Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Grattis!🥳. Snyggt jobbat, det är en hel del att bära och som du blivit av med. Skönt för knäna😁. Det är bara att fortsätta att jobba på systematiskt som du gör tills det blir en god vana och livsstil, inte endast en punktinsats. Jag har smugit på med lite mer mat och framförallt glass, det skapar mersug. Nu har jag dragit ned igen och tillbaka på den bättre banan igen. Precis som det lätt skedde med alkohol, det kan verkligen likställas. Noll är det lättaste att hålla efter ett tag för att slippa reta systemet😂.

Ha det gott!❤️

@Andrahalvlek Så himla bra du fixar detta med sockret! Jag vill sluta med snuset, det är mitt missbruk! Jag kan med flit snusa så jag får illamående och kallsvettas för att jag vill domna bort, önskan är att domna bort, bieffekterna är illamående och kallsvettningar. Det är inte normalt snusande! Kan du ta tag i sockret så kan jag ta tag i snuset vill jag tro❤️

Idag visade vågen -7,3 kg jämfört med för fyra veckor sedan, tjoho! Har nått mitt första delmål och har fullt fokus på nästa delmål. Samtidigt är jag medveten om att det kommer att plana ut, att orken lär tryta då och då, och att jag kommer att ta återfall i form av socker då och då.

Framgångsfaktorer:

1) Appen Myfitnesspal (gratisversion med reklam) är enkel att använda. Jag väger och mäter allt jag äter, loggar i appen. Skapar recept efterhand som det är enkelt att logga in. Jag stoppar ingenting i munnen som jag inte har loggat. Jag blir medveten om hur lite/mycket kalorier olika livsmedel innehåller.

2) Jag har börjat laga mat igen, och gör matlådor på helgen för kommande vecka. Jag beräknar recepten per portion i appen och sen är det svinenkelt att logga in dem. Äter i princip ingen snabbmat eller färdigmat från Ica alls längre.

3) De två buljongdagarna tisdag och torsdag är väldigt effektiva ur viktminskningssynpunkt. Man kan kalla det 5:2- diet, dvs äta väldigt lite två dagar och ”som vanligt” fem dagar per vecka. Jag gör buljongen på 2,4 liter vatten, två tärningar grönsaksbuljong, en tärning nötbuljong, en tärning hönsbuljong. Sen tar jag en sked med extra proteinrik buljong i varje kopp jag dricker. Jag dricker 4 dl till frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, mellanmål. Totalt 6 gg/dag. Det är enkelt att slå buljongen på termos och ta med till jobbet, eller dricka i bilen till och med. Precis när det är dags för nästa buljongmål knorrar det i magen lite, men överlag upplever jag mig inte särskilt hungrig. Buljongen är varm och god 😋 Jag får en paus från allt ätande och räknande på något sätt. Men efter en buljongdag längtar jag lite efter att äta igen. En dag är dock hanterbart. Passar inte dagen av någon anledning kan jag enkelt byta och buljongdieta en annan dag i veckan istället.

4) Jag har helt slutat med bakverk, choklad och glass. Noll. Zip. Jag veckohandlar och utsätter mig därmed inte för risksituationer. Jag har förstås inget hemma. När jag blir vrålsugen beror det oftast på att jag är fysiskt och mentalt slutkörd. Jag har använt socker på samma sätt som alkohol, det kan inte bli tydligare än så. Men socker har jag ansett ofarligt, och det är det jämfört med alkohol. Men om man äter det istället för att leva ut sina känslor eller vila, så är det inte ofarligt. Då är det ännu ett missbruk.

I början behövde jag choklad och glass som en brygga mellan alkoholmissbruk och ett alkoholfritt liv. I februari har det gått fyra år sen jag blev nykter - nu är det hög tid att ta itu med det missbruket också. Och fan vad man sparar pengar! Nästan lika mycket som man sparade på att inte dricka.

Snusandet fortsätter jag dock med, inom överskådlig framtid.

Kram 🐘

💐🥰💐

@Vinäger Härlig läsning! Blir glad för din skull att det går så bra! Heja dig!!
Stort grattis till 365 dagar, keep going! 🤗

@vår2022 Stor kram! 🤗

@andrahalvlekj Jag såg just att hon är 60 år. Men har ju en extrem meritlista - men riktigt tufft att tacka ja. Hon sa i en intervju att det var det svåraste beslutet i hennes karriär. Det kan man lätt förstå, och jag tänker att det nog gäller många kring 55-60, (kvinnor kanske främst) som ofta jobbat 37% mer för att nå samma lön- och dessutom skött 87% av hemarbetet.
Stark generalisering och såklart inte på individnivå. Men för många ser det ut- eller har sett ut så.
Hade en kompis på besök från Uruguay för ett antal år sedan. Hon frågade var våra hembiträden bodde- i källaren?
Jag förklarade att i Sverige har vi inte en sådan kultur (tack och lov) vi hämtar och lämnar våra barn på fsk, vi lagar mat när vi kommer hem. Ofta delar vi på ansvaret män/kvinnor.
Hon häpnade.
Vi har ju kommit otroligt långt i Sverige med en massa frågor som rör livspussel och jämställdhet. Däremot blir jag förbryllad när ”hemmafruideal” tornar upp sig jämte idealet att skapa en karriär/inflytande mm,
Det går inte ihop. Sjukskrivningarna för just småbarnsmammor går ju rakt upp i taket. Och jag försöker säga till mina döttrar att det finns en tid för allt. Nu är inte tiden för allt.
Oj vilken onödigt lång utläggning. Imorrn börjar jag jobba igen så det blir bra att inte tapetsera forumet med östegnslånga inlägg! 😃😷🥹

@vår2022 Vad fint du verkar ha hanterat tiden , alla känslor och göromål från din pappas bortgång till begravningen. Att du upplevde ett fint avsked och hur du bemöter dina egna tankar och känslor i sorgearbetet. Allt du lärt dig och lär dig i din inre resa!
Ta hand om dig nu❤️

@Vinäger Grattis till ditt nyktra år! Du har gått din egen väg och till slut blev du helvit. Jag har följt dig i många år. Jag är inte helvit ännu men dricker betydligt mindre än tidigare. Jag kanske kommer att bli helvit längre fram. Jag vet att det är det bästa alternativet men jag är inte riktigt där ännu.
En dag i taget 😎
Mrx

@Amanda L Tack för omtanken ❤️ Jag tror att facket har snackat ihop sig. De måste sätta ner foten rejält, oavsett hur allt slutar. Det är jag som nu har valt att enbart jobba hemifrån, för att spara på min energi.

Kram 🐘

@Se klart Lite på samma tema blev jag rätt sekundärtrött när den nya rikspolischefen presenterades i veckan. När gubbarna strulat till det för mycket rycker tanterna in och styr upp. Suck. Och det jobbet lär bli en jävla utmaning! Vet inte hur gammal hon är men hon kändes inte allt för långt bort från pensionsålder.

Kram 🐘

@Ny dag Ja, sorgen är ju som du säger en form av läkning, det har jag inte tänkt på riktigt, det ska jag ta med mig❤️. Att se på det som en läkning är både tröstfullt, hoppfullt och positivt. Tack, det känns varmt och skönt även om det också är sorgligt❤️

@Se klart Det var bra sagt, att det låter som det ska, med anspänningen som kommer och går, men minskar allt mer i intensitet. Jag är oerhört tacksam för att jag sörjer som nykter, med äkta känslor och kontakt med mig själv. På vägen hem från begravningen tänkte jag, skulle detta varit för över två år sedan skulle jag dragit i mig vin det första jag gjorde när jag kommit hem. Och att jag även skulle ha suttit i kyrkan bakis och säkert haft med mig något i väskan. Så tacksam över att denna tid är förbi och att kunna hantera tuffa och sorgliga saker på ett bra sätt. Då kommer man vidare❤️

@Andrahalvlek Ja, begravning och minnesstund är verkligen ett viktigt avslut och ett farväl i sorgeprocessen. Dåligt samvete känner jag igen, att man tex borde funnits mer tillhands. Tänker också att man är två om en relation och på något sätt kommer den att bli såsom relationen var och det kan finnas en sorg i det, att den blev så i livet. Det visar så tydligt hur värdefullt det är att vårda och underhålla sina viktiga relationer. Ja, starka känslor finns i sorgen och det visar också på att relationen var värdefull och viktig även om den inte var den bästa alla gånger❤️

Hej @AmandaL och tack för klok reflektion 🥰
Jag har ju egentligen inte tänkt jobba till 67 direkt- men det är ju tanken med nya pensionsåldern.
Det skulle betyda att jag har 8-9 år kvar att jobba. Och då är det himla svårt att tänka att jag inte skulle behöva lära mig nytt? Om inte för att ens behålla ett jobb liksom överhuvudtaget i min bransch. (Gissar att det gäller alla branscher.)
Åldern är absolut en faktor som väger tungt i dessa dagar. Inlärning. Energi.
Men så säger vetenskapen att 70-åringar idag är i samma form rent fysiskt, som 50-åringar var bara för några decennier sen? Vad ska man tänka om det?
Så om man slår av på takten för tidigt…. Ja då känns det som det kan bli en lång ålderdom.
Däremot är jobbet jag har sökt kanske lite VÄL påfrestande på flera sätt.
Jag har lallat runt här i en vecka och skjutit alla tankar och beslut på framtiden och tänkt att det får lösa sig i en annan process som jag inte råder över just nu.

Jag tar små steg ut i verkligheten med viss energi. Imorgon ska jag börja jobba, hemifrån ett par dagar till. Sen ska jag trappa upp lite i taget, men med mål att ha en rätt lugn tid fram till julledigheten.
Som ska bli lång. Och eventuellt innefatta en resa.
Tids nog vet vi allt vi behöver veta.
Min knasiga katt har lagt sig på en pytteliten kuvertväska som jag skulle ta ner i källaren ihop med diverse annat som jag inte använder.
Han ligger som en stor mysboll och av kuvertväskan syns ej ett spår.
Kram på er 🤗

@Se klart Förstår precis det svåra i ditt val: det trygga, invanda men lite tråkiga och förutsägbara versus det kreativa, utmanande men kanske också väldigt jobbiga.
Där tror jag åldern kan vara en faktor. Det är svårare att lära sig nytt och ta in nya saker när man är äldre.
Jag tror att det inte får vara för mycket av det, utan mest bygga på kunskaper du redan har.
Fick själv ett sånt där jättekul jobb, men var väääldigt trött sista halvåret före pension. Då var jag 65.
Men ångrade mig inte ändå. Men det var på vippen :)
Lycka till och hoppas det blir bra vilket du än väljer!

@Andrahalvlek Så bra att du kämpar på. Det jag inte förstår riktigt är det där med att fackrepresentanten tycker att det är bra att du inte pratar med dina kolleger. Är inte sådana här händelser en tidpunkt då man har ett fackligt möte och diskuterar vad ni gemensamt anser är viktigt och riktigt att stå upp för. Du nämner kommande nedskärningar. Om de då tillåts plocka en och en utan att ni har någon gemensam plan så lär det ju inte bli några bra resultat.
Kanske är det så att alla behövs och facket bör strida för att alla ska vara kvar?
Kanske kan ni komma överens om ett bättre avgångsvillkor?
Vad det än kan vara så borde ni ju bli mycket starkare om ni enas kring nåt. Nu är det du, nästa gång någon annan. Att hålla ihop är ju den fackliga styrkan.
Även de som nu hoppas kunna slippa bli utsatta kanske förstår att det inte är någon bra strategi. Men då måste såklart den fackliga representanten vilja samla folk.
Som alla ovan påpekat blir det ju så väldigt jobbigt och förnedrande att utstå detta ensam. Ni är ju ett kollektiv.
Detta med nedskärningar borde ha börjat med förhandlingar med facket om bara det, i allmänhet, utan någon enskild utpekad.
Så jobbade i alla fall vi då i forntiden när jag satt i olika fackstyrelser... :)
Kramar och så bra att du inte viker ner dig!

@vår2022 Vad skönt att du känner att du fick ett fint avslut. Att låta sorgen ta plats är en form av läkning i sig som är viktig tänker jag. Att ta sig tid och stanna upp är att också ta hand sig själv och sina nära. Stor kram till dig fina forumvän❤️

Jag beklagar också men det låter som det ”ska” anspänning och omsorg, ledsnad och lättnad.
Min pappa dog i sviterna av covid för 2,5 år sedan. Om inte innan så blev jag så oerhört medveten om vikten att gå nykter genom sorgen och känslorna. Då blir man ”klar”- eller snarare- kommer vidare.
Önskar dig en vilsam söndag. 💕

@vår2022 Jag tycker att det är fint med begravningar ❤️ Man samlas från olika håll i den dödes liv, och minns tillsammans. Jag uppskattar lite mat eller fika efteråt, så att man kan fortsätta prata minnen. Kanske till och med skratta ihop innan man skiljs åt.

Senaste begravningen jag var på var en kollega, och jag hade aldrig innan ens träffat hennes familj. Tre fina bildspel med vacker musik hade hennes barn gjort till henne, som vi tittade på efter akten. Hennes man höll ett tal som var helt magiskt. Tjänstgörande präst var dessutom vän till henne, och höll en predikan med mycket personligt tilltal. Hennes man uppskattade verkligen att vi kollegor tog oss tiden. För mig var det självklart.

På väg från bilen till kyrkan fick jag och min kollega sällskap. En domherre skuttade bara några meter bredvid oss, precis som den ville oss något. Följde med oss hela vägen. Det var första gången någonsin som jag har sett en domherre IRL, med sitt iögonfallande vackra röda bröst. Jag tror inte på Gud, men där och då vete sjutton om jag inte trodde på att min kollega välkomnade oss i en ny skepnad.

Jag blir så ledsen när jag hör att samtiden inte ens ger folk tiden att just sörja. Inte bara hemma på kammaren, utan tillsammans med andra på en begravning. Begravningsbyråer har uttryckt att många barn till döda föräldrar inte tar sig tiden att ens ordna en begravning. De har inte tid/lust att ta ledigt från sina jobb och resa från Stockholm till glesbygden de kommer ifrån. De ringer begravningsbyrån och ber dem fixa något snabbt och lätt, helt utan deltagare. En så otroligt sorglig utveckling 😢

En sak som jag har upplevt starkt i sorgen är dåligt samvete. Det spelar liksom ingen roll hur mycket man gjort eller inte gjort, just där och då har jag ändå sjukt dåligt samvete för att jag inte gjort mer för vb. Och det beror nog på att jag kunde ha gjort mer för alla dem som jag följt till graven. Att det liksom ingår i paketet. Sen är sorgen berg- och dalbanig. Ungefär som förälskelse. Först är man uppslukad 24/7, sen kan man faktiskt tänka på annat en stund då och då, och efter ett tag kan man börja fungera normalt men påminns då och då osv. Starka känslor helt enkelt.

Kram 🐘

@Rehacer Hej och tack❤️ Åh vad roligt att du kikar in😁. Tänker på dig lite då och då om hur du mår och hur livet rullar på. Det var begravning i fredags, det var mycket känslosamt och vackert, mycket tårar och en fin minnesstund efteråt. Har känt en annan slags anspänning och sorg senaste veckan, nedstämd, trött och sliten. Känslorna har gungat och blandats med både ilska, ledsen, saknad, förlust, både jobbiga och fina minnen och tacksamhet. Det är väl det som är sorg. Anspänningen släppte efter ceremonin och jag förstår bättre nu hur viktigt det är att ta ett sista farväl, tillsammans med familj och vänner. En slags lättnad och en vila, det har tagit enormt mycket krafter att ordna inför begravningen. Det blev en fin ceremoni och det blev så vackert som jag önskade. Nu kommer en ny fas i sorgearbetet och det får ta den tid det tar. När sorgen knackar på, ska jag öppna och ta emot. Det kommer att hjälpa mig framåt. Nu har min pappa fått ro och gått till vila. Även jag har fått ro och en stunds vila❤️

@vår2022
Jag fick för mig att gå in här och letade upp mina kära vänner sen förr, som Du är.
Jag beklagar verkligen sorgen, så ledsen för din skull! Jag har båda mina föräldrar kvar och fasar för dagen när de går bort. Men det är ändå fint att ni hann återförenas, du och din pappa. Att ni hann få kontakt igen och att du tog emot honom med öppna armar trots allt. ❤️
Tänker på dig! Stor kram 🤗

Igår gjorde jag entré utanför hemmet på en liten middag med nära kompisar. Det var varmt, gott och fint att ses. Och jag körde hem! Något svettig pga fest-stämning på stan och människor mitt i gatorna.
I morse vaknade jag i lagom tid. Promenerade ut och köpte det godaste kaffet och croissanter.
Det är utflykt så det räcker för dagen!
Jah tycker fortfarande att det känns som vinter i luften. Mysigt. Hoppas alla njuter av dagen. Igår var det en kompis som frågade vad den ”största skillnaden” var med att vara nykter så länge. Hade svårt att ge ett enkelt svar men i morse när jag strosade på gatorna så tänkte jag att det är en ynnest att veta att jag aldrig mer behöver vara bakis. ✅

Det låter precis som det ska. Vila i nuet, tillförsikt. Avgångsvederlag är ju ett alternativ men du har å andra sidan många år kvar att jobba. Tiden får utvisa! Kram 🌸

@Se klart Det är bra. Inga orostankar. Inga tankar alls på vad som ska hända om jag inte får stanna. Just nu är jag övertygad om att kollegan tackar ja till ett avgångspaket, och 14 mån med lön hoppas jag att han får, för det har andra fått.

Och tackar han inte ja är jag säker på att klubben strider för mig - att det måsta vara tjänsteår som räknas även inom koncerngemensamma konstellationer. Allt annat vore jättekonstigt. Nästa gång är det två tjänster som ska gå bort, ska chefen bara godtyckligt peka med hela handen då också?

Så jag är lugn och tillfreds just nu. Jobbar på. Ser en framtid för mig på jobbet, tänker på nästa sommar etc. Skulle det sluta med att jag får sluta har jag två val: 1) Ta jobbet i obygden som ingen vill ha. 2) Ta ett avgångspaket - och kanske är det då dags att öppna hunddagis kombinerat med daglig verksamhet?

Ett beslut i taget. Vila i nuet. Idag skiner solen.

Kram 🐘