det.

Jag minns att när jag började lyssna på Alkispodden så undrade jag massor över hur de så lättvindigt kunde kalla sig alkisar. Och hur de kunde skoja och skratta åt om hur de betett sig.

Själv kunde jag inte tänka tanken ens. Motståndet var så starkt inför att kalla mig själv alkoholist. Jag ville verkligen inte ta in det faktumet.

Nu skulle jag kunna skoja om det, och jag tar inte alls illa upp om andra gör det. Men av respekt för andra som befinner sig i det första sköra stadiet så undviker jag att göra det.

Jag gillar förresten definitionen av skillnaden mellan just alkoholist och problemdrickare. En alkoholist är fysiskt beroende och behöver drogen för att fungera ”normalt”. En problemdrickare kan låta bli att dricka och mår mest känslomässigt dåligt av att inte göra det. Jag var en problemdrickare. Nu är jag nykter.

Kram ?

Tack Mirabelle ?

Är på väg tillbaka, har legat lågt ett bra tag nu.
Forumet är verkligen ett levande sådant och det är ju en fantastisk bra hjälp?? härligt att så många är inne och skriver.
Både gamla och nya. Ska försöka läsa ikapp allteftersom.

Har haft en tuff period igen, nya utmaningar dyker upp hela tiden.
Jag stänger en dörr till ett problem och öppnar en ny med ett nytt problem..?? vet inte ibland om jag ska skratta eller gråta..
Hursomhelst måste jag ta tag i det, ingen annan kan göra det..

Men livet är tufft för alla nu mer eller mindre och jag vill inte ta på mig någon särskild offerkofta.

Igår hörde jag eller läste ett märkligt citat: "Livet är en semester från döden"
Hmm, vet inte om jag vill kalla det en semester precis...?

Tänker då på ett annat citat, men från Kristina Lugn: "Döden är en mamma som ropar in sina barn från livets hårda skola"

Det stämmer bättre för mig?
Så nu ska jag vässa min styrka och snart påbörja en ny helvit period.
Vem vet, kanske jag kan slå mitt rekord? Det var drygt fyra månader.???

Kramar ???
.

Och Gamlahäst, vad kul att du dyker upp! ??

Håller med till fullo, all uppmuntran är välkommen och nödvändig för att man ska orka kämpa mot ?.
Har som du Vinäger, flera nyktra perioder bakom mig tack vare forumet.
Men ibland är det stört omöjligt att hålla sig..? Oron, ångesten, ledsamheten, rastlösheten, ilskan, ja alla känslostormar som växer inom en gör att man ibland faller inombords.
Så när man väl reser sig igen behöver man hejarop och applåder, ????? och ingen Luther på axeln...

Så tack Vinäger?, du är så klok och fin, ? och så vet du att du är välkommen om du har vägarna förbi?
Kramar ???