Senaste kommentarerna i forumet

Lite så är jag också. Städa undan det gamla och in med det nya. Men den gamla tråden finns ju kvar och man kan uppdatera den då och då, som en hälsning.

Och jag vill att den gamla tråden finns kvar, så att både jag och andra kan läsa om min nyktra resa. Jag kommer att vilja påminna mig själv.

Jag är ju rätt aktiv på att skriva och tänker att jag nog därför behöver lämna plats för nynyktra och låta min tråd segla vidare till sidan 2-3 och vidare.

Det är ju de allra nynyktraste som ska ta mest plats under ”förändra mitt drickande”. Som ska hitta sina likasinnade.

Och som sagt, det går ju utmärkt att både läsa och skriva under båda rubrikerna. Ska klura några månader till, vid 6 månader är det kanske lagom att flytta.

Du märker att det inte finns några som helst tveksamheter hos mig längre. Jag är nykter nu och det är en del av min identitet ?

Kram ?

Det är tyvärr väldigt vanligt att man faller tillbaka när man börjar må bättre igen. Därför är det viktigt att påminna sig om det som varit, vart man aldrig vill igen.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Fint att ni stannar kvar....skulle bli ensamt här i trådarna utan er:-)
Och ni är en påminnelse om att tiden - i sig - spelar stor roll...

Jag har varit lite fokuserad på att träna denna veckan. Allt gråt i förra veckan sopar jag bort och kör ett annat spår....trött ja....lite förvirrad ja....mest förvirrad...men sjukt taggad på att hålla denna nya linje. Har faktiskt påbörjat programmet här med stöd oxå för att jag VET att jag kommer vackla när allt känns bra i livet. Då tänker jag nog att jag kan igen...Ska försöka hålla mej på den här sidan nu.....tror det är det bästa för livet framåt. Ska försöka skapa mej det liv jag drömmer om...ja lite från mej :)

Vill inte ha några fler flyttar eller förändringar, det här är en trygg och bra plats. Så jag är trög som ett långsamt djur och håller mig i min vanliga och braiga värld här ?

Jag fick bara känslan en dag. Att nu tar jag nästa steg. Vill fokusera på det nyktra livet. Jag lämnade min gamla tråd där den hör hemma..bakom mig...och började en ny start här. Jag tycker om att ”kasta” gammalt. In med nytt.
Jag har också känt att jag inte orkat peppa de nya kämparna utan att själv tappa energin... jag behöver styrkan här i det vidare livet.
??‍♀️Kram

Vilken sort? Gick de att äta?

Jag försöker lära min äldsta dotter lite fåglar. När hon inte visste hur en sädesärla ser ut blev jag riktigt orolig. Förklarade så gott jag kunde, hur den ser ut och beter sig.

Några dagar senare fick jag en bild. ”Menar du en sån här?” Och det stämde. Hon kände igen den på att den går på marken och vippar på stjärtfjädrarna.

Kluven till om jag ska flytta över till ”Det andra livet” eller inte, men det går ju bra att både läsa och skriva på båda ställen. Ska klura lite till.

Kram ?

Jag är ny här och jag tar verkligen till mig dina ord. Jag ska kämpa på, en dag i taget

Mina tankar kring alkohol tynar bort mer och mer. Nu har jag ju dock haft fullt upp med
att jaga nya fiskarter de senaste dagarna så tankarna ligger ju på annat. På något som
jag tycker är kul, utmanande och spännande. Har lyckas få 4 nya arter så jag är jättenöjd.
Det är sådana här saker som jag kan "leva" på länge. Det behövs definitivt ingen alkohol
för att njuta av minnena från dessa dagar, och på vad framtiden har att erbjuda.? Min aktivitet här på forumet har av naturliga själ
blivit lidande. Men jag kikar in ibland och kollar så alla "sköter" sig?, och om det kommer hit
någon ny där jag kanske kan ha något vettigt att bidra med.

Har sett att flera har funderingar att flytta till "det vidare livet". Jag tänker inte flytta dit, man kan ju
läsa och kommentera var man vill ändå oavsett vilken forumsdel man är i. Och det var här under
"förändra sitt drickande" som mitt liv förändrades till hur jag har det nu, fri från alkoholen och jag vill minnas det.
Jag kanske kan bli som Berra, som har varit nykter i över 11 år. Han är ju kvar här på "förändra".?

Ha det bra alla som läser detta, och till alla nya säger jag som vanligt: Ha tålamod, kämpa, det blir bättre med tiden, mycket bättre!

Kram!

Som ny nykter känns mina flashbacks ärligare och ger mig en stund av eftertänksamhet. Tidigare lurade gamla minnen mig och jag skapade egna tankemönster som inte ledde någon vart, en återvändsgränd. Tack, stavningskontroll, svårt ord det där, "återvändsgränd", att vända om och göra det bättre :)

Hur som helst, är jag inne i en period där jag tar hand om mig själv på riktigt och bonusen är att jag kan jag möta andra på ett vänligt och intresserat sätt. Det är mina flashbacks (gamla obearbetade minnen) som har hjälp mig med det.

Det har lett till att jag nu har lagt alla mina dolda kort på bordet öppet för vem som helst att granska. Känns som en befrielse, min tunga ryggsäck har blivit betydligt lättare att bära.

Lärt mig att avsluta med nånting som värmer själen,

så det blir en glad gubbe :)

Ha D fint därute... ni gör det fantastiska möjligt, tack :)

Det låter som om du har alla förutsättningar att klara av den här nyktra resan helt galant ?

Skönt att du verkar må så bra och att du tar dig tid att rota i orsakerna till drickandet. Alkoholen är ju ofta ett symtom på något annat.

Bra att du får hjälp att hitta dina farligaste triggers som du ska se upp med.

Kram ?

Vet inte alls hur man ska tänka om man har barn i din sons situation. Vad är bästa sättet att hjälpa dem liksom? Al-anon har kanske råd att ge? De jobbar ju med anhöriga till missbrukare. De borde ha barngrupper också.

Funderar på vad jag hade behövt som barn/ungdom. Prata om det öppet sannolikt. Men det gjorde jag rätt så tidigt, med kompisar. Åtminstone i 13-14 års ålder. ”Min pappa är alkis och det är svinjobbigt” typ. Inga djupa samtal direkt, men en pysventil.

Däremot kunde jag inte prata med min mamma om det. Det var en tyst överenskommelse i min familj att om man inte pratar om det så existerar det knappt. Otroligt dysfunktionellt.

När mina barn var 7 och 9 år förstod jag att äldsta dottern brottades med ”förbjudna” känslor inför sin lillasyster. Hon skämdes och tyckte att lillasyster var lite pinsam, försökte undvika henne i skolan. (De gick på samma skola i två år, sen började yngsta i särskolan.)

Två saker insåg jag direkt: 1) hon behöver prata om de här känslorna för annars vänds de inåt, 2) jag är inte rätt person att ta de här samtalen.

Jag blev ju ledsen och arg, tyckte att hon skulle stå upp för sin lillasyster i alla lägen. Men även om man gör det så måste man ibland få tycka att det är svinjobbigt, och uttrycka det.

Jag löste det genom att tjata på habiliteringen som till slut satte ihop en syskongrupp. 10-12 syskon till handikappade barn som träffades och umgicks, och pratade om det som var ”annorlunda” med deras syskon.

Att de inte var ensamma om detta var en tröst. Att det fanns dem som hade det värre var också en tröst. Precis som för oss vuxna alltså.

Efter det kunde vi två prata lite bättre om de förbjudna känslorna. Om att älska någon, men ändå få tycka att relationen är stökig ibland och att personens beteende ofta är enerverande.

Det är okej att känna så, men sen bör man inte agera på det eftersom det bara förvärrar situationen, i alla fall vårt fall.

Kram ?

Vad grym du är! ?

Dag 32 idag?känns finfint. Igår var jag på mottagningen igen. Nu börjar jag vänja mg att vara i fokus och tala om mig själv. Det känns ju jättebra att ha en sån egentid. Vi klurar på hur mitt drickande sett ut över tid och hur sugen kommer, vid vilka tillfällen och hur mitt mående är då. Det är som en kartläggning över riskzonerna kan man säga. Min största fallgrop är när jag mår bra, känner mig glad och stark. Då måste jag vara vaksam på mina tankar och handlingar. Så lurig är alkoholismen, att jag aldrig kommer kunna sänka garden, men att jag med tiden lär mig tackla attackerna bättre. Helst innan återfall naturligtvis, men även om det skulle ske. Jag har alltid tänkt vid återfall, att då kan jag lika gärna fortsätta ett tag till, en flaska till... och det har resulterat i att jag gått vilse och förlorat mycket på vägen. Det är sjukdomen i mig som säger dessa destruktiva handlingar, för att bryta ner mitt motstånd och vilja. Sjukdomen som sakta tar över mig. Om jag inte väljer att stoppa. Vilket jag nu gjort. Jag är ute på en ganska vinglig väg, och resultatet har jag inte heller. Men min absoluta vilja att bli nykter har jag och hjälp med kryckor som antabus, stödsamtal och detta underbara forum har jag. Till det en förstående och stöttande familj, så vägen jag går blir på så sätt lite lättare känns det som, jag ska nog möta adjävulen i full mundering när hen visar sig , med hjälp den här gången. För ensam är inte stark. Kraaaam

Drömde att jag och exet hade en diskussion om hans drickande..Mina 2 närstående som var hans dryckesbröder tyckte att jag hade fel, som sa att exet drack för mycket i drömmen. Vilket också ofta hände i verkligheten..Då sa jag till exet att barnen också tycker att han dricker för mycket..Då frågade exet yngsta dottern..”Dricker jag för mycket?”..Hon svarade ett klart Ja! Då frågade exet sonen samma sak..Han såg ängslig och ledsen ut och nickade..”Där ser du sa exet, han tycker inte det..Så gjorde exet på riktigt också..Tolkade svar som han tyckte okeyade hans drickande..Jag tolkar min dröm som att dottern kommit längre än sonen vad det gäller att se sin pappas missbruk idag..Hon kommer därmed också vidare med sin relation till honom..Hon förstår att han missbrukar och att hon själv inte längre mår dåligt av det..Sonen däremot har svårt att sätta gränser för hur pappan lovar att träffa honom, men skyller på olika omständigheter när han inte dyker upp..Sonen skyddar pappan..(medberoende) Jag ska bli tydligare med att framhäva pappans bra sidor som han haft..Och inte säga för mycket negativt..Jag ska se om sonen själv börjar tänka hur mycket missbruket har dragit ner pappan..Kanske till och med åka hem till pappan med sonen, så han ser hur det ser ut..Sonen har en förmåga att just nu försköna bilden av pappan och hans liv...Förstår att sonen känner sig kluven, nu när jag träffat en ny man..Sonen känner skuldkänslor gentemot sin pappa..Invecklat detta..Men tror det är vanligt..Man måste vara lite ”psykologisk” för att relationer ska bli bra..Kram..???

?Fibblan, miss lyckad? och Vinäger?Tack för att ni finns och bryr er ??

Jo tack, det är lugnt med ? men
har massa både nya och gamla problem på min lista som ska lösas...?
På något vis stoppar det mig från att vilja ha alkohol då jag hela tiden måste vara klar i huvudet för att kunna tänka och vara stark och handlingskraftig ?
Med alkohol i kroppen så blir ingenting bra!
Så nu låter jag det vara och tänker inte så mycket framåt utan tar en dag i sänder.

Kramar ???

Här händer det grejer. Wow. Så rätt...
Det kommer att bli bra. Så mycket bättre till och med, än vad du kan ana. Kram❤

Otroligt skönt det måste kännas att kunna bocka av avgörande saker från listan!
Bra jobbat fina du
❤️???!
Bamsekramar?!
/Fibblan ?.

Hur har du det??
Lät hoppfullt i min tråd häromdagen..?
Hoppas det fått hålla i sig ?!(?)
Varma kramar ❤️?!
/Fibblan ?.

Funderar också på om jag ska byta flik faktiskt, från ”Förändra mitt drickande” till ”Det vidare livet” ?

Är det bästa att låta den gamla tråden ligga kvar där och starta en helt ny tråd här? Eller att flytta tråden hit?

Nåväl, du är ju några månader före mig i nykterheten så jag har lite tid på mig att fundera. Men när alla ”närmaste” forumvänner finns här så känns förstås bytet rätt så givet.

Jag har inte samma ork att stötta alla nya längre. Det är ju en ständig ström av nya liksom ?

Kram ?

❤

Ingen fara Biggie! Vi är säkert väldigt lika allihop, vi har samma fiende, samma fight mot samma monster!
Vi kämpar på! ?kram☯️?

Jag känner igen mig!!!!! Mannen vill väl inte direkt bara titta ut över trädgården eller på gamla TV-program, men han hittar heller inte på något VI skall göra. Hans förslag är typ köra till tippen eller handla på Jula! Inget upplyftande precis! Jag har inte behövt någon behandling, men jag känner ett behov av att prata, men han blir bara sur och tycker att jag skyller allt på honom! Stå på dig - det tänker jag göra!

vill skicka ett innerligt tack. Tack  ❤️
Du nailade det.

Du skriver "har man rätt till sina känslor?" och det är något jag säger till dem jag håller nära nära, och även bekanta när vi pratar om känslor. Jag vet inte hur många gånger som jag faktiskt sagt "Du har rätt till dina känslor" egentligen. Till och med när jag bråkar med mrniceguy så säger jag det till honom, fastän han ibland är genuint korkad. Men jag tror han försöker gaslighta mig relativt ofta, så då bråkar vi. För jag accepterar inte det. Vet inte om han förstår att han gör det. anyhow, annan historia.

Jag har stöttande personer runt mig, och iallafall 3 riktigt nära vänner som jag litar på (men inte fullt ut såklart, man ska alltid vara på sin vakt etc etc (detta jag behöver jobba med)). Jag har märkt att jag drar mig i från dem mer och mer senaste året. Varför vet jag inte riktigt. Jag gör mig ju ensam själv då.

jag berättade för psykologen att jag har tillitsproblem, och antagligen anknytningsproblematik också. Det är det som jag vill jobba med. Behöver antagligen sätta upp små mål i vardagen som jag klarar av, och gör, för att bygga upp min egna självtillit igen också. Sen behöver jag verkligen tänka igenom relationen med MrNG också. för nej, du har rätt. Han är inte alltid så himla najs, men han finns där alltid om jag behöver honom och det väger tungt.

Du får jätte gärna slänga lite lugna, kloka och vänliga personer åt mitt håll tack ;)
Tack igen sisyfos, för dina kloka och inlyssnade ord. Jag menar det, tack.

Fridens ?

Nämen... Jag har såklart blandat ihop två användare ?? Men även du har ju skrivit fina ord i min tråd och jag är oerhört glad att du är tillfreds med livet! Det enda som inte stämde egentligen var när jag skrev att vi hade så lika historier, men det kanske vi har, vem vet ?
Stort grattis till din lyckade resa, som jag gissar kommer fortgå i minst 147 dagar till.
Kram ❤