Senaste kommentarerna i forumet

Hej på dig!

Hur har du det i sommarvärmen?

Kram

Tänkte just det samma. Hoppas allt är bra med dig. Lite nyfiken på hur det går.
Kram

Kära Mange,

förstår verkligen att du mår dåligt... De behandlar dig utomordentligt dåligt och du förtjänar faktiskt inte det. Enda anledningen att hemlighålla anledningen till ett möte är typ suprisefest/avtackning... Allt annat blir psykisk terror.

Du har fått goda råd ovan och jag måste också hålla med om att du INTE får säga något imorgon eller svara på något. Du tar in informationen och ber att få återkomma. Oavsett hur litet eller hur stort det än är. Vad det nu kan vara. I det här läget är du både utsatt och oförberedd, så rådet att ta med sig någon är inte fel. Sedan så tänker jag att du bör spela in samtalet. Det är inte tillåtet, om man inte informerar om det först. Men det kanske ändå är bra att göra i alla fall.

Sedan tänker jag att du måste försöka hålla dig lugn och neutral under mötet. Om de lägger fram fakta eller information - kommentera endast med "jaha - det här får jag ju ta och titta på och återkomma med". Var lugn, i alla fall på utsidan.

Slutligen så önskar jag att allt ska gå jättebra för dig imorgon. Att vad det nu än är - inte är något. Tänker på dig jättemycket och skickar styrka!

Hej aeromagnus,
kom ihåg att du går på mötet imorgon för att bli informerad. Du ska inte prata särskilt. Du skall lyssna och sen be att få återkomma.
F.ö. har jag svårt att tro att det blir polisanmälan. Det är mänskligt att fela. De har själva gett dig beröm, berättade du, de har sagt att du lagt ner stort engagemang. Jag tror att du kommer att bli saknad som fackrepresentant. Jag tycker att det är synd att du slutar. Engagerade fackrepresentanter är guld värda.
Vad kan få dig att känna dig mindre eländig? Vi här tänker på dig.

Sömnen är upp och ned. Ibland bra och ibland noll. Ska ta upp detta med min psykolog 19e maj. Se om man kan få mildare insomningstabletter. Jag går mest och grunnar på mötet imorgon. Målar upp det värsta. Polisanmälan fängelse arbetslös familjen blir lidande.
Jag känner mig allmänt som en misslyckad alkis som ligger alla till last.

känner jag mig lite orolig här.
Ungefär som när min gulliga katt inte kom hem på kvällen när jag var liten.

Hur är det?

KRAM

Hoppas du mår bra!

Jag följer ju dig (såklart) och det har jag ju gjort länge och jag känner att jag vill säga att igen att det här med sömn är så viktigt.

Länge nu har du haft det kämpigt i tillvaron, jag tänker på situationen på jobbet med rektorn och så nu detta möte som du oroar dig över.

Om du inte får vila tankarna och hjärnan med hjälp av sömn så tror jag att allt blir svårare än vad det egentligen är. Utan sömn kan man bli nästan paranoid. I alla fall jag. Jag kan ha ett bekymmer på kvällen som jag "går i taket" över. Sen sover jag och på morgonen när jag har fått vila, har jag ny kraft och kan se på det hela med ny och pigg kraft.

Du har uttryckt ganska länge nu att du är utmattad och har svårt att sova.

Stingo brukade peka på vikten av att inte vara hungrig eller trött och för mig själv är dessa punkter extremt viktiga. Nästan som en bebis känns det, de gråter när de är trötta eller hungriga :) Får de mjölk och sömn så flyter deras tillvaro.

Hur går det nu med sömnen?
Det känns verkligen som att du behöver få vila Aeromagnus.

KRAM

Att fånga dagen och aktivt finna glädje, låter som en av de bästa planerna jag hört.
Så glad för din skull att du mår så bra, kram och styrka till dig

Skönt med ny vecka. Det händer inte så mycket från dag till dag. Det är mycket rutiner - men jag mår bra av dom. I morgon ska jag träffa rådgivaren för att ta Antabus igen. Jobbat och joggat. Nu när det är fint väder ser man betydligt fler som dricker ute på krogar, restauranger, parker etc. Även på vardagar. Jag övar mig på att fånga dagen utan alkohol. Att aktivt hitta saker att glädjas över. Träningen är verkligen ett jättebra hjälpmedel att ta bort sug efter alkohol och oro. Skönt att det är så ljust på kvällarna! Kram och kraft!

Jag ska ta kampen iaf så gott jag kan.

Tack för allt fint och klokt som du delar med dig av! <3

Så där har jag också alltid varit. Tagit på mig skulden även om jag inte haft med saken att göra. Tror att det handlar om en "grundskuld", att man alltid bär med sig en skuld för allt och inget... Men nu, utan alkohol och med terapi, så blir det lättare.

Sitter på jobbet men tankarna är inte med mig. Jag får alltid så dåligt samvete. Fattas det 200kr i kaffekassan är jag den som lägger i pengar. Det är ju jag som har hand om den men man kan växla fritt i mitt skåp där pengarna står.. Visst är jag korkad??

Tack Rabarber - härligt jobbat! Det är mycket att fira - hela tiden - varje dag som går bra! :D
Tänk vad fort tiden börjar gå, i början räknade jag verkligen dagarna. Dom sista två veckorna har gått så snabbt!
Idag har jag varit ute i solen i flera timmar - känner mig nästan lite snurrig och matt av all sol. Har varit och fikat med sambon. Det känns så skönt att inte ständigt vara sugen på alkohol längre. Nu kan jag gå förbi krogar och pubar utan att tycka synd om mig själv - i alla fall idag. Jag längtar inte efter att få ta mig ett glas. Det känns skönt att få vara ren och slippa det där giftet. Det är skönt att ha tagit kontrollen.
Kram och kraft!

Käkar antabus så jag kan inte dricka. Jag ska gå dit och höra vad dom säger.

Som du redan vet, som alla vi med alkoholproblem behöver höra, drick inte!!

Som de andra skrivit, säg absolut inget på mötet oavsett vad det handlar om. Lyssna på vad de säger och be om att få återkomma. Efter det så kan ni boka in ett nytt möte på lika villkor. Eller så gör du som jag skrev i går kväll, vägra gå dit utan att ha korten på bordet.

Ja det får vi hoppas annars går jag under.

Skönt att det löste sig och njut av solen ☺

Vem vet de kanske erbjuder dig ett jobb ☺För någon gång måste det vända för dig

Om man nu hittar felaktigheter ja då kommer jag ta ev konsekvenser av dessa. Säkert har det blivit fel när man gör allt själv. Har lagt för mycket tidpå medlemnarna och för lite på kontoret kanske. Jag är ändå stolt. De hade träffat en i valberedningen och sagt till honom iaf att jag lagt ned ett enormt engagemang.

Jag skulle tro att de är sura, som du säger, även desperata. Det måste vara fruktansvärt jobbigt att rekrytera fackligt aktiva och att uppnå med åren den gedigna erfarenhet som du måste ha. Du lämnar naturligtvis ett enormt tomrum. Och sen, de som skulle fungera som revisorer kanske inte har varit riktigt rediga. Det är du som är uppdaterad på allt. Så du sätter dom alla på pottkanten. Klart att de är förbannade, det är helt naturligt, chockade, kanske. Du får lov att ge dom den rätten. Du själv är besviken och förbannad. Och det måste dom inse, fatta. Jag tycker att du kan gå dit för att höra vad det är de vill. INTE att ni 'tar allt' på onsdag, men för att förstå exakt VAD de vill. Som Stingo skriver. Håller med honom, sitt tyst, säg att du återkommer. Vinn tid. Jag tror definitivt inte att de vill starta något stort utan vill hålla det inom kretsen.

Hej! Nu kom min killkompis hem till mig, bad om ursäkt och sa " Glöm det jag sa igår, det är skönt att nån sköter sig" och gav mig en kram. Kändes mycket bra. Tänker lite på semestern, vi brukar alltid åka någonstans tillsammans med killkompisen och frun. Vi får se hur det blir i år. Kan tänkas att dom följer med på en "hälsoresa" någonstans i vår husbil. Dvs semester utan a men med god mat, miljöombyte, och kanske en simtur. Nu bjuder jag honom på ett glas isvatten med bär. Och på vår altan sitter vi nu och solar oss.

Spelar nog in samtalet kanske eller så går jag om man börjar dumma sig. De har alltid varit trevliga innan men jag är ju så nere just nu.