Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva Ja, usch vilken situation du hamnat i. Jag har både egna barn och bonusbarn och det är verkligen minerad mark man går på om det blir konflikt mellan en bonusförälder och ett bonusbarn. Det är oerhört känsligt att gå in för hårt i en sådan situation. Man riskerar oerhört mycket i relationen till såväl sin partner som till bonusbarnet och man kan inte vinna den kampen, såvida det inte gäller en livshotande eller farlig situation där en person ska räddas till livet. Det går inte att gå in och vara fostrande om man inte fått mandatet, tilliten och tryggheten från barnet. Går man in där ändå riskerar man att bara förvärra och skada situationen än mer. Man måste backa hur stark känslan eller ilskan än kan vara och reda ut det på annat sätt, med sig själv. Det starka bandet och lojaliteten som finns mellan en förälder och sitt barn, kan ingen utomstående komma och peta på eller försöka styra, inte ens en ny maka. Det är något som ingår i ”köpet” och något man bara måste acceptera. Den relationen är en bunden livsrelation som är för evigt och livsviktig. Den relationen är helig. Om man inte kan backa, respektera och acceptera det bandet fullt ut, kan det ligga primitiva känslor som svartsjuka bakom som slår ut i blom som gör att man inte känner sig sedd och älskad. Men det handlar förmodligen om egna ouppklarade känslor i bagaget som tillhör någon annan i det egna livet och som projiceras ut. Det är en utmaning att vara bonusförälder och man måste självrannsaka sig själv, ha koll på sig själv och sina egna känslor och veta vad som hör hemma var. Få en uppfattning och självkännedom om sina egna skav i ryggsäcken som kan triggas och projiceras på andra. Ett sätt för att få hjälp och stöd i detta är att din man går i egen terapi och reda ut varför det blivit som det blivit.

Jag har backat många gånger, det är utmanande, det har triggat min ryggsäck, men det enda sättet och det har givit bra resultat och bra relationer. Jag har också lärt mig mycket om mig själv och mina triggers. Massor av kramar❤️

@Sisyfos Jag håller helt med dig. Vi går på familjerådgivning fortfarande, och där har allt detta tagits upp så gott det går. Jag har dock inte varit tydlig med att står det mellan honom och dottern, måste vi gå isär. Hittills har det mest handlat om hans känslor o beteende. Och terapeuten har försökt förmedla ungefär det du säger, att det är bara han själv som kan bestämma sig för vem han vill vara i detta. Och att hans o dotterns relation inte är mitt ansvar. Det är här det liksom står still. Han vill/ kan inte hantera det på något annat sätt. Jag tror inte han har förmågan att reflektera ovanifrån situationen.
Nu var det ett par månader sedan vi var på rådgivning, ska dit snart igen. Det är nog bara den senaste tiden som mina känslor blivit mer tydliga för mig själv. Jag har till varje pris försökt rädda situationen hittills. Men ja, det kanske behöver uttalas hur jag ser på framtiden, och det omöjliga om deras relation ska fortsätta såhär.
Jag har föreslagit massor av gånger att han går o pratar med någon professionell. Han tycker inte det är en bra ide, eftersom problemet inte är han utan min dotter....

Nej, min väg är inte att ge igen med samma mynt gällande julklappar.

Tack för ditt inlägg🙏

Usch Sattva, lider med dig.
Vad säger din man om framtiden? Nån måste ta första steget och det rimliga är väl att det är han eftersom han ändå ska föreställa vuxen. Det är oerhört jobbigt och tärande att hata någon och att hämnas genom att inte ge julklappar, vad är det för något? Egentligen är inget av det här ditt ansvar, Sattva. Skit i att ge din man en julklapp om han inte kan bete sig som folk.
Egentligen kanske du ska vara väldigt ärlig med din man - du funderar på att lämna honom om han inte kan ha en relation till din dotter. Nån måste ta ett första steg och för din skull borde det göras nu. Han borde kunna få vägledning av någon professionell om hur han ska agera för det kräver nog lite tid och tålamod. Men att bara släppa det? Det är inte en fungerande situation för dig eller för din dotter som håller på att växa upp. Han behöver visa hur vuxna beter sig.
All styrka till dig som ändå tycks hantera situationen på ett vuxet sätt. 💜

@Sattva Kramar i massor till dig ❤️

@Andrahalvlek Jag tänker jättemycket på just den delen av framtiden. Och att ha en nära vuxenrelation till min dotter är jätteviktigt för mig. Jag är inte beredd att offra den för makens skull, om det skulle komma till det.
Just nu är jag ganska ledsen över tanken att det aldrig kommer gå att fira jul ihop, jag-barnen-maken. Eller andra högtider.
Suck. Men det är heller inte konstruktivt att måla upp skräckscenarior om framtiden. Behöver dock försöka hitta någon sorts acceptans över läget som det är just nu. Acceptera är inte detsamma som att tycka att det är ok. Mer att få sinnesro.

@Sattva Men det finns ett liv efter resan. Jag tillhör dem som tycker att tiden med barnen är bäst nu, nu, nu. Och att skapa en vuxenrelation med båda mina döttrar hamnar nog fan på topp-5. Och har ser fram emot ett flitigt umgänge i flera år innan det är dags för barnbarnsfokus ❤️

Och ska din man stanna hemma eller hålla sig hemifrån varje gång blir det nog ohållbart. Men det får tiden utvisa! Jag vill bara inte att du ska gå miste om den fina vuxna-relationen man kan få till sina barn. Tyvärr inte alla förunnat, och där tror jag att pappa-mammor drar det kortaste strået oftast. För att mammor och döttrar värdesätter relationer mycket mer än mycket annat. Obs: generalisering.

Kram 🐘

@Se klart 🥰🥰

@Andrahalvlek Ja, jag är faktiskt lite chockad över hans beteende. Att han själv uppenbarligen tycker det är rimligt.

@Kennie Jo absolut, rent pragmatiskt fungerar det ju så. Det är mina känslor som inte är ikapp. Jag vill så innerligt gärna ha en fungerande familj...

Vi går fortfarande på familjerådgivning. Men efter säkert 7-8 besök och ingen egentlig utveckling börjar jag ge upp. Tar fasta på Se klarts ord om att låta tiden verka. Men allt oftare går tankarna till om jag är beredd att leva såhär, om det är såhär det kommer fortsätta vara. Svaret på det är nej.

Om allt går som hon planerar, kommer dottern åka iväg på långresa med några kompisar under våren. Jag så glad för hennes skull att det blir av, hon har velat det länge. Hon behöver det, komma ifrån. Och det blir lättare att se vad som är vad här på hemmaplan.

Ja, förstår att det är olidligt.. Men ibland är det väl bäst att utgå från de villkor som finns och handla utifrån det. Eftersom du inte får fira julafton med barnen så vore det väl rimligt att din man stannar hemma så att du och dottern kan ses på annandagen?

@Geggan @Sattva Tack ❤️ Jag struttar runt som en mallgroda idag 🐸

Kram 🐘

@Andrahalvlek Superbra jobbat!!👍😊🤩

@Andrahalvlek grattis också från mig! Superbra! Småningom kommer du att behöva gå över till forever-matvanor. Men lika absolut övervägt! Mycket snart blir det en vana och sen är det bara normalt. Och ja- portionsstorleken är a och o. Stor kram! 🥰🥰🤗

@Sattva Fy fan vilket omoget beteende av din man. Ärligt talat. Han är vuxen och borde bete sig som sådan. Din dotters konsekvenstänk har inte växt klart än, men hans borde funka som det ska. Usch vilken plågsam tillvaro du har omkring dig 😢

Kram 🐘

@Varafrisk Eller hur?! Jag har lånat tänket från alkoholstoppet, en dag i taget. Tar mig tid att planera maten och registrera ALLT jag äter i appen Myfitnesspal. Jag skapar recept innan jag tillagar maten och gör matlådor. Mina portioner är plötsligt typ hälften så stora. Inte konstigt att jag har lagt på mig!?

Men som sagt, viktminskning kan jag, det är att behålla vikten som är det svåra. När tiden och orken och humöret brister, för det sker ju förr eller senare. Hålla i och hålla ut. Och jag tänker också att om jag har lyckats vara nykter i 1.394 dagar så ska jag fan klara av detta också! Men det är tydligt att belöningscentrum i min hjärna är shaky-shaky.

Kram 🐘

Skriver igen kring tankar o känslor, mest för mig själv.
Att min man o min dotter inte tål varandra o visar det väldigt tydligt, hoppas jag ska räta ut sig genom åren. Men här och nu är det tärande och nedbrytande. Egentligen är jag så j-a arg på dem båda, att de inte kan kliva ur sin respektive hatbubbla. Ingen av dem ser hur jag lider. Trots att jag försökt säga det. Deras behov av att fixerat avsky den andre går före allt annat. För mig ofattbart hur ffa min man kan bete sig såhär. Han har ju ändå ett långt livs erfarenheter med sig. Borde kunna härbärgera o bete sig vuxet.

Julen firar dottern o sonen egentligen hos oss. De är varannat år hos deras pappa o varannat år med mig/oss. Jag insåg för ett par veckor sedan det plågsamma/ omöjliga att fira jul tillsammans. Dottern o maken vägrar ju att äta tillsammans. Ska dottern sitta ensam o äta? Ska maken sitta ensam o äta? Julklappar, där dottern inte får något av maken, och maken inte får något av dottern.
Så jag skrev till deras pappa o "erbjöd" att barnen firar hos honom. Under förevändning att det blir fint för barnens farfar som blivit änkling under året.

Ska träffa mina syskon o mamma på annandagen. Maken följer bara med om dottern inte följer med har han sagt.

Dottern fyller år i helgen. Hon ska ut med kompisar o fira på kvällen. Vet inte hur jag ska lösa firande i övrigt. Funderar på att köpa god frukost som överraskning. Presenter kommer ju inte maken ge. Hoppas sonen köpt något. Jag får ge henne från mig iaf.

Fy sjutton vad jag avskyr detta. Det äter upp mig.

@Andrahalvlek Grattis t viktminskningen! Man kan inte annat än att beundra dig för när du bestämt dig för något så genomför du det!
Jag behöver också gå ner i vikt men kan inte använda mig av din metod för jag skulle nog ge upp. Jag tänker ändå en snabb viktminskning inledningsvis kan ge motivation till att fortsätta…att ha bra matvanor och träning. Det är vad jag skulle behöva….men om jag/vi har klarat av att bli nyktra borde jag även kunna sluta med det feta och det söta eller😉 Hur som helst heja heja dig!

Kram❣️

Yes! Exakt -10 kg på sex veckor. Det här känns riktigt bra inför frestelsernas högtid nummer ett. Välja noga.

Min kropp svarar otroligt bra på kaloribegränsning, på ett sätt som den inte har reagerat på många år. Jag har ju ofrivilligt jojobantat när jag har varit utmattningsdeprimerad, först år 2018 och sen 2021. Rasar i vikt när jag är deprimerad, rusar i vikt när jag börjar äta igen. Mycket sötsaker.

Stackars min lilla tappra kropp ❤️

Kram 🐘

Låter härligt alltihop @geggan 🎄
Impad att du orkar så mycket, du har en nyligen påfylld ryggsäck 🎒
Men jag blev glad av att läsa ditt tidigare inlägg- men hann nog inte skriva då
Jag tycker också att forumet är unikt, så varmt och snällt. Och lite uppsträckning om så krävs 😊 Känner nästan inte till några andra ställen där det är så.
Tack för att du lyfte, stor kram 🥰

@Geggan Din nya vän ❤️

Kram 🐘

Rättelse enligt inlägg ovan: 2,4 liter buljong dricker jag per dag, vid sex tillfällen.

Förra lördagen var jag med när äldsta dottern julpyntade. I söndags julpyntade vi hos yngsta dottern. I måndags julpyntade vi hos min mamma. Och idag har jag julpyntat hos mig själv. En jättestor adventsstjärna, en adventsljusstake, en nyinköpt bordsgran (som jag döpt till Gran-Jan) med små röda och guldiga kulor enbart, en röd/guldig duk på köksbordet, totalt fem mjuka tomtar plus två i porslin, och en julkrans på ytterdörren. Thats it. Precis lagom och gick att summera i en mening.

Efter alla barnår, som i min yngsta dotters fall bara pågick år efter år, känns det så jävla nice att julpynta minimalistiskt. Vi ska inte vara här hos mig på jul och de få besök jag eventuellt får bryr sig inte ett dugg om julpynt, de kommer i så fall för min skull.

För yngsta dottern, som bor litet, har vi också komprimerat pyntet. Hon är nöjd om hon får en chokladkalender (helst två) och har x antal porslinstomtar och sin rosa plastgran. Och stjärnor i fönstren, och en stor lysande jultomte i entrén. Jag har också infört en ny tradition med adventspaket, som innehåller olika typer av jultröjor och tights. Då kan hon sprida julfeeling varje dag i december. Tomteluva började hon med dagligen innan den 1/12.

Dagens adventspaket innehåller dock ett duschdraperi med julmotiv och en tygkasse med tomtemotiv. Det ska bli spännande att höra om hur hon ser på denna nyordning. Nästa söndag får hon en jättefin röd klänning i sammet och svarta strumpbyxor, för nästa måndag ska de ha julfest på hennes dagliga verksamhet. Hon är nöjd, och då är jag nöjd. Och njuter av min fina bordsgran Gran-Jan 🎄

Kram 🐘

Tack fina @Varafrisk ❤️ Jag bär mycket sorg och känner mig väldigt ensam när jag bearbetar den och vet inte hur jag ska ta mig ur ibland. Jag vet att det brukar gå över men nu har den överväldigat mig och jag har tänkt på alkohol för att döva återigen men jag vet att lösningen inte finns i botten av flaskan den finns i botten av mig själv. Jag står ut, this too shall pass!

@vår2022 Det är svårt när det kommer så mycket på en och samma gång, brukar ju komma lite i taget, nu slits jag fram och tillbaka mellan alla möjliga sorger.

Tack fina @Se klart Det känns verkligen att hjärnan är känslig, jag vet inte vad som är vad i detta, vilket av avvänjningen från cigaretterna och vilket är sorger eller har alla sorger gömt sig bakom beroendet och när jag tog bort mitt sista beroende fanns all sorg därbakom?

Tack fina @Vinägermamman ❤️ Ibland vet jag inte om jag ska skriva eller ej, om någon ens läser men det är bara min dåliga självkänsla som gör sig påmind när jag tänker så men då är det skönt att läsa när jag får några rader som lyfter. Tack❤️

Idag har jag haft första adventsaftonsglögg här hemma. Väldigt trevligt. Som ett statement till det nya livet. Bakade imorse, både bullar och julstjärnor med plommonmos. Gamla o nya vänner. Löste alkofrågan så att jag hade liten kastrull med procentig glögg, lite större med alkofri och en stor med jättegod hemkokt av äpplejuice och glöggkryddor. Allt gick bra, ljusen brann, allss av trivdes och min nya vän hjälpte mig hela dagen. 🦄🦄

@Himmelellerhelvette Tack ❤️ Ja, jag hoppas få börja handleda nykomlingar igen, det gillar jag verkligen.

Kram 🐘

@Flarran Jag dricker enbart buljong två dagar per vecka, tisdag och onsdag. Det funkar bra. Totalt dricker jag 2,4 dl buljong fördelat på sex tillfällen. Vid närmare eftertanke ska jag nog bara byta buljongdag och dricka buljong måndag istället för tisdag. Då är sannolikheten större att jag inte överäter tisdag kväll.

Kram 🐘