Senaste kommentarerna i forumet

... och hoppas att du får lite energi genom cyberrymden när du ska ta itu med din jobbsituation. Så sant, så satn, allt är enklare att ta itu med utan baksmälla. <3

Varma hälsningar från en till sporadiskt skrivande gammal forumvän?

..bildas ett utrymme för det som skymts av jakten/kampen/problemlösandet/aktiviteten.
Ikaros, här har du något verkligt spännande att utforska!
Vad vill din inre oro berätta för dig?
Kram

Det finns minst lika många anledningar att inte dricka. Det är bara att ställa om fokus, från fylleursäkter till nykterhetsupplevelser. De är inte heller så svåra att hitta, bara vi har viljan att ge oss ut och leta.

Lugnare just nu, men kommer att få fortsätta den uppkomna jobbsituationen i morgon. Den möter jag i alla fall nykter, oavsett hur sömnen blir i natt. Trötthet utan baksmälla är betydligt lättare att hantera än allt som följer med den motsatta.

Kram ♡

Det finns ju alltid en anledning att dricka, precis som Vinäger skrev. Om det inte är för någon idiot på jobbet så kan det vara för att fira, slappna av, förhöja smaken på en god middag, dämpa ångest från något annat än jobbet, för att sällskapet dricker etc, etc :):). Men, tänk om det finns lika många anledningar att INTE dricka, typ jag ska ut och springa, jag kör bil, jag har ensamt ansvar för barnen, jag måste vara pigg imorgon, min mage mår inte så bra av alkohol, jag behöver jobba en stund på kvällen etc, etc.

Vinäger, hoppas att du har lyckats finna lugnet efter din jobbsituation. Kram <3

Spunk-frossa och Osynknings-mani är jag drabbad av just nu. ?

Ännu en gång en osynkad kommentar. Skriver tydligen alltid samtidigt som någon annan...

Tack Mary för fina ord! ♡

Ska avsluta min lilla historia snart. Det tar på att återuppleva allt, trots att det är längesedan nu. Blir rörd över att den berör, kanske hjälper den någon att förstå att det yttre inte alltid speglar det inre. Samtidigt som vi ska uppfattas som och vara den vi är och har blivit, precis som Mary skriver, kan vissa beteenden få en förklaring.

Spunk-frossa... Är det SÅ den sjukan heter, när man får gröna prickar och tjall i nerverna? ;) Arbetsrelaterad ohälsa - Spunk-frossa :D

Inte jag iaf. Skulle lätt hitta sjuttielva andra ursäkter till att dricka. De är inte svåra att spåra upp, anledningarna alltså. Där har jag en mycket tränad näsa.

Jobbade jag inte skulle jag tycka att det var ett perfekt läge att smådricka hela dagen och sedan ta en fylla till kvällen. Då behövde jag ju inte upp på morgonen och dessutom inte använda min omtöcknad stackars hjärna. Oroa mig skulle jag nog däremot inte göra, farligt o-orolig skulle jag snabbt bli.

Så det är nog bra med ett jobb att gå upp till ändå, trots spunk-frossa...

*Studsar upp och ner och viftar ivrigt med handen i luften* Jag skulle dricka mycket mer om jag inte jobbade. För då skulle jag ha tid att oroa mig och ha ångest över allt mellan himmel och jord... Övertänka och skapa problem som inte finns... Jobbstress är ju åtminståne ett verkligt bekymmer, så jag föredrar att tampas med det :)

skulle vi vara nykterister om vi slutade jobba för att undvika triggade situationer. Kanske. Eller är dessa idioter på jobbet en bra ursäkt för att få dricka ?

Vi har rätt att må bra! De där andra idioterna som envisas med att vara finnar i våra bakdelar kan gå och supa ner sig istället... Tänk så mycket klokskaper vi filosoferar fram här på forumet! Att gå igång på alla cylindrar över jobbgrejer verkar vara en gemensam nämnare för många av oss... Genom att hjälpa varandra med funderingarna över det som skaver i livet lär vi oss mycket om oss själva :)

Att visa världen att vi går med huvudet högt!

Alla flyktinstinkter slår ju till i såna där situationer- rent fysiskt ( vill bara be alla att dra åt helvete slänga igen dörren och gå hem ) och psykiskt ( vilja att bedöva med alkohol, ångest tillstånd).

Men både från en sorti med buller och brak, eller en fylla blir det ju tio resor värre att komma tillbaka.

Konfliktlösning på plats. Lugn och ro I hemmets trygga vrå.

Imorgon ny dag med en massa energi och lite vatten under broarna.

?

Vi har nyss diskuterat att gå igång på jobbsituationer eller energikrävande människor och tycka att vi är värda ett glas för att vi har stått ut eller behöver lugna nerverna eller för att vi löste situationen eller för att...

Nej, stopp, värda ett glas vin eller en öl?

Nope, tvärtom. Vi är värda en nykter kväll, värda att få sova bra, värda att få vakna utan baksmälla, värda att...

Vi gör ett hästjobb både på arbetet och i kampen mot alkoholen.

Vi är värda att få må bra! ♡

Era inlägg väcker tankar och minnen. Saker jag lagt åt sidan kommer tillbaka. Det känns ok att fundera vidare just nu. Det känns så tryggt och bekant att läsa era inlägg. Här är jag en bland andra likadana. Här är enda stället det finns folk som är som jag. Endast den som varit fast och är beroende kan fullt förstå. Här på forum är också det enda stället jag berättat hur det verkligen är. Det räcker bra med det.
Amanda, när du skriver att du inte vet vad som är kopplat till nykterheten och vad som är du. Jag kan bara säga hur jag tror för min del men jag tror att medan man dricker så förtränger man sitt Jag. Utan alkoholen måste man se vem man är. Man tvingas se sina bättre och sämre sidor. Det verkar också som beroendepersoner är känsliga och bryr sej mycket om andra. För att koppla bort dövar man med alkohol. Utan alkoholen har man inget skydd att ta till. Man tvingas känna och se och utvecklas. Och det är bra men också smärtsamt. Jag känner igen det och det är nåt som blir lättare förstås. Det hör till utvecklingen.
Beträffande relationer. Då jag slutade dricka blev det så tydligt att min man drack för mycket också. Men man kan inte ändra nån annan. Jag gjorde klart för honom att då han dricker och blir lullig vill jag inte ha med honom att göra. Han får dricka men jag hålls i min egen värld. Läser, ser på tv, jag vill inte diskutera med honom när han "går över gränsen". Jag tycker han blir oerhört fånig och korkad då han dricker för mycket. Jag tål honom inte då, han blir en annan person. Snäll men fånig. Han fick också flytta till gästrummet de kvällar han drack. Det fina är att med tiden ändrades även hans drickande. Det är väl inte så roligt att dricka ensam med en fru som är avvisande! Några glas vin på helgen eller nån öl gör ingen skada, det bryr jag mej inte om. Så överlag fungerar det riktigt bra nu. Och det tog inte så lång tid. Det finns gott hopp! Och oavsett hur det känns, man känner sej ensam ibland, annorlunda, oavsett så är allt bättre än att vara kvar i missbruket. Men man kan erkänna att det inte är enkelt eller alltid så euforiskt, det kostar på. Men värt priset.

...att kunna se och hjälpa. Det är väl därför vi gör just det. Precis som du skriver, ibland är det inte det man tror som fastnar, som har betydelse. Kanske förstår vi många gånger inte förrän i efterhand - om någonsin - hur betydelsefulla vi varit för någon. Kanske rentav varit avgörande för en framtid.

att det är vår. Vi kom just hem efter en längre tid borta, på var sitt håll, och han började med att springa runt på tomten som en total stolle. Det syntes tydligt att han var mäkta förtjust i att snötäcket nu är så tunt att han får fotfäste igen, det måste vara första gången denna vinter som han de facto kan springa i snön och komma någonvart. Glädjen var total och det syntes tydligt.

Själv känner jag mig innerligt glad över att nu är våren på gång, jag hittade några grusplättar exponerade där snöslungan tagit lite extra djupt tidigare under vinterns hårda arbete. (Ha! säger ni som skottar, köra snöslunga är inte hårt arbete! Det må vara hur det vill med den saken; för mig är det hårt arbete i alla fall, faktum är att alla uppgifter som involverar tyngre verktyg än en datormus faller under den kategorin). Hård som ett stengolv var marken att gå på så det tar nog ett tag till innan tjälen går ur, men nu har det börjat, ingen tvekan om det. När väl Kung Bore tvingats på reträtt brukar han som bekant inte mäkta med mycket mer än några ilskna puffar över axeln.

Runt en eller annan trädstam har solen gjort sitt jobb: snön har smält undan nästan ända ner till marken, åtminstone på sydsidan. Just en sådan hittade hunden när han så småningom lugnade ner tempot från helgalen till hysterisk. Han dök ner med huvudet först som om det gällde att få tag i en ubåt och kom så småningom upp till ytan igen med en grästuva i munnen. Den delade han omsorgsfullt upp i småbitar som han spred ut på snön; sedan rullade han sig med stort välbehag i den, fram och åter, fram och åter.

Jag får medge att jag var sugen på att göra detsamma.

Ha det gott alla!

...den där läraren som plockade upp dig, såg vem du var och din talang ❣️

Jag tänker ofta på det där som fastnar, oftast inte det man tror. Jag växte upp o trodde att jag var ful för jag passade inte in I det blonda permanentade Lili & Sussie gängen ( inte hos fotbollstjejerna heller ) och så hörde jag en kommentar min pappas kompis sa till min pappa “ Oj Oj Oj Emma kommer att krossa många pojkhjärtan!” Och tänkte om.

Du gör rätt i att skriva din historia, varenda en är så unik!

I min arbetsroll kommer jag ibland I kontakt med unga vilsna tjejer och speciellt I ett fall såg jag en sån där talang ingen annan uppfattat, hon var under mina vingar I ett par år men flyger nu fritt, högt. Det värmer, att kunna se och hjälpa.

Men som du skriver- att hjälpa sig själv är viktigast, och det är nog där många av oss är nu, kanske för första gången.

Vila och krya på dig ?

Tack för respons! ♡

Var inte alls beredd.
Inte beredd på att jag skulle börja skriva om min barndom, behovet bara fanns där, orden bara kom.
Inte heller beredd på att det skulle sluka sådan energi att minnas, att återuppleva.
Inte beredd på att det skulle beröra så mycket. Det var ju bara lilla jag.

Läser igenom, ser det ur ett utanför-perspektiv. Gråter lite, men får också en del förklaringar. Återkommer.

Hemma med influensa, men tycker inte ens att det är jobbigt. Är bara tacksam över att jag ännu så länge håller min nykterhet. Det går fort att omvärdera vad som viktigt i livet.

Tack för att ni finns! ♡

15+, vuxna ser, på gott och ont. Lärare 1 förmanar, lärare 2 hotar, inget hjälper. Lärare 3, 4, 5 ser, bryr sig, tar om hand.

15+, lärare 3, 4, 5 ordnar konferens, bara för 15+. "Vi vill dig väl. Du är en av våra smartaste elever. Du kan bli vad du vill, men då kan du inte fortsätta så här. Vi ställer upp för dig, men du måste hjälpa till!"

15+, blir varm, ler osäkert. Sa de verkligen orden Smartaste och Bli vad du vill? Bli vad du vill... Bli vad du vill! Positiv bekräftelse, hur hanteras en sådan?

15+, får lektioner hemma hos lärare 4, under skoltid, efter skoltid. Längtar till stunderna, koppen med te, det lilla samtalet. Tar igen, mycket att ta igen, lyckas. Går i skolan mer och mer. Får slutbetyg, bra slutbetyg. Känner sig stolt, en främmande men mycket angenäm känsla.

15+, nya kompisar, nya vanor, vågar prova vara sig själv, lite lite, åtminstone ibland. Söker fortfarande bekräftelse, tillhörighet. Kaxig och hård utanpå, liten och skör inuti. Dricker mycket, men inte varje dag.

15+, kritikkänslig, oerhört kritikkänslig. Ett litet för andra betydelselöst ord och allting rasar. Sakta men säkert går dock klättringen upp igen lite fortare. Sakta men säkert blir avgrunden lite mindre djup nästa gång.

15+, går drömlinjen på gymnasiet. Kortare tillfällig flytt, van vid flytt. Festar mer än pluggar, men kommer trots allt framåt. Vågar börja tro lite på sig själv.

15+, börjar alltmer ta hand om andra, utslagna, misshandlade av samhället. Gör sig behövd, vänder ut och in på sig själv för att rädda. Rädda andra, rädda alla, rädda världen. Men glömmer att rädda sig själv...

15+, förtvivlan vid varje misslyckande, alla dessa förbannade människors misslyckanden. 15+ har ju gjort allt, offrat sig, varför vill de inte räddas? Den egna känslan av misslyckande tar allt större plats.

15+, förstår inte att känslan av otillräcklighet - som allt oftare dövas med alkohol - kommer från den egna ambitionen att rädda och genom det känna sig behövd, synas, finnas, helt enkelt överleva.

Fortsättning följer...

Att leva bra och som man själv vill ha det låter fint..Levde betydligt kortsiktigare som aktivt alkoholberoende. Idag vill jag se framåt med friska ögon, men ändå ta tillvara på nuet..Att bara vara, vore skönt..Vi får alla känna efter vad vi mår bra av på riktigt..Och försöka göra det ofta.Själv älskar jag vatten..Att bada, simma, och att se på vågor som skvalpar..Åka båt...Det finns mycket underbart i livet som gör oss gott..Mer av det till alla..Kram

Livet är för kort för att inte prövas och levas, det ska ju helst inte bara överlevas.

Ett uttryck som har hjälpt mig i svackor, särskilt vid djupare grubblerier, är att var sak har sin tid. Inte på det sättet att man ska vänta med allt, vem vet hur framtiden ser ut, vi kanske inte ens blir en av dem som får uppleva den. Men framförhållning och planering måste vi trots allt ha. Tänker att nu är det här din tid, planerad och genomtänkt. Snart även genomförd. Lycka till!

Lite svammel från mig, hoppas att du kan klura ut vad jag försöker förmedla... ? Kram

Precis Jasmine, man måste våga annars förändras ingenting..Tack Mm, verkligen dax för jobbförändring. Är uppless på trångsyntheten och fyrkantigheten jag möter hos vissa chefer i vår kommun..Hade alla människor varit sådana hade vi fortfarande levt på stenåldern..Har fått högt blodtryck nu också..Stressrelaterat..Ska kolla över andra båtjobb om hur chanserna för det ser ut.Så jag kan byta för alltid..Hade varit skönt...Kram alla fina på forumet..

Att livet kan vara så sorgligt o orättvist .. Dina rader skär i mitt hjärta .. Kram & Kärlek till dig ❤️ Lerigen

Hej Nykis..
Härligt att du har hittat hit. För här finns de såååå många förstående,öppna och varmhjärtade människor. De har hjälpt mig mycket..

Kände så oxå ang AA.Men kan du inte gå på något möte i en närliggande by/stad där du bor ? Så får du iallafall känna hur det känns att gå dit..

Lycka till..!