Senaste kommentarerna i forumet

Bra jobbat!!!

Jag har inte varit på ngt möte än. Men jag ska gå:)

Känner redan nu så mkt positivt med att inte dricka, håller med dig att de positiva effekterna man redan känner är en bra motivation, är så tacksam! Lyssnar en del på alkispodden och det verkar som att positiva effekter kommer mer och mer ju längre tid det går. Något jag fastnade för var bland annat när De pratade om att med tiden blir A en icke-fråga. När man inte bryr sig längre om A eller om vad och hur andra runt om en dricker eller vad de eventuellt tänker om mig som inte dricker. Låter underbart!
☀️

Tre veckor är ingen lång tid, jag har klarat betydligt längre tidigare. Men återfallen har avlöst varandra. Som längst höll jag upp i ett år, jag var tvungen, eftersom jag blev anmäld till Transportstyrelsen och fick gå och ta prover.

Nåja, den abstinens jag drog på mej för tre veckor sen var rent ut sagt sänd från helvetet...

Jag ulkade så jag höll på att kvävas utan att kunna spy. Jag kunde inte hålla ett halvfullt glas vatten utan att spilla. Jag hade en bedrövlig ångest. Handlingsförlamningen var total. Jag drabbades av en giktattack i ena foten som inte är helt bra ännu. Sova gick inte alls heller.

Nu mår jag bättre och har börjat skrapa färg på husfasaden. Jag är aktiv på Facebook men jag skriver inget omdömeslöst längre. Många vänner har jag mist pga det.

Jag vill aldrig uppleva en sån abstinens igen! Måtte det hålla denna gång...

”Så som jag minns det” är bra också. Vilken misär han levt i. Att han kunnat prestera som han gjort är helt otroligt!

Jag har haft svårt för Persbrandt, men ändrade mig lite efter att ha lyssnat på boken faktiskt.

Kram ?

Jag lyssnar när jag promenerar, cyklar, kör bil, diskar, lagar mat. Och när jag ska sova ? Då lyssnar jag på 30 min av ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg. Lyssnar igenom hela boken 4-5 gg nu. Bra repetition för mig varje kväll!

Kram ?

Hon är förstås chockad och arg och besviken. Med all rätt. Låt henne tänka i lugn och ro.

Skriv ett brev till henne där du förklarar mer hur du tycker och tänker om det som hänt, och framtiden.

Ärlighet är nödvändig i nykterheten eftersom lögnen är så förknippad med missbruket.

Men slå inte på dig själv, det gör ingenting bättre. Du har gjort det du har gjort - och nu tar du konsekvensen av det. Och det är svinbra!

Kram ?

Ja, mycket verkar ju vara vanor, i alla fall en del av triggersakerna, som inte ens är ett starkt sug, utan något som bara hände, men bra att det går lära om sig nu när jag bestämt mig.

Jag gissar saknaden av A kommer finnas med ett tag till, men det är alla gånger värt saknad istället för allt smusslande o allt illamående, och allt jag faktiskt gjort full.

Jag försökte lyssna på en deckare, men det går ju inte hemma, la mig i soffan, lyssnade en kvart, sen somnade jag ?

Jag försöker verkligen vara närvarande med barnen här och nu, de ser lyckliga ut och mår bra och jag har ett leende när jag ser på dem. Just nu spelar vi spel på PS4 och det skingrar ändå en del av mina tankar. Hur som haver att leva ensam och ha få vänner och kanske inte de vänner jag önskar att dela detta med gör det extra jobbigt, glad att jag hittade hit och jag förstår också att en del kommer att tycka att det jag gjorde är oförlåtligt.

Ja jag förstår vad du menar men att ångesten som är så stor är ett tecken på att jag varit en riktigt stor idiot, idag kan jag inte ens fatta att jag tog bilen, Varför ringde jag inte bara 112 och sa att jag har en vän som inte svarar och mår dåligt. Ibland blir allt bara fel och i mitt fall trippel fel. Jag förstår också att just nu finns det inget jag kan göra åt det som kommer att komma sen, bara ond mörk tankeverksamhet.

Ytterligare en gång tacksam att ni finns här.

Mycket bra reflektioner om suget. Du förstår mekanismerna och kan agera utifrån det. Mycket handlar om vanor och ovanor.

Minns att de första 10-20 gångerna jag körde eller cyklade förbi infarten till Systembolaget så tänkte jag alltid ”där brukar jag svänga av”.

Nu tänker jag inte ens det längre, jag tänker ingenting om det. Lika lite som jag reflekterar över infarten till Lidl typ, där jag heller aldrig brukar handla.

Kram ?

PS. Grått och regn är perfekt bokläsarväder!

Ibland när jag får riktigt svår ångest över något som jag har gjort så brukar jag tänka att det är jävligt bra att jag mår så dåligt. Det betyder att jag kraftigt har brutit mot mina egna värderingar. Det hade varit tusen gånger värre om jag betedde mig som en idiot utan att få ångest.

Jag förstår att du just nu vill veta exakt vad som ska hända framöver. Men det är inget du kan påverka och du kan inte få svar på det just nu. Du mår bara mer dåligt av att oroa dig i förskott, och du oroar dig kanske helt i onödan. Tids nog får du besked av juristen du kontaktat.

Försök att vara hundra procent närvarande med dina barn. Här och nu. Och utför pulshöjande aktiviteter för att syresätta hjärnan så att den får goda möjligheter att läka.

Kram ?

Jo, jag har gått på åtskilliga AA-möten och håller med dej. Människor upprepar samma saker varje gång. Dessutom gillar jag inte formen med monolog, jag blir stressad över vad jag ska säga. Det hade varit mycket bättre med diskussionsforum, lett av någon.

Jag har druckit alkohol ikväll. Det började med att båda bilarna behövde omsorg. Jag tog tre öl under tiden jag skötte om bilarna. Jag tvättade och städa dem ordentligt. Kollade oljan och spolarvätska. Gjorde typ en mini service på dem. Frun gjorde middag som bestod av lax. Min favorit mat. Hon tog vitt vin till maten. Jag tog rött vin. Jag är inte full och vill inte ha mera. Jag mår bäst av hel vitt. En dag i taget ?

Klokt av dig att vara på din vakt mot allt som kan utvecklas till ”måsten”! Men skönt att du ger ifrån dig litet livstecken på forumet. Ang att helvitt är målet så skrev IronWill ett så bra inlägg i Vinägers tråd. Målet måste vara att må så bra som möjligt. Det kan betyda helvitt. Det kan betyda någon slags balans mellan vitt och ovitt, eller till och med vitt och svart. Själv vågar jag inte testa något annat än helvitt. Livets vassa kanter skaver ännu... mer ibland, mindre ibland. Men ovitt skulle snart leda till grått och vidare till becksvart. Kram på dig!

Hej vännen! Jag håller med din man, du är den vackraste frun :) Och så håller jag med IronWill, att man ska köra på det sätt som funkar, hur det än må se ut. Jag är också rätt nedstämd just nu. Ingenting som har något med alkohol att göra iofs, men helt klart är orsakerna de samma som jag brukade dricka på tidigare. Livets kanter som skaver. You know the drill. Kram på dig

Det är din tid NU min vän ❤️ Det gör ont i mig när jag läser igenom din nya tråd... Du har vandrat i de djupa mörka dalarna vännen min. Ledsen att jag inte fanns här och höll din hand ? Det gläder mig att höra att nya psykologen är bra. Och att utredningen äntligen är igång. Hoppeligen leder det till att du rustas med verktyg, karta och kompass på livets stig. Kram

Ja frisk luft och att ha något att göra istället för att använda google och bara bli mer förvirrad är inte bra.
Ja jag ska ta cykeln till macken o köpa cigaretter, ja jag borde sluta med dem också men det blir nästa kapitel.
Tack för dina ord.

Här ska inte tas något tag om sockret. Nåt kul ska man ha i livet ? Jag har aldrig sett någon vits med det dära socker-polisandet. Det är gott. Man får en pick-me-up-kick. Man får kalorierna som behövs för att kropp och knopp ska rulla en stund till. Socker är toppen ?? Mer socker åt folket!

Jag ser att du har hamnat i en kämpig funk under semestern... Stress-baksmälla? Jag hamnar ofta i ett sånt antiklimax där allt känns meningslöst efter att man gått i mål. Oavsett bedrift så infinner sig ingen känsla av tillfredsställelse, utan en tomhet istället. Mönstret suger livslusten ur en. Kanske dags att göra något åt det. Jag fick en del tips om mindfullness i min tråd. Ska nog kolla upp det. Wow, då har något hänt med den personliga mognaden. För ett år sedan hade jag aldrig lyssnat på det örat. Vaddå ”mind” och tänka och känna när det är ”do” och göra och agera som räknas... Men det är nog dags nu att tänka om nu. Vi kan vara mindfulla tillsammans? Kram ❤️

Har du försökt vara ute och ta någon promenad eller sysselsätta dig *lite* med något? Det kan ju lugna ångesten lite, även om jag kan tänka mig du har mycket att tänka på o bearbeta som bara snurrar runt oavsett hur du gör just nu.

Jag har kört bil onykter en gång, när en sak hände som jag behövde ta hand om. Jag hade kunnat lösa det med cykel, men chansade. Det gick ”bra”, blev inte upptäckt. Men ännu mer onödigt än det du råkade göra i villervallan.

Verkligen lite att säga om idag.

Regn och rusk och trist, perfekt väder supa bort en dag på... hade det ju varit tidigare, då hade jag ganska tidigt hängt på låset på bolaget, typ 10.08 (inte stå och köa, för då kan de ju börja undra, men tillräckligt tidigt så ingen jag känner råkar vara där...), men se icke idag.

Jo, jag hade tanken ett par gånger, men den kastade jag försiktigt iväg, inte glatt och japp, jag skiter i dig A, men ändå var det ett ganska lätt beslut att sluta fantisera om det. Tröskeln att göra det är lite högre, för vanan har ju ändå blivit bruten under dessa veckor, och jag har inget fysiskt behov som suger, bara fantasierna om hur mysigt det kan vara som kommer och lockar. Bara och bara. Det är ju där det börjar. Men ändå ganska lätt att strunta i att göra något åt det. Vill inte direkt kasta bort fyra veckor + en startvecka där jag snubblade, genom att snubbla igen. Det får vara betydligt mer lockande och omöjligt säga nej för det ska hända. Alltså, jag vill inte, men jag vet ju att det kan hända att det blir så.

Enda aktiviteten ute idag har varit en halvtimmes promenad på förmiddagen med regnsäkra kläder, och nu på kvällen en längre cykeltur, skönt att höja pulsen lite. Det var ju liksom bara att acceptera att dagen inte var annat än en mellandag. Och nej, jag var inte sugen på att rensa på min vind som jag lovat mig själv göra innan hösten är här igen.

Kanske är det så att jag just nu bara vill veta samtidigt som jag inte vill veta, jag vacklar fram o tillbaka o det gör mig bara mer panikslagen. Kändes bättre tidigare idag men nu är det bara ångest.

Ja som jag bäddat får jag ligga, känner att en del av straffet är också att känna skammen och hur sjukt lågt jag sjunkit i min egen värdering, vilken jag har svårast att förstå.

Det kanske kan kännas bra prata med din vän som är polis? Fundera lite på det, kanske är det för nära, och för utelämnande, men kan ju också vara skönt höra lite med någon du känner om hur ”illa det blir”? Om du känner din vän väl kanske han/hon kan vara ett bra stöd också? Du blir mindre ensam ”irl” om detta som är tungt att bära.

Vill bara vakna ur denna mardröm vilken jag själv försatt mig i önskar mig bara sinnes frid. Känner panik i kroppen o huvudet värker tankarna vill inte sluta - vill bara sova. Ser på mina underbara barn och känner sådan glädje och samtidigt sådan sorg i att jag som deras älskade pappa som tidigare levt ett lyckligt Svensson liv nu hamnat rakt ned i avgrundens djupa svarta hål. Ändå så sitter jag här med dem o kollar film, vill berätta men känner att de fortfarande inte kommit över separationen, vill inte att de ska känna oro, vill bara att de fortsätter vara lyckliga och så härliga som de är. Säger mest hela tiden att jag älskar dem och att de betyder så mycket i mitt liv. När de en dag kommer att få veta eller förstå kommer de då att förlåta det jag gjort.

Ja många tankar nu o jag önskar bara att natten blir lugn och jag kan vakna upp till dag 6 o känna mig starkare. Har en gammal polis vän som jag vill ringa men vet inte om det är bra eller dåligt, vill bara veta hur illa det blir. Vill veta om det finns något som ändå skulle vara förmildrande, ja vad det nu skulle kunna vara som är förmildrande i det jag fördömt i alla tider. Att jag som kört bil i 35 år och ca 200 000 mil helt plötsligt frångår alla mina principer o vett o ettikett, jag kommer aldrig förstå varför jag kunde göra något så dumt. Vet inte om det kanske kommer att kännas skönare då advokaten hört av sig, eller så blir det då den slutliga härdsmältan infinner sig.

Ledsen att jag dröjt så med att höra av mig. Det var inte meningen att skrämma upp någon. Vad fina ni är som hör er för ❤️ Det är inte klokt vad tiden rusar iväg. När jag blev frisk (men tyvärr inte återställd än) försökte jag rädda det som räddas kunde av terminen. Sen rasade jag ihop i en liten hög. Är nu inne på de sista två veckorna av min andra helnyktra semester. Är rätt låg och desillusionerad, men nykter. Och nykter är alltid ett bra utgångsläge för bättre tider framöver, eller hur ?

Har ju tydligen hör av mig till en annan på fyllan som jag inte ens kommer ihåg. Som nu kontaktat min. Jag är ett jävla svin så trött på mig själv. Det ända som är bra att botten nu är nådd. Hon säger att hon älskar mig. Men jag vet inget, såå otroligt ledsen älskar henne å jag är en jävla sopa

Härligt, lev i nuet med grillen och barnen!

Känns det inte befriande o skönt att vara helt ärlig, även vita lögner har sina fläckar och om din Sambo fördömer dig och inte vill veta av dig mer så hoppas jag att när det får sjunka in och hon förstår att du inte är varken stolt eller mår bra över situationen. Önskar att hon ser dig för den du är och inte den du inte vill vara, ja och har viljan och modet att stötta dig i din resa.