skrev Ensam1984 i Och nu är jag här igen

Ville bara komma in, kom på i dag att det var ju i går som var din årsdag. Så stolt över dig.

För mig går det upp o ner, får ingen stabilitet tyvärr och använder A för att dämpa ångesten stundvis dessvärre. Men jag vet att jag kommer åter. Väntar fortfarande på utredningen och får ingen hjälp från sjukvården tills dess så befinner mig i någon slags ingenmansland, reelles kanske borde kalla det frizon. Men just nu är det okej, det har varit fruktansvärt. Kommer komma tillbaka, för jag vet att det funkar... och du är min inspiration. ❤️


skrev Kaveldun i Nu får det vara nog!

...i sig GÖR något - på lång sikt ( skulle det stå)
Det går ju inte att redigera så här i efterhand här. Tänker att det är nyttigt för mig...som kan vara petig med språket och samtidigt ofta skriver lite för snabbt och halkar på mobilens hopplöst lilla tangentbord.
Men här får man gilla läget...stå för sina formuleringar ( jag gör mest tillägg när det blir obegripligt)
Det är bra ...för det utmanar mig.


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

Vilken underbar liknelse! Helst om man i sin ungdom stått i ett mörkrum och upplevt den magin ??

Kram ?


skrev Kaveldun i Nu får det vara nog!

...innan jag ska iväg.
Du är klok och stabil Torn... står stadigt. Det där med att hjälpa andra är ju en av hörnstenarna i AA...och där lyfter man det som kanske den viktigaste faktorn för den egna nykterheten ( jag läser Stora Boken..AA:s texter)
När jag lyssnar på er som ligger före mig i nykterhet så är det rätt tydligt att själva nykterheten i sig för ngt...på lång sikt. Eller det är såklart ni som gör och tänker...men nykterheten är ett framkallningsbad..som långsamt, långsamt får fram skärpedjup och kontraster och skuggor ..i bilden.
??


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

I början känns det som big nono att ens tänka tanken att berätta. Att berätta att man slutat dricka är att erkänna att man haft svåra problem med alkoholen. Vilket nederlag.

Men det tänket att berätta, när tillfälle ges, får mogna fram tänker jag. Det ska inte forceras fram, det får ta sin tid. Häromdagen tipsade jag om Alkispodden i ett lämpligt sammanhang tex. Otänkbart för snart fyra månader sedan.

Kram ?


skrev Se klart i Nu får det vara nog!

Tack, jag ska ta till mig det du skriver. Jag pratar verkligen mer och mer med min man, lite i taget. Till vänner berättar jag också lite mer i taget, inte så att det alltid är på agendan- utan mer när det kommer upp. Men ska tänka på det som en del av tillnyktrandet, och tackar för påminnelsen.
Härligt med bad! I renoveringsprojektet här ingår badkar. Nu upp och hoppa! Skjuter dygnet lite i taget mot tidigare morgnar så får jag lite ostörd tid innan möten drar igång. Men näst viktigast först; kaffe. Ha en fin dag! Kram ?


skrev Torn i Nu får det vara nog!

Just hemkommen från mitt jobb och tar mitt (nästan) dagliga kvällsbad. Har ännu så länge klarat mig från att tappa mobilen i badkaret, men en vacker dag så händer det antagligen.?

I dag när jag satt och pratade med en kollega så föll samtalet in på att för mycket alkoholdrickande inte är bra. Han berättade att han insett att han dricker alldeles för mycket och var inte glad över detta. Jag berättade då om att jag har varit nykter i nästan fem månader och varför jag hade tagit ett beslut att avstå alkohol, och hur bra jag mår nu. Jag såg hur det tändes ett ljus av hopp i hans ögon, och han bestämde sig för att ta en vit period med start direkt.? Jag har inte haft anledning att berätta om vilka problem jag haft för folk på jobbet, men nu föll det sig naturligt och kändes bara bra. Kan jag motivera någon annan att bli kvitt alkoholen så gör jag mer än gärna det. Här på forumet eller i real life, det spelar ingen roll.

Det jag vill komma till är att man ska inte skämmas för att berätta att man inte dricker mera. Jag har sett så många här på forumet som inte vågat sluta, fått återfall eller våndas för att det ska bli känt att man har, eller har haft problem med alkoholen. En del mår jättedåligt av sitt drickande, men tanken på att bli identifierad eller avslöjad gör att dom inte vågar sluta. Otroligt onödigt tycker jag. Jag känner mig enbart stolt över att ha lyckats bli ”frisk”. Skulle tex någon som har blivit friskförklarad från cancer skämmas för att berätta detta? Lite så ser jag på det hela.

Nu ska jag villigt erkänna att för mig var detta inte lätt i början. Efter 1 månad berättade jag under stor nervositet för några nära vänner och familjemedlemmar. Men med tiden så har detta blivit ett ickeproblem och det har stärkt mig mer och mer i min nykterhet. Jag har ännu inte berättat alla hemska detaljer för någon utanför forumet,men nu känns det som jag är redo för detta också om det skulle behövas. Och det känns väldigt bra att känna att det är inget jag skäms för.

Men låt det ta den tid som behövs, det är ingen brådska. Tänk dock aldrig att det är ett oövervinnerligt problem, för det är det inte. Tvärtom, man mår ännu bättre när det känns helt naturligt.

Godnatt eller Godmorgon, och ha en bra tisdag!

Kram


skrev Peter på landet i Förändrad

Läst igenom din tråd, ger mig kraft... jag är 10 dar efter dig, 12 dagar... sträck på dig!! Jag springer, springer, springer.... hittar kickar i det ist för hos Fru A


skrev miss lyckad i En dag i taget resten av livet

Var ute med mina hundar på förmiddagen..Solen sken, gräset var nästan onaturligt grönskimrande, fåglar sjöng..Jag kände hur glad jag var och hur härligt livet känns emellanåt..Då kom jag att tänka på dig, och hoppades att din vandringsdag blev härlig..???


skrev Mirabelle G-S i Och nu är jag här igen

Tack för gratulationerna❤️ Jag hade redan glömt igen att det det var årsdagen idag ? Terminsslut är litet en tid på liv och död, så allt utom jobb faller bort... Jag räknar inte dagar längre, eller ens månader egentligen. Eftersom jag vet att månadsskifte betyder ytterligare en månad under bältet kollar jag ibland hur många månader som gått sedan den där dagen när jag lämnade en sjukt ohälsosam arbetssituation bakom mig, och därmed även vinflaskan, en halvläkt utmattning och ett hägrande återfall i ätstörningar... Bästa beslutet jag fattat. Jag var på väg neråt utan botten i sikte. Nu harmas jag litet lagom över det ena och det andra på ett alldeles sunt och hälsosamt sätt ? Kram på er!


skrev Andrahalvlek i Clean and sober

Sex månader nykter och det låter som du har fått ditt liv tillbaka, med extra allt. Blir så glad för din skull!

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Förändrad

Tålamod är inte problemdrickarens bästa gren precis ?

Tolv dagar är jättemycket! Men du har många dåliga dagar - och bra dagar - framför dig. Vägen fram är minst sagt guppig.

På sikt kommer de bra dagarna att dominera, men alla problem försvinner förstås inte bara för att man blir nykter.

Vi får dock bättre förutsättningar att hantera problemen som nyktra. Att dricka är ingen lösning på någonting, det är bara att sticka huvudet i sanden.

Bra kämpat!

Kram ?


skrev Heimdal i Clean and sober

Bra!! Kämpa på! Uppförsbacken blir flackare för varje dag!


skrev Heimdal i Clean and sober

Jag vet hur det är att växa upp med alkohol omkring sig, det blir man sällan starkare av. Vad starkt av dig att lyckas bryta dig loss! Dina ord värmer, jag får så fint stöd här. Tack.


skrev Heimdal i Clean and sober

Tack för alla stärkande ord!
Idag har jag varit nykter i 6 månader, en milstolpe. Jag är stolt och väldigt nöjd med mig själv. Jag har så mycket energi, energi som jag helt har försummat tidigare. Jag kan se mig i spegeln och le, min kropp mår bra och mina tankar är positiva. Jag håller fast vid träningen, 4 pass i veckan blir det minst. På helgerna tidiga mornar och på vardagarna sena kvällar, jag orkar ju det nu! Allt jag äter är växtbaserat så jag är väl vegan nu kan man säga. Fast endast för att jag mår bra av det.... och jag mår jättebra! På helgerna jobbar jag hemma med allt möjligt, planterar massa grejer och försöker njuta så mycket jag kan. Jag vet med mig att så fort den där rastlösheten kommer så ökar alla risker, men det blir lättare för varje vecka och nu kan jag tilochmed kolla på en hel film utan att bli dödsnervös ?

Alla är olika på alla möjliga vis och alla har olika förutsättningar och bakgrunder. Men för mig fanns bara en utväg, ändra på allt som var negativt. Det var tidvis kämpigt men för varje förändring kom en lycka och ett välbehag över att ha gjort detta på egen hand. Jag har hela tiden sett det som en sorts tävling, och förlora är det värsta jag vet.

Ge allt, det är värt det ❤


skrev Maja73 i Förändrad

Det går förvånansvärt bra MEN litar inte ett dugg på att det håller dagen därpå. Får onekligen leva en dag i taget. hade jag inte fattat beslutet där på torsdagen efter Kristihimmelfärd hade jag druckit vin i helgen och idag för idag är jag trött, mår lite sådär, har ångest och är ensam inuti igen. Nej det är en trasig tjej idag. Men håller i. Ska gå och lägga mej och vakna till en ny dag istället. Det stör mej att jag är så skör. Stark på ett sätt sen extremt trasig på ett annat. Less som fan idag. Varmt och skönt och sommar och mys....fast jag får avstå det mesta nu för att JAG är ett spektakel mot mej själv. Sitta här solo och göra en sommar HELT annorlunda än vad jag någonsin gjort känns bara så tragiskt. VARFÖR ÄR JAG INTE NORMAAAAAAL!!!! Vill ju vara normal. Herregud vad jag önskar det. Måste bevisa för mej själv att jag kan. Tyckte jag varit så duktig som avstått sååå länge...men herregud det är ju bara 12 dagar!!!!!! Alltså jag är sugen idag och det har gått 12 dagar. Nä nu går jag istäng. Hunden åt precis ett par av mina FAVORITSKOR till råga på allt. Så är rätt less!


skrev Andrahalvlek i Och nu är jag här igen

Så mäktigt att nå den milstolpen! Räknar du dagar och månader fortfarande? Jag närmar mig själv månad fyra nu.

Tänker att det kanske är som med små barn. I början räknar man nästan timmar, sen veckor och månader och efter två-tre års ålder brukar man räkna hel- och halvår.

Och när man fyllt så mycket som 50 år så räknar man sig som 50+ resten av livet ?

Kram ?


skrev Fibblan i Och nu är jag här igen

..kring Corona..en hel del direktiv som krockar ute i olika myndigheter/organisationer, trots att det på ett stort, generellt plan kan te sig som en gemensam linje..?❗
Hoppas också för eran personliga del är over and done, även om ni fortfarande kämpar med resterna av det..?. Känner en som också tampas med rester s.a.s. utav det, och det är typ 2 månader nu?! Usch j, j-la virus rent ut sagt?!

Men nu till det jag egentligen mest av allt ville säga:

gRAttIS -GRattIS- GrATtiS!!!
?✨?✨?✨?✨?✨

???(a-fritt förstås ?)???!!!
1 ÅR IDAG!
Vilken grej?!
Så glad för din skull- det är ju en milstolpe som heter duga??!
Heja dig och massor med Grattiskramar???!
/Fibblan ?.


skrev Jullan65 i Botten

Jag har ju antidepressiva oxå, mot ångesten. Det kan säkert vara den Se Klart, och vinet såklart. Idag är jag åter i jobb och det är en ganska händelselös och vanlig dag. Nykter 24 h till är säkert. Nosar på 5 veckors nykterhet?kämpa på nu alla rara.


skrev Andrahalvlek i Jag tar tillbaka mitt liv.

Kanske skriver han så för att han inte tycker att han har något att erbjuda dig. Att han känner sig otillräcklig. Men det bestämmer ju inte han, det avgör du.

Kräv ett samtal öga mot öga, och börja med att berätta om din nyktra resa. Grunden till alla bra relationer är ärlighet. Om du öppnar dig så gör han det också, det är jag säker på.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Första dagen

Ett sådant samtal kan få en mamma att nästan sväva på moln. Länge.

Tillit, respekt, omtanke, ärlighet. Så viktiga ord, med innerlig innebörd. Och de går inte att förena med alkoholism.

Du är nog i en ny fas nu. Skräckbilderna har bleknat, målet är fortfarande lite suddigt. Men resan är ju målet egentligen. Här och nu, varje dag.

Tristess är ett bra tillstånd, om man låter det leda till förändring. Det betyder också att du blivit lite friskare i din utmattning ?

Ös nu inte på järnet bara! Frisk är du inte, och du blir aldrig som tidigare. Lite stressöverkänslig kommer du alltid att vara.

Kram ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Har haft ett uppföljande möte med beroendekliniken i dag. Kunde meddela att jag är fortsatt nykter MEN det är ingen räkmacka jag glider runt på! Ju längre tiden går desto mer tänker jag faktiskt på att jag behöver vara vaksam. Tråkiga minnen kring alkoholen bleknar efterhand. De positiva tenderar ta överhand. Eftersom jag faktiskt har bestämt mig för permanent nykterhet är det det som gäller - fast en dag i taget. Suget poppar upp då och då. Har mindre tankar på att det skulle vara just GOTT med vin utan mer en önskan om snabb avslappning och lite kul i ett glas. Samtidigt som covid-19 och sjukskrivningen har hjälpt mig i min nykterhet börjar jag nu känna att det finns en tristess. Tristessen är sund, jag tar små steg ifrån utmattningen. Men tristessen är också farlig eftersom den genererar tankar på alkohol.

Jag hade ett låångt samtal med min son i går. Han ringde om tankar kring kompisar, pappa och ångest över skolan. Det var ett väldigt fint samtal och jag kände nästan genom luren hur hans axlar sjönk ned några decimeter allt eftersom samtalet fortgick. Jag är så tacksam över honom. Älskar honom gränslöst! Känner att jag är den förälder nu som han kan förvänta sig att en förälder ska vara. Jag kan möta honom i en grundmurad ärlighet och den gränslösa kärleken. Det är tack vare honom jag är nykter. När jag såg hans blick, natten den 21 december då visste jag att jag aldrig mer ska dricka. Jag ska aldrig mer dricka!

Hur gör jag nu då? Jo, jag fortsätter preppa för nykterheten. Lite lägre aktivitet här på forumet just nu. Lite mer föreläsningar på youtube om alkoholens verkningar, alkispodden, äter nötter och dricker bubbelvatten när suget sätter in, slarvar inte med maten, noggrann med sömnen, lyssnar mycket på ljudböcker, sitter utomhus och njuter av världen, ringer någon när det blir alldeles för ensamt (lång startsträcka där, men nu gör jag det!). Några exempel bara.

Kram!


skrev Charlie70 i Jag tar tillbaka mitt liv.

Det låter som om du är oerhört trött Dee. Utarbetad? Ta hand om dig! Jag är övertygad om att du vet vad du behöver göra.
Kram!