Senaste kommentarerna i forumet

Pi och bedrövadsambo. Det är verkligen fint att människor som ni och flera andra på forumet finns. Jag känner att ni verkligen bryr er fast vi aldrig har träffats. Situationen känns emellanåt overklig. Nästan som att jag bor här tillfälligt, fast jag i andra stunder tänker att detta kanske är bostaden resten av mitt liv. Det är väl så att separera. Vi har ju levt ihop i 33 år med pauser på ca 2 år. Jag tror aldrig jag har älskat någon annan man. Vi får se om universum har någon ny man för mig i detta liv.. Jag har svårt att tänka mig det i alla fall. För några år sedan tyckte jag att nykterister verkade trista.. Idag är det den enda typen av man jag skulle kunna tänka mig .. Kanske om ett år, eller så... Det är nog slöseri om en sån kvinna som jag ska leva ensam resten av mitt liv haha..Nädå.. Jag klarar mig nog..Kram på er och hoppas alla har en fin kväll. Önskar miss lyckad som sitter och lyssnar på regnet...

Tack! Även att det var lite rörigt i texten men det blir lite så när man skriver av tankarna!!

Och din sambos, och dina barn och bonusbarn. Keep up the good work!

Kram ❤️

Du är en riktigt bra förebild här på forumet! Tankens kraft är stark och ju mer man tänker "åh vad jobbigt" desto jobbigare blir det och vice versa. Att avstå aw och liknande inledningsvis är nog väldigt klokt!

Grattis till 1 månad, nu tar vi en till av bara farten. Ja, "spela-hela-filmen" är bra och vilka positiva effekter du redan märkt, allt från ekonomi till strålande hy......, underbart!

Idag var det en månad sedan jag slutade och på det stora hela har det gått bättre än förväntat. Visst, jag har avstått några AW och kalas för att vara på den säkra sidan. Men handen på hjärtat, hur kul är det att sitta på en stimmig uteservering med fulla människor omkring?

Jag är förvånad över hur lite sug och alkoholtankar jag har haft. Jag trodde det skulle vara betydligt värre faktiskt. Min beroendehjärna försöker ibland övertyga mig om att uppehållet bara är temporärt och att jag kan dricka igen längre fram. Jag låter den hållas, jag tänker att de tankarna kommer att tunnas ut efterhand. Jag har svårt att se mig själv trilla dit om 2-3 år för något som min beroendehjärna viskar om nu. Jag spelar hela filmen i huvudet med jämna mellanrum: njutningen att dricka - sen att inte kunna stoppa i tid - hur en vaknar med hjärtklappning, huvudvärk och torr mun kl. 05.00 på morgonen. Hur orkeslös en känner sig nästa dag + kass mage, svår andning et c. Alkoholtankarna som tvingar en till systemet och att handla fastän man har dåligt med pengar etc. Nej tack, det får vara!

Jag känner mig fräschare och trygg i förvissningen att jag bara kommer att må bättre och se bättre ut för varje vecka. Det är väldigt passiviserande att dricka också har jag kommit på. Jag har tagit itu med en hel del städning och annat fixande sedan jag slutade och det känns bra.

Kram ni alla som kämpar!

Tycker nog du verkar ta livet med jämnmod, och är balanserad. Antabus är väl alkoholistens motsvarighet till plasttratten. Håller klåfingriga borta från glaset. Ha det så fint!
//PP

stormöten över hela landet exvis så turnerar Landsmötet mellan olika städer i Sverige. För egen del har Gullbranna och Visbykonventet gett mig mest.
http://www.aa.se/medlemmar/kalender

ryssen följde efter en rote över Östersjön med en flyghöjd på ca 30 möh så kom en av hans kärror för nära och fick problem i baksuget så han dök ner i vattnet och försvann. Ryssen trodde länge att svenska flygvapnet hade motmedel riktade bakåt :-)

Eller så var han full :-))

det hade åtminstone jag varit om jag hade gått med en tratt runt halsen i nästan två veckor och sedan sluppit den. Hundar har en annan syn på livet, uppenbarligen, när jag tog av den i morse reagerade han inte nämnvärt, han tittade på mig som om han tänkte "det var på tiden" och sedan var det business as usual. Promenaden blev väl lite längre än vanligt, trots hällregnet, han kan ju nu åter nosa på allt utan en tratt som hindrar och just nu ligger han och slickar på sårskorpan, men annars verkar han ta det hela med ro. Tänk om jag kunde lära mig att ta livet som det kommer på det sättet!

Ha en härlig lördag alla!

Hej igen!
Efter lång tid utan att skriva så måste jag göra det igen!! Det är bra för en fortsatt nyckterhet att läsa om hur dåligt man mådde av alkoholen och vad den fördärvar för oss som inte klarar av den! Nu är man sugen i mellan åt men det är lättare att låta bli alkoholen nu när man vet vad den kan fördärva! Jag har även varit på AA möten det var bra och kan rekommendera det till andra! Det var alla olika sorters folk där inte dem man trodde utan som man säger vanliga människor med alkohol problem även dem som har varit nyktra länge!! Hoppas fler vill skriva lite här? Jag känner att jag säkert kan vara lite stöd för vissa men som jag själv känner behöver man bli påmind om varför jag inte dricker alkohol!! Visst det har varit motigt i mellan åt men då måste jag tala om hur jävligt det skulle bli med alkohol vilka ohörda ångest attacker man får efter och man fördärvar för sin omgivning min underbara sambo som har stått ut med mig när jag drack och mina barns oro när dem inte kunde bo hos mig för att jag drack!! Stackars dem vilket helvete dem måste haft att se mig o kapabel att knappt fixa att arbeta inte kunna ta hand om mina egna barn för jag tog hellre flaskan!! Fruktansvärt idiotiskt!! Men för att vara lite positiv så är jag med min sambo nu och vi har ett bra liv men jag har mycket kvar att bygga upp tilliten igen om jag kan det!! Men inget är ju omöjligt så det är ju bara till att bevisa en nykterhet! Mina barn trivs jätte bra hos mig nu det är så härligt att se dem så glada med mig! Dem har hittat tillbaka mycket till mig och dem litar på mig mycket igen! Men dem säger till mig att dem inte ger mig en chans till! Jag förstår dem vilka underbara barn jag har!! Jag ska verkligen försöka visa dem att jag ska vara nykter!! Jag har lovat dem innan men inte lyckats men nu känner jag mig rätt säker på mig själv och min nykterhet!! Det ska jag fixa denna gången! Har faktiskt inte varit nykter så här länge på säkert 20år och jag trivs nykter!! Är skönt att vakna och veta att man inte sagt något man inte kommer ihåg eller lovat saker som man inte kan hålla på grund av den förbannade alkoholen!! Bara den saken att man kan ta bilen och hämta barnen när dem ringer och vill ha skjuts vilken tid på dygnet som helst veta att man kan köra bil på morgonen!! Åka och fiska på kvällen med bilen! Det är livet!!
Att ge mina bonus barn kärlek med se att dem trivs med mig är så härligt när till och med dem säger att dem älskar mig!! Det är så fantastiskt!!
Det är så livet ska vara fullt med kärlek på olika vis att folk kan lita på mig och att jag börja få lite egen vilja som inte betyder dricka alkohol som det var innan!! Att man bara fick sin alkohol så var man nöjd!! Fy fan vilket liv det var! Nu är man glad över god mat istället man är nöjd för att se dem anhöriga må bra över att slippa vara oroliga hela tiden över att jag ska ringa och vara full och tala om hur dåligt jag mår för att jag är full!! Visst är dem oroliga ibland när jag ringer det hör jag på både släkt och mina vänner men då är det så skönt att få höra deras lättnad när dem hör att jag mår bra och är nykter det ger mig mer styrka att höra dem nöjda!! Och alla gånger man har ljugit innan för dem och sagt att man är nykter men i själva verket var man jätte full!! Fy vad hemskt och dem hörde till sist inte att man kanske hade druckit två flaskor vin och man själv kände sig normal!! Fy vad äkligt att tänka tillbaka på det och veta att man levde i lögn och i en dvala! Då man var tvungen att ha alkohol för att må bra fy vad äkligt!! Men samtidigt kan jag tycka synd om andra alkisar för man vet att dem säkert inte vill dricka men att ta sig ur skiten är svårt även om man vill det så mår man ju bättre med lite vin elle öl i kroppen när man är i skiten!! Hoppas alla förstår det jag skriver säkert lite otydligt och mitt inatten men kunde faktiskt inte sova så jag passade på att skiva många rader medan resten av min Goa underbara familj sover!! Ni får gärna kommentera det jag skrivit fråga mig gärna om råd eller vad som helst för ibland är det skönt att få skriva till folk med samma problem!!

och lång nykterhet Miss Lyckad.

Självklart ska du vara glad, nöjd och stolt över att du valt ett nyktert liv. Det är ju det enda fungerande alternativet för oss som haft problem med alkoholen. Ett liv i frihet.

Din flytt innebär dessutom ett liv i frihet i dubbel bemärkelse.

Kramar!

Vet du om det ordnas på andra ställen i landet också?

Att flytta till nytt boende är lite som att sluta med alkohol. Mycket känns rörigt och annorlunda till en början, men blir bättre och fräschare med tiden. Jag sov första natten själv här nu, utan barn men med 2 hundar. Lite ovant men skönt på morgonen. Huset ligger vid en skogsdunge med en väg intill så bilarna hörs. Är ju stadsbo från början så det passar med lite ljud. Idag kommer en vän på lunch. Vi kan prata om det mesta. Hennes far dog i alkoholism hann ej fylla 40 år. Mamman slutade dricka för 4 år sen och lämnade sin a-missbrukande sambo. Vännen har klarat sig bäst av syskonen själsligt. Några av syskonen missbrukar a eller droger. Utåt sett är det fint med hus och bilar. Min vän är 15 år yngre än mig. Jag har alltid haft vänner i olika åldrar , det berikar livet. Jag tar det lugnt dom sista semesterdagarna som återstår. Åker senare till min fd sambo och hämtar grejor. Har inte mycket kvar nu. Men bra för alla att vi har lite kontakt ändå. Jag valde ett nyktert liv, och det är jag stolt och glad för..

Att klura på sitt omedvetna är en lika spännande som never-ending-aktivitet. Kungsvägen till det omedvetna är drömmen, enligt Freud. Målsättningen med psykoanalysen är att göra det omedvetna medvetet, säger han visst. – I möjligaste mån, antar jag att han menade.

att det här forumet är anonymt, annars hade jag aldrig vågat formulera en del av mina mer bisarra tankegångar, av rädsla för att bli betraktad som galen. Just nu är det medvetandet som är föremål för mina funderingar. Det finns flera nivåer i mitt medvetande, först och främst har jag talet. När jag talar med människor formulerar jag meningar som är anpassade till situationen jag är i, men så har jag den del av min tankeverksamhet som är frikopplad från yttre kommunikation; jag kan till exempel, samtidigt som jag utbyter plattityder med en medmänniska tänka: "vilken vedervärdig slips han har på sig" eller "hur kan man vara så ful och ändå visa sig offentligt". Det där är en del av mitt medvetande som jag bara delvis har kontroll över.

Men när jag är ensam så pratar jag ju inte, då flyttar min medvetenhet in i min tankevärld, jag kan när jag ligger och väntar på att sömnen ska infinna sig formulera tankar, styra dem i den riktning jag vill; jag kan dagdrömma och bygga upp scenarier efter tycke och smak. Det är då en ny nivå infinner sig; det verkar som om det bakom dessa medvetna tankar finns ännu en tankeverksamhet, en som jag bara kan ana men som ändå finns där. Den är svårgripbar och omöjlig att styra, den består inte så mycket av tankegångar som av känslor och intryck. Det är en sida av mig själv som jag är oerhört nyfiken på men som jag hittills inte lyckats tränga in i. Kanske är det där min demon bor, kanske är det där han kan styra och ställa som han vill, kanske är det därför jag ibland står så försvarslös mot mig själv. Jag är övertygad om att om jag kan tränga in där och ta kontroll även över det slagfältet så har jag en mycket bättre chans att hålla honom stången.

Ha en skön dag!

När jag läser vad du går igenom kan jag uppleva precis det jag en gång gick igenom. Min dåvarande man sa alltid tre saker till mig: du är dum, tjock och ful. Det tog tio år av mitt liv! Jag såg till slut mig själv sådan som han alltid beskrev mig. På olika sätt har jag arbetat mig vidare till att få ett nytt självförtroende. Jag vill bara säga en sak till dig, gå, medan tid är, han kommer inte att ändra sitt beteende utan han kommer att fortsätta att kränka och förtrycka dig. Enligt min erfarenhet. Det är
inte värt en massa förspillda år av ditt liv i tro och hopp om att han ska förändra sin personighet som han visar idag. ALL STYRKA till dig!

Nu behövs krafterna och vännerna...Jag avskyr när människor far illa. När någon har makten och kränker andra. Du är värd ett bra liv. Dina barn vill ha en mamma som mår bra. Oavsett hur gamla barnen är. Ta dig ifrån denna man som är farlig både fysiskt och psykiskt. Ett bättre liv väntar dig.. Styrkekram❤️

Jag var visst helt fel ute. Du beskriver ett helt annat sammanhang än det jag såg. Klart du har rätt att ställa krav. Lyssna på miss lyckad istället . Kramar till er båda.

Jag bor nu själv i huset.. Det är lugnt och vet du vad lim? Min nykterhetskänsla som var borta i mitt gamla hem är tillbaka. Det var det du sa! Att min sambos drickande blev ett slags sunkig känsla för mig också... Jag förstår att du har känt det med. Jag har också hållet inne med massor av saker på forumet om sambon för det hör ju hemma på anhörigsidan. Nu har ju jag också a.problem och då har jag tråden här. Finns det möjlighet att få din mailadress? Har tänkt på det ett tag. Du behöver så klart inte. Men om du vill? F-n att man aldrig vill ha nykter framtid samtidigt.. För min sambo är det försent.. Kärleken försvinner i alkoholdimman. Hoppas din förkylning är bättre i alla fall.. Stor kram till duktiga fina lim...

Sisyfos... Tack för ditt svar. Pga anonymiteten här skriver jag ju väldigt odetaljerat och det jag skriver om blir min oro. Diskussionen vi hade senast var på hans initiativ. Jag ville absolut inte diskutera något alls då. Men en berusad person är ofta väldigt svår att resonera med, särskilt min man. Ville han prata (bråka) på fyllan kunde han rycka upp mig ur sängen tre på natten fast jag skulle upp och jobba kl 7.

Min man har förlorat körkortet och vi har blivit kallad till socialen. Alltså, oavsett om han har insikt eller inte så tycker jag att jag som hans fru har rätt att ställa krav nu. Jag har sopat under mattan i flera år. Och det har blivit värre och värre. Så jag är väldigt rädd att det ska bli samma igen. Att jag måste sjukskriva mig från jobbet för att han tvingat mig att vara vaken och lyssna på hans monologer och bråk.... det vill jag inte uppleva igen.

När man är så destruktiv i sitt drickande har man liksom förstört sin chans till att dricka igen utan att omgivningen reagerar med besvikelse och ilska.

Jag tycker inte man ska dalta med alkoholister som förstör för sina anhöriga. Men tyvärr är det lätt att man gör det för husfridens skull.

Han gör sina egna val och ska få ta sin väg. Men det är inte rätt att jag ska leva med en klump i magen redo för bråk.

Jag hoppas det ordnar sig och att han inser vad han gör. Det önskar jag för alla som har en destruktiv relation till alkohol.

Jag ska tillägga att jag inte går runt och pratar om alkohol med honom dagligen. Snarare tvärtom. Jag går mest runt och hoppas att han ska välja rätt. Alltså det som är rätt för att jag ska välja att stanna hos honom.

Jag vet att ingen som inte levt med en alkoholist eller med någon som missbrukar alkohol vet hur det känns. Det är mycket mycket mycket värre än vad man kan tro.

Men ändå... jag hoppas. Hoppas på ett lyckligt liv med honom. Tror han kan hålla det i schack nu pga hans nya jobb han tycker om och vill göra bra ifrån sig på. Men får han en dipp kan det lika gärna bli som förr igen.

Lim, du har verkligen nått en insikt och det är oerhört positivt. Samtidigt så funderar jag lite på hur du agerar i förhållande till din man. Det känns som att det går så mycket energi till hans problematik. Och jag undrar om han har problem, det finns ju sånt du skrivit som tyder på det. Men tycker han det? Hur ser hans drickande ut? Har han bestämt sig? Han har sin egen resa att göra. Den kanske inte kommer att vara spikrak, men det kommer att vara avgörande hur målet ser ut för honom. Han behöver ett eget mål. En egen insikt!
Jag förstår att du är ledsen och besviken, särskilt om du tror att han är lika övertygad som du och jag menar inte att du ska acceptera ett osunt drickande, men att ta diskussionen när han har druckit är lönlöst. Fast det vet du ju redan. Har han problem, men saknar insikt så kan du inget göra. Men hans lösning kanske heller inte behöver se ut exakt som din. Du är oerhört stark i din övertygelse och din avsky för alkoholen och det är positivt, men han har kanske en annan väg ut. Funderar på om du bör ta ett steg tillbaka där och hoppas att han hittar som väg. jag menar såklart inte att du ska acceptera, men diskussionen om mål måste ske i nyktert tillstånd och att han sätter sina egna ord på hur han villl leva. Hoppas att han hittar sin väg!

betraktar ofta fotgängare som stillastående objekt; på samma sätt betraktar jaktplanspiloter små flygplan som stationära hinder. När jag var ung så ägnade jag all min fritid åt att flyga segelplan; det är som ett litet flygplan men utan motor, man blir bogserad upp i luften av en propellerkärra; sedan får man klara sig själv. Åtminstone på den tiden behövde man bara vara femton år för att få licens, så parkeringen vid den lokala flygklubben var full av mopeder. Vi hade ett gammalt plan från första världskriget som bogserade oss, det var lite Röde Baronen - känsla det där: att hänga i ett snöre efter en dubbeldäckare.

När man hade nått en viss höjd drog man i en spak som lösgjorde bogserlinan och så var man utelämnad åt vädrets nycker. Hur högt man kom hängde på hur mycket pengar man hade; bogseringen kostade per minut, varje minut förde en hundra meter högre upp, så man kollade plånboken innan man gav sig iväg och hoppade av när pengarna var slut. I närheten fanns en flygflottilj och deras piloter roade sig ibland med att skrämma oss ynglingar; de flög emot oss och passerade strax under våra plan. Det var en otäck känsla det där: att se ett Draken-plan komma emot en på kollisionskurs och sedan, när det flög förbi, få en hissfärd utan dess like, frammanad av tryckvågen från ett jetplan som passerar strax under en i åttahundra kilometer i timmen.

Det hände aldrig några olyckor, Svenska flygvapnets piloter tillhörde vid den här tiden världens absoluta elit; det gick många historier om hur ryssarna förlorade åtskilliga plan när deras piloter fåfängt försökte efterapa de halsbrytande manövrer våra gossar utförde under sina övningar ute över Östersjön. Så småningom tog dock bilintresset över; jag började köra rally och eftersom det också är en sysselsättning som lägger stora påfrestningar på plånboken så valde jag bort flygandet. Fast ibland undrar jag, när jag ser ett flygplan passera över mitt huvud, om det inte hade varit bättre att hålla sig till skyn snarare än att fara runt i skogen och fälla träd med hjälp av en bil.

Ha en bra dag alla!

inte mig själv förrän 1.5 år in i nykterheten och det tack vare en anhörig som klev upp på scenen vid avslutningsmötet på Gullbranna och sa exakt det jag behövde höra. Jag var mogen att ta emot budskapet då och det är möjligt att nån sagt det tidigare men att jag inte kunde ta emot det innan.

För mig betydde Gullbranna oerhört mycket under lång tid och jag lärde mig massor där. Rekommenderas !
http://www.aa.se/sites/default/files/filarkiv/pdf/evengemang/aa_hostmot…

Många bra kontakter fick jag och en helg med ren avkoppling och jobbiga, men nyttiga, möten.
Jag har inte bestämt om jag ska dit i år men är det fler från detta forum som ska dit så lockar det mer. Inte första gången medlemmar från forumet träffas där.