Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Tack, det känns fint och varmt att höra att mina inlägg ger dig mycket❤️. Jag tror också att det är genetiskt att vi behöver röra på oss för att våra kroppar och hjärnor ska må bra. Likaså med hundar. Dagar då det är lite thight om tid för längre promenader märks det direkt på mina hundar. De är vana att få längre promenader varje dag. De blir lite rastlösare och den yngre börjar leta upp saker att tugga på eller muckar med den äldre😂. Den äldre vankar lite och på tå. När de får en längre promenad, en löptur eller skidtur med oss så är de så nöjda och harmoniska. Ligger och sover avslappnade på rygg och lugna. Tänker att precis som med människor så får och behöver de må bra hormoner genom att bli aktiverade fysiskt. Sen kan det säkert vara lite olika för olika raser, våra är aktiva hundar, jakthundar, som har kvar jaktlusten i sina gener. Så på så sätt måste man alltid komma ut varje dag och det låga som kan vara inom en, hos både matte och hundarna blir snart mycket bättre genom fysisk aktivitet😁

Ha en fin söndag och kram❤️

@vår2022 jag önskar jag kunde hitta en aktivitet där jag rensar ur systemet. Jag kan som fastna i tankar och älta saker till en förbannelse. Det är så jobbigt och energikrävande.
Du skriver så klokt och det inspirerar mig❤️

@vår2022 Ja, det är märkligt hur träning eller för min del bara promenader i skogen kan vara så läkande! Undrar om det är genetiskt, sedan den tid vi var samlare och jägare och rörde oss långa sträckor varje dag. Kanske vi behöver röra oss för att våra kroppar och hjärnor ska må bra.
Det kanske var en överlevnadsfördel.
Jag kan också känna mig lite obestämt låg, ha tankar som stressar, men efter en timme på gymmet så är det borta, trots att inget annat förändrats.
Så härligt att det finns så enkla sätt att må bra på. Utan vare sig droger eller piller.
Läser ofta dina inlägg och de ger mig mycket. ) ❤️🥰

Ni som följt mig några år vet vad jag sliter med den här tiden på året: Dotterns årsredovisning till överförmyndarnämnden. (Jag är god man till henne.) Först diffade det 1124 kr, det fattades pengar. Efter att jag trippelkollat alla siffror diffar det 1810 kr, men nu är det plus åtminstone. Orka.

Jag är en idiot på siffror. Analfabet, fast på siffror då. Ibland känns det nästan som min dotter skulle gjort ett bättre jobb än jag. Suck. Enligt mig är alla siffror rätt. Nu skickar jag räkenskaperna till dotterns pappa, han hittar kanske felet/felen. Alla kvitton finns åtminstone, hurra!

Från och med i år ska jag börja använda det nya elektroniska systemet. Där ska jag lägga in allt direkt när jag betalar räkningarna. Punkt. När året är slut ska det vara att bara trycka på en knapp för att årsredovisningen ska bli gjord.

Så jag ska göra detta varje månad för att slippa sitta så här och slita mitt hår i januari nästa år. Jag lovar mig själv här och nu att faktiskt göra det också. Punkt. Basta.

Kram 🐘

@Sattva Vad tung och tufft läge du står i❤️. Förstår att det tar massor av energi och att läget känns låst. Bra att du fortsätter själv hos familjerådgivaren ändå och att det stärker dig. Det går inte att ställas mot sitt barn eller göra val, det är liksom inte förhandlingsbart. Konflikter kan ofta redas ut, men det verkar finnas med annat i bilden också. Du kommer att ha komma på och hitta den vägen som blir bäst, sorgen och rädsla kan ställa sig i vägen och skymma, men till slut finner du det där inom dig. Sköt om dig❤️

@sattva
Varma tankar till dig, inga lätta beslut och processer du tvingas igenom nu.
Bra att du skriver, och även läser här även om du är på den säkra sidan av allt som har med alkohol att göra så lovar jag att vi gärna lyssnar och stöttar även om ingen kan bära bördan av det du är igenom.
Vi ska ju leva livet rakryggade (åtminstone på insidan) och något annat beslut än att stå vid sitt barn, är ju inte möjligt.
Och som du ju skriver- känslor förändras av hur människor agerar eller inte agerar.
Men sorg är stor när relationer går sönder. En process, och trötthet- så mycket man försöker och försöker.
Är alldeles säker på att allt från ekonomi till livet kommer att lösa sig. Men allt har sin tid, nu är nu, och det är ju där du behöver vara lite i stillhet.
Tänker på dig och hör av dig närhelst, du vet var jag finns 😍

@Flarran Du jobbar på jättebra! En stor fördel med rutiner är att de halvautomatiseras efter ett tag. Då krävs det mindre mental kraft och kontroll för att de verkligen ska bli gjorda, det går mer av bara farten.

På samma sätt var det med drickandet, det gick av bara farten också. Därför krävs det mycket mental kraft inledningsvis för att bryta alla vanor som har med alkohol att göra. Allt vi gör trampar upp små stigar i våra hjärnor.

Nu ska vi inte trampa på den väl upptrampade alkoholstigen längre. Vi ska trampa upp en ny stig, genom högt gräs, sly och törne. Framåt ska vi! Och för varje gång vi trampar på den nya stigen blir den lättare att hitta och färdas på. Alkoholstigen växer snart igen.

Kram 🐘

@Sattva Tunga beslut och tuffa förhandlingar med dig själv har du haft. Men nu har du kommit till beslut. Oftast är vägen fram till beslut värst. Det praktiska är bara praktiskt. Och jag håller med om att det är riktigt dåligt att han tvingar fram både beslut och aktion av dig, istället för att ta itu med det själv. Men det är så det är, vissa har inte handlingskraften i sig. Men det har du ❤️

Kram 🐘

@Varafrisk Tack! Och grattis till dina framsteg! Ja livet pågår ju även som nykter, men det är lättare att hantera utan att ha alkoholen som en belastande faktor.

Ja jag känner mig grundad och liksom grundstark mentalt. Jag jobbar med att ta in och acceptera att såhär blev det.

Min man valde att inte följa med till familjerådgivaren nu i veckan. Han tycker inte det är lönt. I hans värld är det dotterns fel att han inte trivs i sitt liv. Familjerådgivaren försöker lyfta hans eget ansvar, att han kan välja vem han vill vara, och det blir väl för svårt för honom. Han demoniserar henne o hon får bära skott för all hans besvikelse över livet.
När jag var där ensam sist var det ändå stärkande. Jag fortsätter att gå själv.

@Philia tack. Fint och fint det är ju en självklarhet men när alkoholdjävulen kommer in i bilden ställs livet på kant.

@Sisyfos jag är helt vit mellan återfallen. Jag har ju förstått nu vad som utlöser detta och det är mina krav på mig själv. Att det alltid är jag som ska hålla uppe allt, vara den bästa och har högt ställda krav på mig. Jag har backat undan lite och good is enough som gäller. Jag har också tyckt synd om mig och varit värd ett par glas. Den tanken jobbas bort nu. Offerkoftan är kastad. Jag har samtalsstöd kring detta med affekter, utlösande faktorer.

@Sattva Åh så tungt och svårt😔 Har också svårt att man kan tycka så illa om sin frus dotter. Hon är ju bara 19 år! Är ledsen för din skull. Känner att du är så grundad att du kommer ta dig igenom det men att det kommer göra ont. Så bra ändå att skriva här då och då, att sätta ord på tankar, känslor och handlingar.

Kram🤗

Hej! @Andrahalvlek, kände bara för att titta in på din sida. Tycker att du brukar skriva rätt så trevligt och faktiskt även lite inspirerande. Har så sakteliga försökt att börja med lite rutiner hur det nu går. Rutinen med att fokusera på nykterhet fungerar då ännu klockrent vilket man är tacksam för. Går ännu inte direkt efter klockan generellt, utan försöker mer att gå efter känslan i stunden och den säger väl i stort samma sak som experter på livsstil brukar säga. Ja, att en någorlunda fast tid för sömn och naturliga tider för intag av vettig kost är bra. Siktar nu närmast på att göra mig lite varm choklad nu när det är så kallt ute. Sitter och dricker ett glas med kosttillskott med en massa diverse vitaminer av alla slag. Hoppas att du får en fin lördag kompis.
Ha det gott!

Ja knäppskallar ftw @Dennillamänniskan. Knäppskalle-katt har värmt mina fötter inatt då det var friska 11 grader här när vi kom fram igår. Idag skiner solen över ett snölandskap som ser ut som fjällen. Lång kaffemorgon. Ska laga apelsinmarmelad för året som kommer och ungefär ingenting mer från listan av saker jag har att göra. Listfri lördag! Njut av dagen alla 😍

Är inne o läser oftare än jag skriver. Ska för min egen skull om inte annat, uppdatera iaf en gång i veckan.
Med nykterheten är det stabilt. Det är ju drygt 3 år nu, så det är sedan länge inget problem.
Livet är faktiskt rätt tufft. Läget hemma blir inte bättre mellan min man o min dotter. Snarare mer låst än nånsin. Jag trodde länge att allt skulle ordna sig. Att jag inte skulle behöva välja sida. Men av olika anledningar inser jag att detta är ohållbart. Även om min dotter är 19 och såklart inte kommer bo hemma i all framtid, sätter jag henne främst. Och om jag eller min man trodde att detta inte skulle påverka vårt förhållande, så är det inte så. Det är väldigt påverkat på ett känslomässigt plan. Vi har inga bråk etc, men jag känner att något är väldigt förändrat. Förstört. Jag älskar honom, men tycker inte om honom. Jag fattar liksom inte hur man kan tycka så illa om sin frus dotter. Och hur jag kan ha låtit detta pågå så länge. Jag tycker inte om den fega delen av mig.
Allt detta tar enormt mycket energi.
Min plan är att avvakta tills dottern åkt iväg på sin långresa, det är inte långt kvar. Sedan måste jag prata med honom om att när hon kommer hem igen kan vi inte fortsätta såhär. Om det blir särbos eller skilsmässa vet jag inte. Men nuläget är ohållbart. Och sannolikheten att deras aversion för varandra förändras bara för att hon är borta tre månader är väldigt låg. Jag har egentligen redan bestämt mig. Jag bara hamnar i avgrundssorg o rädsla när jag går från tanke till att jag måste handla. Skjuter det framför mig. Och är samtidigt arg över att han lämpar över beslutet på mig. Det är han som sagt flera flera gånger det senaste året att han inte kan bo här pga henne. Men han gör inget mer.
Oroar mig för ekonomin dessutom. Men jag har ju ett fast jobb, jobbar heltid. Det får ju bara gå.

@Rustning Tror du gör mycket klokt att ta det en bit i taget. Ha gärna ett långsiktigt mål, men spekulera inte för mycket. Jag är övertygad om att du har kapacitet att hantera ditt liv. Vad som än händer :)

@Denlillamänniskan Ja exakt. Jag tänkte det. Och det är mitt projekt. Skulle jag dricka nu skulle mitt projekt misslyckas redan efter tre veckor. Det vill jag ju inte.
Vi får se hur det går.
Jag kommer hålla upp till midsommar oavsett vad som händer. Det är en jäkla resa och man lär sig mycket om sig själv.
Min tanke är att jag efter så många månader av total nykterhet ska ha vant av mig så mycket att jag kan dricka lite lugnare midsommar till nyår.
Funkar inte det får jag bli helt nykter.

@Rustning Deltidsnykterist.... en ny term för mig! Du skriver att du tänkt göra en "GW Persson". Nykter halva året.
Det är ingen annan än en själv som kan bestämma sig hur man ska förhålla sig till alkohol. Tror man får prova sig fram där på ett ärligt och nyfiket sätt. Tror man lär sig och i synnerhet när man provat längre nykterhet först. Då har man lite mer att jämföra med.

@Denlillamänniskan Som sagt jag har inte tänkt blir helnykterist. Men däremot nykterist på deltid. Jag ska pröva hur det är att vara nykter från nyåret till midsommar och sen dricka resten av året. För hälsans skull. Och för att jag inte ska fastna i det. Jag hoppas att jag ska komma ur mina vanor och dricka lite mer kontrollerat om jag gör så.
Kanske är jag naiv. Jag vet inte. Om det skulle visa sig inte funka så får jag hitta en annan strategi.

@marshmallow11 ❤️

@Rustning Ursäkta stavfelen. Jag är ruskigt trött och ska lägga mig nu. Jag är ju morgonmänniska!!

@Rustning Om du skäms så är det här ju rätt ställe för det temat. Är att göra en livvstilsförändring är lättare om man inte behöver skämmas över sig själv samtidigt.
Alkoholberoende har många grader och överkonsumtionen kan se väldigt olika ut. Men det är ju ändå man själv som måste bedöma om alkoholen börjar göra livet sämre. Jag tänker att det är väldigt klokt att ta ta i det innan "förlusternas tid" har kommit. Att man drar i handbromsen medan man fortfarande har ett bra liv.
Ta hand om dig, vännen!

Tack för era svar.
Visst har jag alkoholproblem. Definitivt. Samtidigt förstår jag när jag läser vissa inlägg på detta utmärkta forum att det är skillnad på alkoholproblem och alkoholproblem. Mina problem är inte så extrema. Jag dricker inte heller några extrema mängder när jag dricker och sen tål jag ju ganska mycket också. Det märks väl att jag har druckit men jag är ändå ganska kontrollerad. Vissa här inne har ju druckit sådana mängder så det är för mig obegripligt hur de ens lyckats rent fysiskt. Och administrativt och ekonomiskt att få ihop det.
Jag vill sköta det här med alkoholen själv. Vet inte riktigt varför men jag tror jag skäms lite. Tycker det är pinsamt. Vi har inte prata om detta. Hon märker såklart att jag inte dricker något men har faktiskt inte kommenterat det konstigt nog. Ikväll undrade hon lite och jag mumlade något om vit januari och att jag ville gå ned i vikt. När vi i dag var utanför bolaget ville hon kanske ha lite vin och så men ville int ego in där själv. Orkade inte. För henne är det uppenbart att det inte spelar någon roll om hon dricker eller inte. Så långt ifrån hur jag har det.

Bra att du stod emot. Det är ofta så att partners inte märker, eller inte vill erkänna för sig själva, hur illa det är ställt. Många av oss med alkoholproblem gör ju allt för att hålla stilen och inte visa hur vi egentligen mår. Men gå på din magkänsla, du har inte överdrivit dina problem, och du är klok som tar tag i dem.

Tänker att det där med att dricka två glas bara kommer att öppna nåt sorts spjäll i hjärnan och sen silar begären fram ännu starkare. Det avhåller mig från att dricka.

Strongt av dig att bara gå hem och strunta i bolaget.

Ja, det måste vara skönt att din sambo inte lidit av att du druckit mer än du själv mår bra av. Svårigheten kanske ligger i att hon inte riktigt verkar förstå att du själv lider. Jag bara undrar.... har ni pratat med varandra ordentligt om det här? eller vill du helst ta det här med alkoholen själv?