Senaste kommentarerna i forumet

Jag följer dig med uppriktigt beundran för din vilja och uthållighet! Jag tänker att det kan vara bra att du inte känner någon i det stora sällskapet du ska vara en del av i helgen. Då är det ingen som har förväntningar på hur du 'ska vara'. Rådet från Dionysa och Ellan instämmer jag, ligg lågt och observera - både andra och dig själv. Det kan bli spännande upptäckter!
Jag kännerockså igen mig i att ta plats och efteråt fundera över om jag varit 'för mycket'... om jag uppfattats av andes som dominant. Tack för dina insikter Ellan, jag tar dem till mig och funderar.
Livet är en lång resa (för den som får vara med) och åtminstone jag lär mig hela tiden.
Allt gott / mt

Jag var tidigt frispråkig. Kunde prata omkull de flesta lärare. Bara för att jag kunde. Det fortgick i många år. Inte en diskussion tog jag mig ur som "förlorare". Tills jag insåg att det dränerade mig på energi. Då lärde jag mig att välja mina strider. Idag håller jag låg profil 9 av 10 gg. Men den enda gången bullrar jag rejält. Mycket mer energihushållande!

Jag kan bli irriterad skogsfrun när dina vänner verkar vilja dra ner dig i fördärvet...Jag har en syster som jag druckit mycket med i alla år. Vi har gjort massor av roliga saker genom åren. Hon dricker också för mycket, men vill aldrig erkänna det. Jag visste direkt att hon är en trigger för mig.Jag undvek henne och sa att vi kan ses dagtid på aktiviteter som är a-fria..Jag valde andra vänner som inte dricker eller inte med mig i af. Du kanske också har vänner som kan hitta på saker utan a? Livet kan bli trist om man känner sig utanför. Kanske lättare att tala klarspråk? Du har klarat dig mycket bra! kram fina skogsfrun med skimrande hy❤

...att du är i balans igen och njuter av att sitta i burspråket och se ut över ditt äppelträd :). (Jag vill också ha ett burspråk och ett äppelträd en dag). Jag har det lite tuffare just nu. En månad och en vecka har gått och de runt omkring mig har börjat tröttna på min nykterhet. Jag känner mig låg och som att jag "härdar ut" just nu. Då är det skönt att gå in här och läsa lite om de som har det bättre just nu. Ha en fin helg! :)

Vet att precis innan jag slutade hade tänkt att"jag dricker för mycket men det är många som gör". Det finns alltid dom som dricker mer än mig. Men jag måste se på mina egna problem. Tror jag att jag har problem så är det så..Lite trist att alkoholen blivit så vanlig i samhället. Framför allt för våra barn. Det är inte roligt när människor runtomkring barnen förändrar personlighet. Bra att du är ståndaktig skogsfrun. Kram

"Att vara en person som i botten är stark i åsikter men som tryckts ner i grundfamiljen att man inte är något eller att mina åsikter inte är något värt."
Exakt så känner jag att det var eller jag har fått hjälp av min terapeut att förstå varifrån osäkerheten kommer ifrån. Känslan i att vara fel och göra fel. På sikt handlar det ju om att stärka min låga självkänsla men nu idag. Hur hantera det?
Dinonysa skrev bra... att observera och ligga lite lågt i nya sammanhang. Är det något som kan hota din nykterhet tror du? I så fall skulle jag avstå träffen. Den möjligheten finns alltid och nykterheten är nummer ett.
Jag känner med dig Gunda!
Kram
Ellan ❤️

Detta är du värd! När vi stänger dörrar kommer nya att öppnas! Du gör detta bra!

Kram?

Just nu känns allt bra..Jobbet gör mig gott. Inser mer och mer att allt jag gör blir rätt och bra. Jag är lite bräcklig stundtals så lite motgångar kan göra att måendet dippar. Nu sitter jag i mitt burspråk och tittar ut över min trädgård med ett vackert äppelträd...Mitt..Ni hör, jag har alltid sagt vårt eller sambons..Dottern verkar inte vilja bo hos pappan alls..Hon tog studenten i somras och har sökt kurser. Hon är känslig och har farit mest illa av vårt supande tror jag. Jag har sagt till henne att jag kan försörja henne ett år om det behövs. Sa likadant till mellandottern när hon var i samma situation och det har gått mycket bra för henne. Det är inte lätt att vara ung och inte riktigt veta vad man ska syssla med. Yngsta dottern har dessutom gått om 2 år på gymnasiet mycket pga hemsituationen. Allt ordnar sig med tiden. Ska bli spännande att se hur mitt liv utvecklar sig. Kram fina forumvänner hoppas ni har en vit och givande helg..❤

Ja det är nog så jag måste försöka göra. Just nu köns det som jag bara vill lägga mig under täcket och inte åka dig.

Stort sällskap, du känner ingen? Du är otrygg i din spontanitet. Då skulle jag råda... dig att ta det lite piano och kolla läget, känna dig mer bekväm med dig själv och situationen innan du "kör"! Så brukar jag göra och jag känner igen mig i det du beskriver...

Nu börjar mitt rätta jag komma fram, jag börjar förså varför jag dövat känslor.
Min osäkerhet i större grupper har alltid varit min glädje och min akilleshäl.
Jag är en som vågar sticka ut hakan både med glädja och sånt jag inte sympatiserar med.
Men efteråt får jag en sån ångest är så rädd att jag sagt nått som sårat eller att någon tycker illa om mig.
Att vara en person som i botten är stark i åsikter men som tryckts ner i grundfamiljen att man inte är något eller att mina åsikter inte är något värt.
Ångesten drar upp tårarna,
nu i helgen ska jag träffa ett stort sällskap där jag inte känner någon och jag känner mig skräckslagen hur ska jag klara detta.
Jag behöver stöd!!! Hur ska jag fixa detta???

Meen, Heueh! Har du DISKAT KAFFEMUGGEN!! Det var fan i mig de dummaste jag hört! Skäms!

Vem du är och hur du har levt ditt liv.
Jag kommer från medberoendesidan.
Jag har alltså hållit mig drogad med att gå igång och hjälpa andra istället för att hjälpa mig själv.
Att då plötsligt bli av med min drog.
Släppa taget om de som behöver min hjälp har gett mig ett stort tomrum i mitt inre.
En känsla av att ha levt klart som du säger.
Det spelar ingen roll om jag dör,ingen skulle sakna mig och andra dumheter.

Jag tror att det i alla fall för mig handlar om att jag också avstår från drogen att få hjälpa till.
Att ha en plats där jag får mina kickar och får känna mig nöjd med mig själv.

Att då istället rikta om fokus mot mig själv och mitt inre liv har varit en jättetuff resa.
Det var ju alldeles rensopat därinne och jag har fått börja om från början med att fylla upp det igen.

Så jag kan tänka mig (utan att veta) att det ofta är fallet för den som upphör med sin kemiska drog också.
Man har hållit så hårt fast i en snuttefilt istället för att jobba med sig själv.
och utan filt så blir det tvärkallt och svårt att leva ett bra liv.

För mig så svajar det betänkligt ibland, men blir ändå sakta bättre och bättre.
Mitt liv börjar ta form och sen faller jag ned i svarta hål mellan varven.

Utan att ha en regelrätt depression eller utbrändhet diagnosticerad.
Kanske det är fallet för dig också?

Att hålet som uppstått efter alkoholen är svårt att fylla?

Jag jobbar ju helger och kvällar också, trivs väldigt bra med det. Men förstår er som ser fram emot helgen efter en arbetsvecka.. Tiden räcker till bättre som nykter. Jag vaknar tidigt även lediga dagar. Nu tex är jag redan vaken fast jag har flera lediga dagar framför mig.. Hoppas solen skiner på oss i helgen lim .kram..

dåliga beslut som inte alls har med alkoholen att göra. Ändå är det kanske ett symptom, en fingervisning att jag har en personlighet som inte alltid är fokuserad och eftertänksam. Jag diskade nämligen min kaffemugg igår. Stort misstag. Nu smakar mitt morgonkaffe inte alls som det brukar. Jag har aldrig riktigt förstått dem som alltid dricker kaffe ur nydiskade koppar, dricka kaffe är lite som att röka pipa; kärlet ska vara indrucket sedan månader och år för att få fram alla nyanser hos den ljuvliga, svarta drycken. Jag vet inte vad jag tänkte på, jag kan faktiskt inte erinra mig att jag tänkte över huvud taget när jag placerade min kära kaffemugg i diskmaskinen. Så nu får jag börja om från början. Dumma mig.

Ha en bra dag!

Det känns mycket bättre idag. Jag fick ett sug igår när jag för en stund fick för mig att jag inte hade något problem med A på grund av deras inställning. Men när jag kom hit och läste i forumet igen så gick det över. Det är en bra bredd på folk här: allt från de som bara helgfestar på ett destruktivt sätt till dem som nu slutar för femtioelfte gången med hjälp av behandlingshem, AA, antabus osv. Det är bra att se den bredden för när man tangerar beroendet så finns det bara en väg om man inte tar tag i det. Och den vägen är utför. Tusen tack för stödet.

Är själv medberoende och har sett ångesten från ”sidlinjen” och har min fulla respekt för dig som genomlider den. Hoppas du mår bättre idag!
Långvarigt alkoholintag ger ju vissa mineralbrister osv som kan förvärra oro och ångest. Jag vet det då min mamma fick extrem järnbrist och andra brister (minns inte vilka) vilket tydligen bara gjorde ångesten värre. Jag är helt säker på att läkaren som behandlade henne visste varför.. jag var med när hon var där och tog proverna. Läkarens blick sa allt. Hur som helst, det finns massor med tester på www.apoteket.se, www.lloyds.se, https://www.apotekhjartat.se/ eller https://www.quicktest.se och liknande sajter där man kan få mer info om man har t.ex järnbrist osv.
Hur som helst så tror jag (är ingen expert) att det kan vara bra att gå på en hälsokontroll för att få mer info om man lider av några vitamin eller mineralbrister, samtidigt kanske ta leverprov osv. Önskar dig all lycka!

Ja miss lyckad det är nog så. Och vi är nog många som tolererar mer än vad vi nånsin trott vi skulle. Men omständigheter flyttar gränserna. Det är lätt att teoretiskt tänka vad som är okej eller inte okej i ett förhållande men i praktiken kan det se annorlunda ut.

Imorgon är det äntligen fredag!!! Jag är fullkomligt utarbetad efter denna vecka. Så slut. Synd att helgen är så kort bara. Men det ska bli så skönt att slippa sätta alarmet på 5 på lördag ????? och bäst av allt; jag behöver inte köpa A, jag behöver inte vara berusad, jag behöver inte sova som en kratta och vakna bakis. Jag kommer att sova så gott fram tills jag har lust att kliva upp och dricka kaffe i pyamas. Åh nu längtar jag såååå mycket till helgen haha. Sovmorgon är det bästa som finns!!!

Kram alla!

Det händer så mycket hos dig UB, eller snarare, inom dig. Det ömsom bubblar och ömsom skaver. Ja kära du, vägen är allt annat än rak.
;-) Tänker att du har kommit så långt och att du får öva på att vara både snäll och tålmodig med dig själv.

Skickar en bamsekram till dig

Hej min vän,

senaste livstecken 11 juli och då skrev du om att du just haft ett rejält sug, men kommit över det. Hur är läget egentligen? Hur det än är, så kan du väl höra av dig? PP & jag både oroar och bryr oss om dig.

Kraaaaaaaaaaaaaam

Tack för stöd och peppning i min tråd! Fint att läsa och ta till sig. <3
Ha en fin dag - kram

Hej på dig vännen,

hur mår du och hur har du det? Tack för hälsningar i min tråd. <3

Cybermedberoende var ett bra ord. Ja, så är det gällande Konstnären. Visst, allt kan vara lugnt och fint. Men jag är uppriktigt orolig och jag vet heller inte riktigt vad vi kan göra. Vi finns ju här i alla fall.

Åh, jag känner mig så sjukt jävla less på allt vad alkohol heter och allt vad den ställer till med. Läste just på nyheter om semesterdrickandet och (o)vanorna som ibland tenderar att följa med in i vardagen till hösten. Jo, den känner man ju igen allt för väl. En augusti för ett antal år sedan så hade både maken och jag ont i levern i slutet av augusti. Den är just snygg. Men så är det inte längre! :-)

Hoppas att du har det bra. Kram på dig

Kanske är det lättare för andra med eget beroende av något slag att förstå, för jag upplever verkligen äkte förståelse här.
Många elitidrottare hamnar i missbruk om 'karriären' avbryts ofrivilligt. Inte konstigt, tänker jag...

Du drack vatten för att du inte tål alkohol, och åt hallon för att du inte tål vete. Plättlätt! Och bra jobbat! Du laddar fler och fler situationer med nyktra minnen och erfarenheter ?????

Du har nu klarat din allra värsta utmaning - att inte använda träningen som ventil, men att inte heller låta det leda till återfall. Förstår att abstinensen efter att träna är enorm! Så otroligt skönt att du får börja träna medelintensivt igen. Och jag hoppas sonen har låst in flaskan nu.