Senaste kommentarerna i forumet

Ett ordentligt PerrrKele, finns inget mera förlösande ;)

Den hade jag inte sett. Jag väntar bara på att de där a-fria ölen skall hitta till restaurangerna och barerna. Där finns tyvärr oftast bara ett alkoholfritt öl, som dessutom är ganska så trist. Men jag tror nog att det är på kommande. Kanske rätt snabbt till och med, om man får tro den där blaskan.

... går jag helt naturligt över till att ibland svära på finska. Tycker dom där perkele och satana rullar runt så bra i munnen. :)

Man måste nog vara Buddhistmunk, eller nåt, för att hålla sig mindful i en sådan situation. Vårt nordiska sätt, att dra till med en riktigt praktfull svada kan kanske sitta bättre där :)

Vad kommer till smaker, har jag nog något annan erfarenhet. T.ex. gillar jag afritt öl betydligt bättre nuförtiden, än förr. Tänkte faktiskt nyss på att jag inte överhuvudtaget saknade alkoholsmaken i den afria öl jag drack med middagen, det hade jag definitivt gjort för ett år sedan. Jag har också flera andra exempel på att min smak har förändrats och jag börjat gilla saker mera eller mindre också i vuxenålder. Av sockersubstituten, är Stevia igen det enda jag inte tycker smakar helt förfärligt... Jaja, vi är alla olika, vsb.

I Finland också http://www.alko.fi/contentassets/204e677bc09d446e8f18e1ee2b67c819/sv/et…
Glad sommar önskar jag dig! / mt

Följde ditt exempel där och försökte praktisera mindfulness när jag slog till en fluga som satte sig i ansiktet på mig. Insikten som kom strax därpå om att jag slog flugan med en 120 mm pensel dränkt i vit fasadfärg, var minst sagt känslosam. Tänkte på den där Stingo och på alls prat om mindfulness här på forumet och stod still och bara andades, försökte njuta av varje kanal med färg som rann ner för mina kinder och kände att... mindfulness kan slänga sig i väggen, flugjävel! :D

Låter absolut som att det kan finnas en och annan poltergeist där...

Vad gäller smak så tror jag för min del aldrig att alkoholhaltiga drycker kommer att börja smaka sämre på något sätt. Alkoholen i sig är ju en smaksättare och inget annat i mitt liv har i vuxen ålder börjat smaka annorlunda. Som att plötsligt göra en rätt med extra mycket citron och plötsligt tycka att det smakar päckel, bara för att man inte ätit något med citron på ett år.

Det finns alkohol som jag enbart druckit för att bli full och de dryckerna kommer inte smaka gott óm jag väl smakar igen, men jag betvivlar att jag någonsin kommer att tycka att en single malt smakar illa igen. Särskilt när det inte finns något annat som smakar likadant utan alkohol. Det var ju en sak att sluta dricka läsk med socker i på 90-talet, där kom det ju snabbt substitut som smakade exakt likadant (om inte ännu bättre rentav).

Hur man reagerar på alkoholen i sig, även i små mängder, tror jag har mycket att göra med tidpunkt på dygnet, tom eller mätt mage, typ av alkohol, vätskebalans i kroppen i övrigt mm.

... tar tid att bygga upp igen. Du skriver själv att du lovat tidigare och inte kunnat hålla det, så att de inte gör det nu är i mitt tycke inget konstigt - även om jag förstår att det är en jobbig känsla.

Funderar dock över dina ord, att det är meningslöst att bli nykter om ingen tror dig. Men torde du inte bli nykter främst för att du själv vill? Har du varit på AA? Om inte skulle jag rekommendera det, så kanske du kan minska på känslan av ensamhet. Och ge inte upp för att barnen är skeptiska - ge dem tid. Ge dig själv tid också.

Önskar dig ett varmt lycka till!

Nu är familjen med, men jag arbetar nästa vecka så vi har ett gemensamt veckoslut, sedan får de turista mera för sig själva på dagarna. Tyvärr blev det värmebölja, vilket inte är lätt för någon av oss, men helt olidligt för ena tonåringen.

Beställde en a-fri öl med maten, men fick en vanlig. Tog en stund innan jag märkte, så jag ides inte påpeka om den saken. Intressant hur olika det kan vara med hur man reagerar. I förra inlägget skrev jag att jag kände mig lätt påverkad av en liten 2% cider, nu märkte jag knappast något fast den stora ölen innehöll ca 4 gånger så mycket alkohol.

Sophie firar ett år i morgon (4th of July), eftersom hon slutade några veckor tidigare än jag. Hon hade aldrig samma sorts beroende som jag, fast hon nog också drack riktigt duktigt och vad jag vet har hon druckit ännu mindre än jag under den nyktra tiden. Ändå verkade hon tveksam om att köpa ett trepack Underberg, då hon nu har magbesvär. Kanske ville hon se min reaktion? Vi kom till att det ändå är ett rätt bra sätt att få en trilskande mage i reseskick igen och jag har inga problem med det, vilket är ganska så skönt (i tiderna för länge sedan då vi ännu försökte minska, ville hon ofta att vi inte skulle ha något starkt hemma alls, utom Underberg och Fernet Branca, som hennes mage "behövde", så där finns nog en del spöken i de skåpen.)

Hej Soff
Jo du har rätt. Det är säkert så. Tiden...men när man för en gångs skull är duktig så är det ingen som tror. Jag får väl helt enkelt tänka på mej själv just nu. Jag har erkänt att jag är alkoholist efter 15 års smyg som dom redan förstått. Tror det kan vara så att dom skäms att ha en mamma som erkänner sitt alkoholmissbruk. Det du sa om rastlöshet stämmer väl in på mej. Allt ska ske nu:) Jag har ju bäddat för allt detta själv med den satans alkoholen så det är bara och fortsätta vara nykter och hoppas det kommer bättre dagar. Huvudsaken är att mina barn är lyckliga. Dom har bra liv med sina respektive så det är jag glad för. Tack för ditt svar Ska tänka lite på min rastlöshet

jättejobbigt! Ksmsske behöver de mer tid på sej för att tro? Människor skyddar ju sej ofts mot besvikelsr, det är kanske det de gör nu.

Jag vet inte hur det är med dej men mitt alkoholmissbruk hänger rätt mycket ihop med min rastlöshet. Jag vill att saker sks ske nu, helst igår. Kanske är det så för dej också? Att det inte går så fort som du tänkt dej och önskar.

Att höra av din Konstnären. Ja, så då blir det gemensam flytt. Du har ju sagt att det inte är lätt med bostäder i din stad, så jag hoppas att bytet ändå blir bra, och till något bättre. Kan kanske vara bra med ett "tapetbyte" och en ny miljö. Även om jag själv har en fantastiskt, så har jag funderat på att göra något annat, kanske på någon ny plats ett tag. Funderade även i början på nykterheten på det, men då kändes det lite som flykt från verkligheten.
Nu är det så sakta en ny verklighet, och den behöver kanske en nytändning, även för mig?!

Hoppas du får en härlig sommar. Kanske blir det lite mer i stugan i år? Ta vara på dig och Gagarin!

//PP

Tänker på uttrycket att" om man pekar finger åt någon så pekar tre fingrar tillbaka mot en själv". Det var precis det din pappa gjorde tror jag. Pekade på dig fast problemet låg hos honom. Men det gör ont att bli avvisad av dom som man har närmast. Låt det göra ont för det måste ut. Hästen är din medicin nu precis siom hunden var min när det krisade som värst. Önskar dig all styrka <3. Kramar / FM

... Du fick en bra stund där med pannan mot solvarm häst. Och mat i dig. Och att du har någon att pysa för IRL också. Du fixar det här! Kram.

Är så otroligt ledsen! Skulle kunna skriva hur långt som helst om min dysfunktionella familj som jag växte upp med, och vem vet, en dag kanske jag gör det, för min egen skull. Men nu måste jag lyfta lite på locket och låta lite pysa ut!
Min mamma är död sen några år - tänk vad jag saknar henne! Jag har tre syskon som jag har sporadisk kontakt med.
Sen har jag min pappa och vår relation är en historia för sig, jag får inte någon ordning på något alls där. Hur som, häromdagen ringde jag pappa för att be honom om hjälp att hämta en moped som jag köpt till dottern. Det blir diskussion om något han tycker jag strulat till, han har mycket åsikter om hur allt ska skötas. Plötsligt, i telefon, vräker han ur sig att det är lika bra att vi lägger ner det här, att vi avslutar vår kontakt och säger upp bekantskapen. Han berättar också att han skäms över mig varenda dag och att han alltid skämts över mig. Hur kan man vara så elak??
Och någonstans i allt dethär så kände jag någon slags sjuk lättnad, för äntligen fick jag ord på vad det handlar om. Min pappa skäms för mig och har alltid gjort. Och det jävligaste i kråksången är att det är sant, det sätter precis fingret på hur jag känt hela mitt liv. Så satans sorgligt!!!
Och samtidigt som det här händer, kör det ihop sig med min son. Orkar helt enkelt inte förklara, men det är jobbigt.
Och ja - jag gör som jag alltid gör och alltid gjort när det blir jobbigt. Locket på. Och ibland blir jag rädd för mig själv, för ibland pyser det över och då vet jag inte vart jag ska ta vägen med allt. Det gör så jävla ont just nu så jag orkar inte ens känna!!!
Jag är iallafall nykter och har varit det i snart 10 månader. Det snurrar som ett mantra i huvudet på mig - jag är iallafall nykter!!! Försöker göra bra saker. Snart ska jag till stallet och luta pannan mot en solvarm häst. Kom på nyss att jag inte ätit mat på två dagar, får ta och fixa till mig något. Andas, ett andetag i taget så går det nog.
Tack för att jag fick skriva av mig! Kram

Tittar in en stund och vill önska dig en fin sommar. Själv är jag mitt uppe i en flytt. Gagarin får följa med för han hoppade av tåget. Min andra sommar i nykterhet och det känns bra. Visst ibland kommer tankarna på A men försvinner fort. Vilken resa det är det går inte att förneka, men tåget tänker jag inte hoppa på idag. Om morgondagen vet vi inget och jag klarar ganska bra att leva dag för dag och känner mig lycklig vid vissa tillfällen. Blir så glad av att det går bra för dig pelle. Håller med dig om det där med själen, det måste få ta sin tid för den att komma ikapp.
Ha det fint
Konstnären

Tack för den, S. Kram på dig!

...och tänkte den kan vara till nytta här, även om den inte direkt handlar om alkohol.

Tack för Tranströmer raden Lena. En tanke som säger en del om livets gång.
Kanske inte så upplyftande, men bra ändå

Tyvärr kan vi nog inte ge SJ skulden för den här resan ;-) Och att ta sig fram till fots, är ju inte så illa.'
Det går lagom långsamt, och själen hinner med på resan som indianerna hävdar.

Lena, hade själv glömt av eftersom jag ibland riskerar att ta nykterheten för given, och läste faktiskt hela Abels tråd. Nopp, ska inte måla faan på väggen, men heller inte glömma, så jag är själv glad för påminnelsen.

Visst är det fint för var och en som mäktar med att resa sig, och hoppa av tåget i farten. Det krävs faktiskt både mod och stor styrka, så alla återvändare på Forumet förtjänar faktiskt lite extra pepp tycker jag!

Ta vara på er därute och njut av sommarvärmen!
Kram

//PP

Läste ditt inlägg i går kväll, PP. Det är lätt att ta till sig bilden. Och det gör mig eftertänksam. Tack för det. Kommer att tänka på Tranströmers välkända rader av nån anledning i samma veva.

"Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta."

Lika icke-reversibla känns dom båda.

Kram på dig!

Oj då. Det var lite oväntat att brännvin skulle smaka bra efter så lång tid. Kanske läge med försiktighet. Tack för att du delar med dig av erfarenheterna. Själv har jag ju varit svag för champagne och rött vin. Men när jag sniffade på champagnen senast i lördags så luktade den kattpiss. Sniffade på mitt favvovin som jag också serverade i lördags och det luktade mest surt. Jag har dock inte smakat, men tidigare kunde jag hänga med näsan i glasen och njuta hur länge som helst.

Själv borde jag ha klivit av redan i Partille eller Lerum, men så blev det icke. Förhoppningsvis är det SJ som kör även detta tåg, så vi kan räkna med både förseningar och inställda avgångar. Har nu klivit av, vet inte riktigt var jag är. Det är mycket skog och snårigt runtomkring, men jag har lämnat järnvägsspåret bakom mig i alla fall. Tänker hålla mig från andra färdmedel och sliter nu till fots.

P&K

Hej!
Vi köpte ett begagnat alkolås för 3000:-. Installationen av detta kostade 7100:- (inklusive registrering hos Dräger)
Jag fick igenom villkorat körkort för en vecka sedan drygt. Tog tid att få tid till läkare och ta prover vilka skulle skickas in till transportstyrelsen.
Fick mina böter häromdagen, 4000:- plus 800 till brottsofferjouren.
Kändes som högsta vinsten då jag trodde att jag skulle få betala 30-40 tusen!

Läste just ett inlägg från Abel som hittat tillbaka, och skrev i en annan tråd här innan. När jag läste i tråden hittade jag ett inlägg från mig själv, där jag med en liknelse förklarade hur jag själv upplevde att göra ett uppehåll i nykterheten och att trilla dit igen. Klistrar in det här, för det känns som det hör hemma här. Kanske kan någon förstå vad jag menade, trots det lösryckta sammanhanget?

//PP

3 januari, 2014 - 15:10 #31
Pellepennan
Låter riktigt bra
Gratulerar till din dryga månad Abel. Funderar lite på det sista du skrev, det där med att det gått lite för lätt.
Precis exakt just det är det som jag tidigare känt, och som sagt mig att du kan ju, du kan göra det igen om du vill.

Och det kunde jag med, men det blev aldrig lika lätt som förra gången, tyvärr blev det svårare. Nu är det för mig inte längre lika förbannat lätt
och det är tid att jag tar mig en riktigt ärlig funderare på det.

Kommer att tänka på att jag för länge sedan läste en liknelse om att missbruket är som en tågresa, här på forumet. Den handlade om dom som har kommit till missbruk eller fysiskt beroende. Resan kan gå från låt säga Göteborg till Stockholm. Där Göteborg representerar problemens början och Stockholm problemens slut (Vänd gärna på sträckan om det gör att du känner dig bättre till mods :-))

Nu rullar tåget, olika hastighet för alla ombord, men alla sitter i tåget och det går åt ett håll. Och fråga är om man hinner kliva av i tid, för slutstationen vill man inte komma fram till! T-centralen är ju som döden, och i Götet tar spåret slut...

Har vi börjat åka och kliver av ett tag i - Kanske Skövde - det är inte så svårt - och det är väl bra. Så då kanske vi stannar där ett tag. Kliver vi på tåget igen så rullar det vidare, varsågod nästa Katrineholm... och så håller det på, för det går inte att vända tåget.

Nu vet jag inte riktigt för egen del var jag är. Kanske någonstans mellan Katrineholm och Södertälje? Kanske mellan Södertälje och Flemingsberg? Har ännu inte sett skylten Stockholm södra, och är glad för det!

Ok, så tänkte jag lite när jag läste det där om att det gått lite för lätt. Om du sitter på tåget och i så fall hur långt det rullat vet vi nog bara själva. Det läskiga är att jag efter att ha provat ett par gånger nu börjar tro på liknelsen.

Grattis igen,

Nu kämpar vi en runda till!