Senaste kommentarerna i forumet

Helt klart gör man sig snarare löjlig ?

Tack för stödet och humorn. Dags att skitsurfa!

Jag tror jag fick ännu mer vuxenpoäng nu. Jag fick ett ryck att städa, så nu har jag dammsugat och dammtorkat lägenheten, rensat avloppet i handfatet och duschen ?. Sen sitter jag med öppet fönster och lyssnar på trafiken och grannarnas pyssel, samt lyssnar på Paul Simon. Det säger väl jag är gammal nu... Men njuter.

Det har ofta varit svårt bara vara och inte göra så mycket tycker jag. Beundrar de som finner nöje i att bara sitta och lösa pussel eller korsord ett par timmar. Själv behöver jag ofta dra iväg någonstans, göra något. Jag skulle tro det är ett av 100 skäl att jag halkat banan ner i glaset, för där händer det ju mycket, allt blir så bra och härligt, en stund innan det knappt går att simma och man undrar varför.. varför igen. Varför köpte jag vin dessutom och varför står jag på knä i badrummet och kräks, eller varför ligger jag på sängen och inte vågar blunda för jag är så full? Huu. ja så illa har det varit ibland.

Tänk om jag skulle ha installerat webbkameror här hemma, och spelat in en kväll. Fasansfull upplevelse att se det efteråt. Springa runt med en flaska, en till, och en till. På toa många gånger för att göra sina behov, mer och mer stapplande i stegen. Och så ringer en kompis... Fy....

Aldrig mer alkohol i denna kropp.

Kung i baren heter det väl av en anledning? :-) Fast de flesta blir ju pajaser på bordet....

Du är absolut inte ensam här! Jag är inte så erfaren alls, bara hållit mig borta från bolaget i dryga 3 veckor, men det är mycket lättare nu än första tiden. Smäller kanske till sen, men får ta den sorgen då.

Kliv upp och navigera sakta på skiten så kommer det nog ordna sig :)

Tack för de peppande orden. Det är så svårt att vara så långt ner i skiten. Självbilden stämmer ju inte alls med den jag blir när jag dricker. Det gör livet tungt tycker jag. Denna sjukdom gör att man blir så självupptagen i sitt ältande. Men det är skönt att komma in här och få stöd och känna att man inte är ensam!

Att vakna. Nykter. Välkomna dagen. Äta frukost. Njuta av sommarmorgonen. Kvällarna finns kvar men blir eventuellt lite kortare D: Bra att du tar 24 timmar i taget. Helt rätt!
Kram!

Ja, det stämmer att det här är som ett spa för själen. Och kroppen också. En dag i taget gäller även för mig. Och lite strategier för tuffare tillfällen. Som just semester, hotell, ledighet. Tror det är bra att vi är före oss själva i tankarna, så vi inte sitter där ”med glaset i handen” som jag ibland läser om med skräck.
Vi finns ju också här och stänger inte ner för semester. ?
Så härligt att läsa att det går så bra, stor kram Jullan ?

Så bra att du skrev här istället för åka iväg och köpa en eller flera eller många återställare!

Fortsätt hänga här!

Börjar nedräkningen imorgon sista arbetsdagen. Semester..... är både välkommet och samtidigt inte. Lovar mig själv en nykter semester, men en dag i taget förstås. Tankar som att jag är värd att få vara nykter, och att jag vill vara snäll mot min kropp har börjat spontan komma. Det känns verkligen skönt. Så hård jag varit mot mig själv genom åren, det är så sorgligt. Inte konstigt alls egentligen, att jag druckit. Bedövat mig och sluppit känna.... Bara för idag ska jag vara snäll mot mig själv, jag ska acceptera alla mina känslor och även andras. Jag ska leva här o nu , bara för idag ska jag vara nykter, jag ska vara tacksam för alla dessa nyktra dagar. Jag lovar 24 h nykterhet och ett nytt beslut imorgon.

Jag lovar det! Inom en månad eller två kände jag själv att jag kunde börja höja mig själv igen. Jag kände mig cool som var nykter och som bad om hjälp för att bli det. Jag kände mig stark och bra som faktiskt tog tag i mina problem. Det kommer du också att känna om inte allt för lång tid. Heja dig!
Kram

Det har nu gått 1 dag sedan jag drack. Gårdagen var ännu en dag förlorad till bakfylla och ångest i raden av många. Idag ska jag vara snäll mot mig själv.

Min första tanke igår När jag vaknade var att åka till systemet för att köpa en flaska vin för att ta ”en återställare”, det har jag aldrig gjort förr. Men jag gick in här istället, vilket jag är mycket tacksam över. Läste i någon tråd att om man börjar med återställare går det snabbt utför, har gått snabbt nog ändå tycker jag.

Jag tycker att jag förlorat så mycket respekt för mig själv så jag vet inte riktigt hur jag ska ta hand om mig. Jag har så svårt att hitta glädjen.

Usch, inte likt mig alls. Efter en månad med flickan var hennes pappa och hämtade henne i går. Varför är jag så gråtmild? Är jag slutkörd? Vi har i stort sett haft en fin semester trots att inget, precis som för de flesta andra i år, blev som planerat. Vi har varit hemma och gjort utflykter på hemmaplan. Flickan har sin ångestproblematik och därför är varje enskild utflykt ett otroligt stort jobb. Vi behöver förbereda. Inte för mycket och inte för lite. Då kan det bli ångest. I den stund vi ska åka kan det återigen hända något som gör att vi inte kommer i väg. Då blir jag ledsen, besviken, känner mig låst och otillräcklig. Så har det blivit några gånger. Andra gånger har det gått bra. Just nu sitter jag nog med den där känslan som blir när det inte har fungerat. Känslan av otillräcklighet. Dålig mamma. Synd om flickan som har det som hon har det. Synd om storebror som ALLTID hamnar i kläm. I går när flickan och pappan hade åkt kom sonen helt plötsligt ut ur sitt rum. Han ville prata. Första gången på en månad. Stackars honom. Vad är detta för liv egentligen? Flickan styr precis hela familjen i varje sekund. Kräver TOTAL uppmärksamhet. Hennes humör och hennes ångest styr resten av familjen. Usch vad ledsamt. För alla.

Jag tappar mycket sällan humöret nuförtiden. Värst var när vi fortfarande var gifta. Nuförtiden kan jag hålla mina egna känslor i schack. Det har alkoholfriheten hjälpt mig med. Men min ork. Den har blivit mindre. Har ju en utmattning också. Fortfarande heltidssjukskriven. Jag har försökt lyssna på lite ljudböcker och bra radioprogram men blir ständigt avbruten. Sitter jag på uteplatsen (som jag älskar) vill flickan att jag ska komma in för hon känner sig ensam.

Vinet känns fjärran, vilket är en sådan oerhörd lättnad. Nuförtiden längtar jag efter den där koppen kaffe i stället. TACK min fantastiska hjärna som faktiskt samarbetar med mig. Den vill också lära om! TACK, TACK TACK.

Lägenheten ska storstädas. Jag tar det pö om pö. Mitt liv levs "randigt" nuförtiden. Jag gör ett eller ett par mindre projekt. Sedan vilar jag. Sedan ett projekt till. I går städade jag skafferiet och la in en maskin tvätt, sedan vila osv. Om en stund ska jag duscha. Sedan städar jag badrummet. Därefter vila. Det är mitt sätt försöka komma tillbaka.

Tacksam att jag är nykter.

Kram!

Igårkväll blev jag jättesugen på något salt, typ chips ?, så jag drog iväg till en Mack och köpte chips och Trocadero. Supergott! Och ont i magen efter jag slukat hälften av chipsen... Men jag måste ju kunna få vuxenpoäng för det, eller barnpoäng kanske? Det är inte så farligt om det sätter sig på något ställe, eftersom tvättmaskinen gör något konstigt med kläderna nu för tiden, de har ju blivit lite större!!

Så, i natt, vaknade jag ett par gånger kallsvettig, kände mig lite småfebrig. Hm... ingen aning vad det berodde på, om det var kvalmigt? någon fas i en kroppsåterställning? eller begynnande förkylning? Det var i alla fall inte alkohol som svettades ut! :)

Idag kommer jag vara nykter.

Jag har läst lite i boken Tänka Klart. Jag vet inte om jag håller med om allt som skrivs där, men mycket insikter också. Ganska lätt bli arg på samhället i stort som har hjälpt till ursäkta missbruk bara för att det är en så vanlig drog som så många använder. Man säger att alkoholism är en ohjälplig sjukdom - men aldrig att någon lider av kokainism, t.ex.

Jag tror faktiskt jag bara ska unna mig vara *LAT* idag, såklart kommer jag nog vara ute och få frisk luft, men det känns verkligen som en dag att bara vara, igår flängde jag nog runt lite mycket, först flera timmar på vattnet, sen både joggingtur och styrketräning... Gubben måste öva sig göra inget.

Och tack för det varma välkomnandet ”se klart”, så skönt att höra om din nykterhet!

Ska ta mig en titt på tipsen du gav. ❤️

... iallafall för stunden.
Jag tror att du kommer att känna igen dig i så många trådar och berättelser. Är lite för trött just nu för att skriva kloka ord. Mkt bra råd kring filmer, poddar mm hittar du i Andra Halvleks tråd och kan själv rekommendera Annie Grace-boken Tänka Klart.
Jag började med en ambition att vara nykter tre månader, den 6 augusti har jag inte druckit på 7 månader och fortsätter så.
Enkelt är det inte alltid men att dricka som en alkis är förödande.
Ta en dag o taget är mitt allra bästa råd. Godnatt!

... att klara provet, att åka till Dalarna. Jag ska också iväg på Svemester som det heter nu, några dagar. Ser fram emot miljöombyte och hotelliv, samt mat som någon annan än jag eller min man lagat. Och så gillar jag att åka bil (helst inte köra) och babbla och lyssna på poddar! Men samma här, hemmaliv ett par dagar till att börja med, vi har ju samma dagsschema I livet ju! ?

Jepp, fanns inga tider. Här i Göteborgstrakten fanns första tiden i oktober. Då bokade vi ändå för två månader sedan. Två körlektioner var enda kravet. Hade han varit helt oduglig på dessa, så hade det krävts fler körlektioner. Nä, ingen alkohol där. Då tar pappa mopeden i från honom bums.?

Kram

Ännu en anledning för sonen att inte börja experimentera med alkohol. Moppe är bättre!

Varför fick ni åka iväg och göra provet? Svårt att få tider? Räcker det med teori, behöver man inte körprov också?

Kram ?

Du har helt rätt Fibblan, iskallt vatten med eller utan bubblor, smak satt eller helt naturellt.? Jättegott! Grabben klarade sitt körkortsprov och blev överlycklig. Han har varit ute och kört på sin moped hela kvällen, kom in en sväng och vräkte i sig mat, sedan ut igen.? Ett par dagar på hemmaplan nu, sedan ska vi åka upp till Dalarna och bo i en stuga vi har hyrt en vecka. Mest för att byta miljö lite. Barnen har aldrig varit norr om Karlstad, så det är på tiden att dom får se lite mer av Sverige live.

Ha det gött! Kram

Tack för dina väldigt bra tips! Jag har tänkt att jag ska planera in träning på fredagar efter jobbet. Det är ofta då jag känner för att varva ner med vin.

Det som är svårt just nu är att det är semester och jag känner mig mycket ensam. Jag skulle gärna prata med någon om mina problem, men jag har ingen som står mig så nära tyvärr. Jag törs heller inte gå på AA, åtminstone inte där jag bor. Har dock anmält mig till terapeut idag (online via beroendecentrum).

Det är skönt att man kan skriva av sig här inne i alla fall.

Jag brukar ta riktigt varmt bad när jag behöver få lugn och ro men samma om jag tex är orolig en del går ut och springer el powerwalkar tex. Man kan även ringa någon och prata med om sin oro man får hitta de som passar en bäst. El be om hjälp hos terapeut, om du inte vill tänka på något så ge inte tanken näring. Säg tanken men bara 2 öl kan jag ju åka köpa dyker upp. En del tycke4 AA funkar som stöd/hjälp hålla sig nyktra.

Säg stopp i huvudet till tanken och gör något som hindrar tanken att få fortsätta. Ring en vän, slå på en film, lös korsord tex. Ibland får man säga stopp flera ggr. Detta är något man får öva men till sist kommer de räcka du säger stopp en gång. Så gjorde jag när jag helt slutade med mitt självskadebeteende, trots de gått långt mer än 5 år sen jag senast skar mig så kommer tanken på skära mig upp ibland när jag blir väldigt upprörd men de blir bara en tanke inget mer behöver inte ens säga stopp längre

Du är toppen Vinäger❤️

Dina ord är så sanna..och ger hopp och tröst för mig som inte har landat i nykterheten. Skriver då och då här på forumet vill kanske skriva oftare men det blir att jag skriver oftast de dagar jag har varit nykter?

Stor kram t dig och tack för att du tror på mig❤️

Har sagt det förr, tänk om Alkoholhjälpen vore ett offentligt inslag i några av våra mest lästa tidningar.

Ok, anonymiteten skulle säkert vara hotad, men är övertygad om att människor i allmänhet skulle få en helt annan syn på alkoholmissbruk.

Så mycket mindre stigmatiserande det skulle bli kring A-problem.

Men men, det är nog bäst att det är som det är. Offentligt, visserligen, men det krävs ändå en sökning av något slag för att hitta hit. För alla som behöver det av någon anledning. Och det är ju sällan dem vi vill ska förstå.

Vad gäller oss många gånger vilsna själar här, förstår vi varandra kusligt väl. Oavsett bakgrund.

-----

Tack Stormenlilla, miss lyckad och Fibblan för fantastiska ord. De värmer extra mycket just nu.

?

Mer lugn o ro i kroppen, en viss tillförsikt att det faktiskt går att leva också utan att gömma mig o berusandet. Inget blir ju bättre av att välja det jag valt tidigare, inget. Det är bättre vara medveten om vad jag gör, tänker och vill. Alla gånger.

Tidigt i morse drog iväg ut på vattnet ett par timmar, det var härligt vara ute innan det är för mycket störande båtar.... Jag såg en bäver på nära håll som snärte till med svansen och dök när jag blev upptäckt, efter kommit i land så var jag förbi hos mina föräldrar, lite för jag visste att de skulle prata om vad den o den o den o den o den har gjort, men jag kände mig ganska oberörd av det pappa sa, lät mest hans ord falla platt på vägen. Vi fikade och hade så där trevligt som det går ha i den ganska dysfunktionelltfyllda familjen jag tillhör.... Men de är mina föräldrar och det är bra de finns och finns kvar fortfarande :-)

Hemma nu, precis käkat middag, halvfabrikat, det får räcka som fredagsmiddag för min del. Ikväll ska jag ut och springa lite i skogen, på en fredagkväll. Skönt slippa känna draget efter att hamna på balkongen... i ensamheten.

Ikväll väljer jag självsamhet och nykterhet.

Om någon kompis hör av sig så konverterar jag självklart till gemenskap, men om inte så kommer det ändå bli en väldigt bra kväll, gissar jag :).

Precis som rubriken lyder så behöver jag hjälp. Jag har från och med idag bestämt mig för att vara helt alkoholfri i 90 dagar.

Igår gjorde jag bort mig igen. Var hemma hos en väninna och drack mig redlös. Hon var tvungen att leda mig hem. Har en stoor minneslucka. Idag mår jag så klart skit!

Jag känner mig värdelös! Som en riktigt stor idiot! Jag slår och sparkar på mig själv. Kallar mig för fyllkärring och verkligen hatar den jag blivit.

Jag har druckit för mycket för ofta under många år. Jag har gått upp mycket i vikt och ser sliten ut. Jag vill må bra nu! Men jag sätter ju krokben för mig själv hela tiden..

Jag dricker oftast när jag ska varva ner eller om jag känner mig orolig och rastlös. Jag dricker nästan alltid själv och tills det tar slut. När jag dricker med andra har jag nästan alltid kontroll, och är då vanligen inte sugen på att överkonsumera.

För mig handlar det därför om att inte åka till systemet i första taget. Men jag känner mig rådlös för hur jag ska undvika det. Hjärnan lyder mig inte, den övertalar mig om att denna gången kommer du att klara att bara dricka lagom ??

Jag fattar inte hur jag ska börja sluta, hur ska jag tänka när hjärnan lurar mig?

Semestrat en del med bil i sommar. Blir åksjuk om jag inte tittat ut o framåt under färden. Tröttnade och ville kolla i mobilen, läsa lite... då kommer smått yrsel och lätt illamående och jag måste kolla upp, ut. Känslan påminner om att vara bakis. Och jag är så tacksam att slippa bakfyllan! Den är vidrig, även mentalt.
199 dagar i frihet! TackTackTack!???‍♀️