Senaste kommentarerna i forumet

Tack Andrahalvlek, jag har ju letat ett tag. 😅Det är ju jätteviktigt att man uppskattar varandras familjer, det gäller i alla relationer. Mina bästa vänner känner både mina barn och mina syskon. Då har man alltid intressanta diskussioner. Jag har ju trott flera gånger att jag kanske hittat rätt, men senare har det ofta visat sig att ett sparsamt alkoholintag, är ett brett begrepp. Men nu har jag ialla fall en man som spottar i glaset. Sen finns ju andra utmaningar hos oss alla som man måste acceptera, eller förändra. Nu ska jag in med vovven till vetrinären, så hon får följa med till Norge. 🇳🇴. Solig dag och semester, vad kan man mer begära. 🌟🦋🐝

@Andrahalvlek Ja…muskler och kondition är verkligen en färskvara och med stigande ålder krävs det lite mer att få tillbaka det….ja dvs om man haft det😄

Kram🤗

@Se klart Du får bästa träningen - den funktionella i vardagen. Men lite styrketräning som komplement är nog bra, fan vad musklerna tappar styrka snabbt om man inte håller dem i trim. Mina 15 min på morgonen tror jag gör stor nytta. Cykla funkar bra för lårmusklerna också. När jag började cykla igen efter att jag fått diagnos artros kunde jag knappt trampa med vänsterbenet, musklerna var helt förtvinade nästan. Otroligt obehaglig upplevelse.

Kram 🐘

@danisa Men underbart att höra! Att du hittat till medveten närvaro, ACT och samtal. Din värderade riktning😁. Så bra att du har guidning och stöd via samtal. Det är verkligen en inre upplevelse och man kommer i kontakt med sig själv. Jag minns när jag första gången verkligen kunde känna medkänsla med mig själv och även med andra i en övning. Det fanns värme, kärlek och förlåtelse. Det var en så befriande känsla i hela kroppen. Men det är du som har hittat dig och gör jobbet och jag stöttar dig på vägen❤️.

Du frågade en gång gällande varför alkohol inte längre är en del av mitt liv och inte får plats längre. Och det är just för att då kan jag inte vara närvarande i nuet. Alkohol tar mig bort från nuet och kontakten med mina innersta äkta och riktiga känslor. Jag behöver inte döva bort mina känslor och som nykter är jag trygg och kan hantera jobbiga känslor. Just nu behöver jag stå extra stadigt, vara trygg och kunna ta emot i mitt liv för att stötta en närstående. Om jag fortsatt hade druckit hade jag själv fått så mycket ångest och stått med rangliga ben och inte kunnat vara något större stöd. Men som nykter och närvarande i nuet kan jag vara ett skyddsnät.

Jag blir så otroligt glad för din skull och att du hittat hem till dig själv❤️

God morgon Vår22. Tror du ändrat mitt liv totalt.🤗🥰 Läste om ATC, har börjat gå i samtal. Börjat direkt med övningar i medveten närvaro. Efter 2 dygn är det som att vakna upp till en ny värld. Så mycket jag tryckt undan och dövat med alkohol. Så lite närvarande jag varit i nuet och så mycket jag missat.
Sedan igår har jag haft en helt annan närvaro i mitt liv, här och nu. Fattar att det handlar om nyhetens behag men vilken skön känsla.
Kommer aldrig kunna tacka dig nog. 🥰

Cloette
Jag har läst i din tråd och känner igen mig i mycket du skriver.
Är också tillbaka och började skriva här på forumet för nån vecka sedan med alla känslor det innebär.Samtidigt som jag behöver vara här med mina inlägg så känner jag mig lite som att det inte går att lita på mig när jag varit ifrån men vi gör detta för att vi ska må bra.Nu försöker jag tänka på mig själv och mitt mående.Jag tror på dig!
Från Pilla

@Andrahalvlek 👍🏻🐳

@miss lyckad Jag är så glad för din skull, att du hittat en man som du vill hänga med. Och som vill hänga med dig på alla resor till barn och barnbarn. Du har ett rikt liv ❤️

Kram 🐘

@Geggan Ett helt år? Jösses. Tiden går snabbt. Jag är så glad för din skull som fått en ny lägenhet att skapa till ett hem. Det tar lite tid, men plötsligt kommer ”hemmakänslan” och den är ljuvlig 🥰

Kram 🐘

Sen kväll, men självklart godtar jag också din ursäkt. Överens tror jag vi blev om det mesta till sist. Godnatt! 😴

Ja, jag vet att du har ett gott hjärta @varafrisk. Verkligen. Nu var det ju bara ett uppsluppet babbel i min tråd om önskningar och förhoppningar, glädje och gratulationer. Då reagerade jag på att du kände dig manad att skriva som du gjorde. Det sätter tonen i ett sånt läge- jag tror inte att du tänkte så förstås- men för mig föder det tankar kring ”aha ska man inte dela med sig av sånt om det kan vara störande”. Men i min tråd vill jag vara helt sprudlande glad när jag är det. Det kan vara av väldigt små och ytliga ting, eller stora och omvälvande.
Var och en av oss här har gått igenom skit-år när vi druckit på alla känslor. Efter en tid nykter så känner iaf jag en väldig massa glädje över både stort och smått. Det överskuggar det mesta som jag också kan vara låg, ledsen och sorgsen över. Vilket jag stundtals är, ingens liv är nån räksmörgås här, alla kämpar. Det förenar oss. En del kämpar med socker, vikt, relation, barn, ekonomi. En del kämpat med Sony som kan vara svårt att ens skriva om.
Jag har hållit på att försöka komma igång med träningen i 2 ÅR (!!) så jag blir peppad av att läsa om de som bara gör, håller i, fortsätter. Jag inspireras massor av de olika liv som levs och som jag får ta del av. Det är ju något stort att dela med sig, glädjas åt varandras framsteg i nykterheten och i livet. Kram 🤗

@Varafrisk Så fint du berättar om det svåraste svåra. Ni kämpade verkligen för att få era barn ❤️ Och jag förstår att prat om barnbarn verkligen gör ont i dig. Folks kommentarer är så obetänksamma ibland att jag blir helt matt.

Det har jag verkligen lärt mig, att aldrig kommentera och fråga om graviditeter. Inte ens min dotter har jag frågat, det var hon som spontant började prata om det eftersom barnens kusin nyligen flyttat hem, lagom till hennes äldsta börjar skolan.

Jag blev då allra mest pirrigt lycklig över att min dotter pratar om att flytta hem 😍 Även 18 mil känns långt bort, men det är bättre än 30 mil som det var mellan oss innan.

Kram 🐘

Jag fortsätter att skriva i min tråd om vad jag skrev i @Se klarts tråd. Jag har känt mig ganska ledsen under eftermiddagen och funderat varför jag känner så....

Jag vet inte med säkerhet att jag inte kommer få barnbarn men jag utgår ifrån det skulle motsatsen visa sig så skulle det bli en bonus. Jag tänker att det är ett skydd för mig att tänka så och jag tror att jag vet varför. Min man och jag försökte att få biologiska barn under ca 1,5 år när vi hade bestämt oss för att adoptera dröjde det ytterligare 3 år. Under tiden som vi försökte få barn fick vi så många kommentarer och kanske i synnerhet jag eftersom det var jag som skulle bli gravid. Ungefär samtidigt som vi hade fått besked om att vi inte skulle kunna få biologiska barn så flyttade vi till en trea och vi gifte oss. Alla trodde att jag var gravid! Man kunde inte ha möhippa ifall jag var gravid. Det viskades och pekades på min mage och man tom tog på min mage. En dag fick jag nog. Vi var på en fest och i kön på damtoaletten så började det viskas igen och pekas. Jag sa ifrån, att min man och jag kunde inte få biologiska barn. Jag kan lova er att kön försvann. När vi väl hade bestämt oss för att adoptera var det mycket kommentarer som inte alls var hjälpsamma....."varför ska det behöva ta så lång tid..varför ska man behöva utredas osv osv". När vi kom hem fortsatte frågorna " känner ni till era barns bakgrund, att adoptera är det lite som att handla på postorder, är era barn biologiska syskon". Jag minns när jag var runt 46 år då trodde en fd kollega att jag var gravid. Hon tittade på min mage och gratulerade. Jag förstod inte först men sedan gjorde jag det. Hon jobbade i en affär och det tog ett tag innan jag besökte den affären igen. Men, när jag kom tillbaka så sa hon till mig att det blev så tokigt förra gången. Jag minns att jag svarade , ja men jag är 46 år . Då sa hon...men kändisar och så är ju äldre och jag tänkte att nu äntligen skulle du få egna barn. Och, jag tänkte ..människa hur tänker du?!?! Så jag svarade att jag har aldrig velat ha något annat än adopterade barn. Jag tänker att det kommer inte bli samma kommentarer med barnbarn...men det har börjat lite...vänta tills du får egna barnbarn.. och när jag säger då att jag tror inte att det kommer bli så...så får jag till svar...fast man vet aldrig.

Jag orkar inte med kommentarer.... även om de flesta får barn och barnbarn..så är det ingen självklarhet. Och, det är kanske det jag vill säga. Jag är glad för mina kollegors skull som får barnbarn men när det blir för mycket bilder och filmer i fikarummet så går jag därifrån. Fast jag har gått därifrån när det blir för mycket prat om studenten också. Men faktiskt...det var ju ingen självklarhet för mig att få barn därför är jag otroligt tacksam för dem.

Min ledsenhet efter vad som skrevs i tråden ligger också hos mig inte hos dem. Ledsenheten beror på min självkänsla för jag blev det lilla barnet. Jag tänker att jag har skrivit länge här på forumet så att även om jag skrev plumpt så vet man att jag har ett gott hjärta och mycket kärlek inom mig. Och @Andrahalvlek...jag önskar verkligen att din dotter ska få bli mamma och du mormor.

@Andrahalvlek Tack för att du godtog ursäkten och så skönt att du förstod mig!
Ja, visst handlade det om mig vilket jag även skrev för jag ställde frågan till mig själv " vad är det som gör att jag stör mig på det här?", det var ingen kritik gentemot dig. Men, det var plumpt av mig att skriva ditt namn, att skriva i @Se klarts tråd och på samma dag som @Se klart fick ett nytt litet barnbarn. Jag fortsätter och skriver i min egen tråd. Men innan jag slutar vill jag säga att sorgen över att inte få biologiska barn den pratade jag länge om med min socialsekreterare...men jag tänker att det finns andra saker som vaknar till liv. Jag slutar här.

PS. En kompis till mig jobbade som frissa. Hon fick bröstcancer. När hon kom tillbaka och började jobba igen blev hon svinförbannad över att hennes kunder gnällde om skitsaker. Hon fick sluta jobba. Hon stod inte ut med gnället, cancern hade fått henne att inse vad som är viktigt i livet.

@Varafrisk Ursäkten faller i god jord hos mig. Jag tror precis som @seklart att din reaktion handlar mer om dig än om mig ❤️ Det är förstås en stor sorg för dig. Och sorgen du kände när du inte kunde få egna barn måste vara inkapslad någonstans. Inget sådant försvinner, det blir lite som ärr på själen.

Nu råkar jag veta att min äldsta dotter talar i termer av ”det finns två lämpliga tillfällen att flytta hem - innan barnen kommer eller innan de börjar skolan.” Så de vill ha barn. Sen lyckas det inte alltid, men jag vill utgå från best case-scenario. Alltid.

Lite på samma tema störde jag mig på uttrycket ”det spelar ingen roll om det är pojke eller flicka, bara det är friskt”. Jag sa det själv massor av gånger under båda mina graviditeter. I början ville jag nästa skrika åt folk ”det föds sjuka barn varje dag, varje timme, varje minut och de är också älskade.”

Så en sak är säker. Varje individ utgår från sina erfarenheter och det bör man tänka på innan man konfronterar.

Kram 🐘

🥰🥰

Tack gulliga @geggan 😍 ja helt klart är det hopp mer än misströstan. Men oj vad trött jag har varit denna dag. Tar på krafterna detta. Skönt att du är hemmavid och kan börja på ett nytt år. Mina dahlior segar men nu har jag inte plockat på ett par dagar så att jag ska få ihop en riktigt fin bukett till min dotter och lilla bebisen. Tänkte göra en egen sån där ”mammabarn-bukett” om jag får till det.
Ta den där hjälpen med krångliga sysslor hemmavid, 💯 rätt! Kram

@Geggan Tänk att ett år redan har passerat. Och du har gått igenom alla dagar, högtider utan din man. Så gott att du har honom nära❤️Och, naturligtvis ska du ta den där hjälpen så inget händer dig…brutna ben osv.
Allt gott till dig bästa @Geggan❤️kram

@Geggan Fint att du har graven nära och lätt kan besöka den❤️. Du har hanterat året på ett så bra sätt och skönt att kunna sätta nytt bo och nytt liv. Låter som en strålande idé med hjälpen, väl värt! Hoppas du ska trivas och fortsätta njuta av grönska, solljus och fönster.

Ha det gott!❤️

Idag är det ett år sedan min man dog. Precis vid samma tid, tidigt på morgonen idag kom jag hem från landet efter 7 veckor. Så det är en stillsam dag. Bukett med dahlior, hans favoritblommor, på graven, som lyckligtvis är nära. Nu skall jag börja ett nytt liv här i den nya bostaden. Glad att jag packade upp allt, men mycket fix återstår. Funderar på att utnyttja stadens erbjudande om 6 timmar fixhjälp för 70-plussare. Väl investerade pengar, minskar fallolyckor och brutna ben betydligt. Jag har högt i tak och blir lätt yr. Ringer imorgon! Idag beställt tv. Har ingen tv på landet så saknar inte än. Tänker lite högtidligt på att detta troligen är min sista bostad i livet. Kanske jag får 20 år till, som min mamma. Glad idag åt grönska och solljus och många fönster.

@Se klart oj- roligt! Ja, ett nytt liv är ett mirakel, själva motsatsen till allt elände i världen! Kram till mormor! 🥰

@Andrahalvlek @Se klart @vår2022
Jag ber om ursäkt jag skulle inte skrivit något alls. Min magkänsla sa mig det och ”stör” var fel ordval. Förlåt.

@Varafrisk Det mesta som jag tänker är sagt av @Se klart, men skulle vilja tillägga att det står var och en fritt att önska sig saker eller händelser i livet. Att önska att ens barn mår bra, att önska att ens relations ska hålla för livet, att önska att man får vara frisk, att önska att ens barn kan få barn, att önska att saker ska reda ut sig mm. Det står för hopp, för kärlek, för medkänsla och medmänsklighet. Allt kan skita sig, men hoppet finns förhoppningsvis alltid kvar och skulle det bli på annat sätt har @Andrahalvlek visat att man även kan lösa det med nya hopp❤️

Och tack för grattis @andrahalvlek. Jag tar inte detta för givet utan känner stor tacksamhet över denna försyn, slump.
Jag fick en bild av min svärson på dotter med dotter i famnen, båda sov. Det är den finaste bild jag sett i hela mitt liv. Och jag insåg med sådan skärpa, att nu är hon inte längre ”mest min” Nu är hon mest sin dotters mamma. Hjärtat sprängs av insikten, som det ska vara. Kram.