Senaste kommentarerna i forumet

@Torn Låter som en underbar fest❤️

@Sigge69 💓 Tack för en fantastisk och personligt beskriven väg till nykterheten!
Grattiskramar!👏💪💐🤗

@vår2022 Det är vi❤️I verkliga livet låter inte lika bra som IRL😉

@Andrahalvlek Jag ser så fram emot att kunna spralla loss och vara helt och fullt trygg i mig själv. Det är i motgångarna jag blir svagare, kan känna mig så stark och självsäker men när livet ger mig flera motgångar på rad känner jag mig nedbruten och vilsen. Nu måste jag ta tag i mig själv och fokusera på allt positivt i livet❤️Var ute på löptur igår och mådde så otroligt bra efteråt, mediterade och fann lugn. Har fortfarande en gnagande känsla, kanske något jag inte kan sätta fingret på?

Kram

Ja, herregud vilken historia du har Sigge69, välkommen tillbaka. Jag minns dig och dina inlägg, både i med och i motgång. Så skönt att du har vänt och haft en så lång tid nykter nu. Nu gäller det att hålla i. Ta hand om dig på alla sätt.

@Amanda L Ja, det är intressant och lite märkligt. Ibland vill man nästan ställa dig upp och skrika ut till alla att man är nykter och inte dricker alkohol längre. Jag är också nyfiken på hur många i ens närhet som faktiskt i princip har samma/liknande problem med alkohol. Det dricks mycket på många håll…

Dag 102! 🎉🎈
Fantastiskt bra jobbat! Grattis! 😀

@vår2022 tack för förslaget. Jag har tänkt på det själv. Jag är ju erbjuden kuratorshjälp men har hittills tänkt att jag sparar det tills det är värre. Nå, nu är det faktiskt värre. Satsar ändå nu på att sommarpausen i behandlingar blir bra och att jag börjar i höst. Kram 🐳❤️

Nu är jag äntligen frisk igen. Jag har förlåtit mig själv och strukit ett streck över alla impulsköp. Någonstans spökar gamla minnen. Jag hade ätstörningar som ung o pendlade mellan mager o riktigt fet. Minns varma somrar när jag bokstavligen inte hade ngt att ta på mig o allt var obekvämt. Men det var då, femtio år sedan. Nu har jag vad jag behöver o börjar på ny kula. Mest oroad av när det blir liksom förhandlingsläge- bara den här, sen slutar jag. Eller den här är jag verkligen värd. Eller- ja, låter det bekant? Nu är det stopp. Nu gäller sy om jag skall ha något.

@Amanda L Jag tror att anonymitet är en anledning men jag märker att på NA-möten är man också väldigt öppen. Berättar om saker som man säkerligen inte gör för ngn annan.
Likaså var det på behandlingen. Jag tänker att det beror på gemenskapen, att vad man själv har upplevt finns det alltid någon annan som har upplevt detsamma. Tänker på den sekretess som råder.

Fantastiskt Amanda L💕102 dagar, det är stort! Grattis 🎉💕

@Ejanne Ja det finns bara fördelar med at sluta dricka alkohol, tack för positiv feedback!

@Andrahalvlek Kram🙏

@Himmelellerhelvette Men tack fina du❤️. Löprundor är magiska många gånger😁. Vi är verkliga i varandras liv fast här i cyberspace🥰

@Snödroppen Ja, självklart får du kopiera texten😁. Blir bara glad över att det inspirerar dig. Jag gillar också bilden av din inre kompass som leder en dig i livet. Framförallt att ju mer du lyssnar på och förstår dig själv, desto mer finkalibrerad blir din inre kompass❤️

@Stormenlilla Ha tålamod. Den första tiden är det allra bäst att avstå från frestelser - men nu är inte alltid. Det kommer en tid då du glatt kan hänga på och helt naturligt välja alkoholfritt.

Lista alla fyllesynder du kan komma på. (För dig själv, inte här. Om du inte vill förstås.) När alkoholdjävulen börjar viska ”lite, bara idag” så ska du tyst i huvudet ryta ”NEJ, minns du…”

Det är tufft i början, men du klarar det. Fortsätt fokusera på alla fördelar med nykterheten 🤗

Kram 🐘

Dag 102. Ibland tycker jag att det är märkligt att jag nästan vet mer om människor här på AH än i verkliga livet. I det vanliga livet tar det lång tid innan ens vänner berättar om sina innersta tankar, misslyckanden och farhågor. Fast jag gissar att det finns ett stort behov. Kanske är det just anonymiteten som gör det möjligt. Men det är värt att tänka på, att de flesta kanske bär på alldeles för mycket ensamma. Eller pratar bara med partnern.
Det är synd.

@Sigge69 ❤️👍

Hej kompisar!

@andrahalvlek Helgen gick fint, inget sug på alkohol. Gjorde mysiga saker och njöt av att inte vara bakis. Det är så skönt att man just går och lägger sig tidigt på helgerna som du skriver om, det är en sån uppsida med nykterhet. Man får så mycket mer vila och helg!

@geggan tack för dina stärkande ord, det är verkligen fint att höra att det hänt för dig och att få höra sånt stärker ju tron om att det ska kunna gå att bli av med glorifieringen man har dragit på sig.

Nu har det gått två veckor men det är nu det börjar, den vanliga kampen. Det är kring den här tiden som jag börjar romantisera igen, vilja ”ha kul” och sabba måendet igen.. Några kollegor skulle ut och dricka vin idag men jag ska inte med. Jag vet ju vad det innebär och hur svårt det är att stå emot när jag börjat glömma senaste dåliga fyllan. Det är så jäkla tråkigt bara att jag behöver undvika situationer för att det inte går att sätta mig i dom för tillfället.

Hej Emma
Jag känner igen mig exakt i hur du upplever dig själv, livet, vänner, närhet & alkoholen. Jag kommer skriva om det i min ”blogg” Fk blev min utredning klar för 8 mån sedan. Såklart säkert som du GROV ADHD. En ny fas i mitt liv. Dels att lära känna mig själv ånyo. Vem är jag utan en inre stress, ångest, depressioner, ljud & synkänslighet m m ? En häftig resa, har du att se fram emot. Alkoholen är fetborta i mitt liv.
Håll ut !
Kram Sigge

❤️@Kennie

❤️@Loppan

❤️@Andrahalvlek

❤️@Sländan

”Resumé 2014 - 2022”

Först & främst wow ❤️, tack godingar som skrivit kommentarer. Eleganta Elefanten, Kennie, loppan & den ljuvliga sländan. Ni är förebilder & ni har gjort skillnad för många här på AF. Tack för er SUPport 😘.

Okej, nu skall pennan få glöda. Hur gjorde jag ? Hur kunde jag bli nykter & vacker som en hägring igen? Både invändigt som utvändigt! Var det svårt ? Nej!!! Absolut inte & det väcker min lust att skriva! Min lust omfattar också att åka ut & prata om min resa.

Som ni vet är ju ungdomar särskilt truliga strulungar som vuxenvärlden ser ner på, som de gett upp allt tro & hopp inför. De som i andras ögon blivit utdömda. Åh dessa ljuvliga små lerklumpar ❤️. Jag älskar verkligen att få vara deras röst, deras vägvisare, att få förtjäna deras tillit & så tar vi tillbaka ordet respekt. I många ungdomar (på glid) innebär ordet respekt = att vara rädd för! Sorgligt, men sant. Så det vackra ordet börjar vi med att prata om & framförallt förgylla igen. Sedan kära AF pratar vi, känner in, ventilerar, stöter vi & blöter ordet SJÄLVKÄNSLA ❤️. Så viktigt så att jag skriver ordet med caps lock tangenten på. Hur många av oss alkisar & mina trasiga ungdomar har en ok/ bra självkänsla ? Pratar vi om det ? Nja jag tycker vi är urbota kassa på det. Vi kan göra låååånga känslosamma utlägg om väder & vind prat. Skönt att vara i sin comfortzone.
Mitt kall & mina underbara lerklumpar som blev till de finaste unika vaserna Svedala skådat. Jag var extraordinärt duktig, jag var så duktig inom mitt kall att det tillslut blev min identitet. Varför ? Jag kallade det ”att jag knarkar mitt jobb” En flykt?! All engagemang & omöjliga uppdrag (finns som ni vet inga omöjliga ungdomar!)
Såklart hjälpte det mig också. Jag läkte. Av alla underbara möten, samtal & mål som vi kunde sätta check på. Jag fyllde upp allt och alla. Gav allt av mig. Gav, gav & gav. Givetvis skönt att slippa att ta itu med min egna ryggsäck, mitt dåliga mående. Mitt annorlunda sätt att vara. Min inre stress, ångest, depressioner, min ljud & synkänslighet. All kraft det tog på mig för att passa in.

Som vanligt känns det som mitt hjärta skriver utan någon som helst plan. Ha överseende kära ni.

Men hittills vill jag att vi sparar ordet SJÄLVKÄNSLA!

Det ordet & dess innebörd är det främsta skälet till min nykterhet. Kom ihåg att självkänsla är en färskvara så se till att utnyttja det!

Resumé en snabbspolad sådan från 2014 då min väg mot tungt missbruk inleddes.

Mina tre barn flyttade hemifrån, min älskade vovve dog. Villan blev tom och öde.

Jag började min resa genom att hänga på AW, de blev allt oftare & längre. Efter avslutat arbetspass så kokade liksom min hjärna av alla dagens intryck. Självmedicinerade med vodka. Som Miraculix gjorde jag min egna trolldryck. En kraftig sup & 3-5 min senare blev jag lugn, lite distansierad & min hjärna fick vila, sant att jag mäktade med att vara social. Helger, lov, semester Tjolahopp!! Då behövde jag inte ens tänka på morgondagen. Alkoholen flödade.

Sedan vill jag poängtera att jag givetvis gått igenom allsköns förljugna stadier såsom… ”förändra mitt drickande”, ”dricka måttligt” osv 🤣🤣. Min fru, barn började bli oroliga för mig. Jag ljög, började att gömma sprit & dricka i smyg. Alltid med nyborstade tänder, tuggummi, halstabletter. Whiskey & vodka i förrådet. Jag kunde halsa en kvarter utan att ngn märkte det. Min tolerans ökade något kopiöst. Började ta återställare. ”Fantastisk” sak att ta till på morgonen, när man vaknat kallsvettig och inte minns ett skit från föregående kväll … all ångest försvann. Likaså den dagen!
Kände mig pressad. Skötte jobbet ff med bravur. Men ledigheterna blev mer blöta och jag kände mig trängd. Ville kunna dricka min trolldryck utan insyn, och behöva förhålla mig till andra. Bäst var det ju när jag var alena eller med ”vänner” som drack som jag eller iaf nästan som jag.

Alkoholen blev mitt allt. På väg hem kunde jag smita in på toaletten vid resecentrum och klunka i mig whiskey. Helgerna började jag fara iväg och ta in på hotell. Blev ”äntligen” Ringaren i notre dame. Låste dörren & öppnade min bag med sprit. Slutade dricka vid 12.00 på söndagen.

Sedan sålde vi villan & blev särbos. Perfekt ju! Nu var jag själv. Jag drack partyflaskor vodka 5 st 5 cl i stort sett varje kväll efter jobbet. Aldrig efter 18.30. 25 cl sprit varje dag, då funkade jag?! Mitt jag var liksom att vara berusad.

Helgerna 2 st 70 cl whiskey & vin. Jag började tappa det mer och mer. Jag som vill ha min lght städad & iordning. Jag som älskar inredning. Jag som är fräsch som en nyponros, dessutom alltid tränad och iordning. Nu sket jag fullständigt i det med. Skräp, vinfläckar spritflaskor överallt. Min hygien raserades. Luktade spya på toaletten.. En misär. Sedan duschade jag fixade iordning mig, städade som besatt och sedan blev det jobb igen. Så höll det på. Jag isolerade mig mer och mer.

Sedan flyttade jag till en fin bostadsrätt. Hujedamig jag tror fan aldrig jag hade en nykter dag i den. Vardagarna jobb & gym sedan kröka jag. Helgerna blev värre och värre. Jular söp jag bort i min ensamhet. Upp & städa och tvaga mig och vips såg jag okej bra ut igen….

Jag la in mig frivilligt på avgiftning 6-7 ggr i hopp om att någon skulle greppa mig, att någon skulle se igenom mig. Men icke.

Bad om hjälp. Åkte ambulans med ett övertryck om + 200. Sket i vilket. Ville inte leva, men var kass på att dö. Återigen resa mig upp & kriga på.

Fick börja någon kurs på beroendemottagningen. 12 deltagare och en späckad trött arrogant valross som mötesledare. Det slutade med att vi 12 blev 2 ganska omgående & då reste jag mig upp och sa till valrossen vad jag tyckte.
Pratade också med hans chef & hon fick läsa min dagbok här på AF forum. Valrossen jobbar med annat idag.

Kokar av ilska! Människor i kris, med pågående missbruk som är i beroendeställning till ex beroendemottagning. Inte fan står dom upp för sina rättigheter. Nä nä de finner sig i allt. Annars kanske bidrag ryker och de hamnar i trubbel. Sedan de facto ”Vem fan tror på en alkis ?” Hujedamig!

Jag trodde aldrig jag skulle sjunka så lågt att jag tullade på min stolthet & värdighet. Men det gjorde även jag till slut.

Jag blev persona no grata, jag var obekväm & ifrågasättande & kravfylld. Jag fick ultimatum … håll dig nykter i 3 månader sedan blir du uppsatt på väntelista för utredning ADHD….. herregud ! 3 mån + ? Det var en livstid flr mig i detta skick. Misslyckades gång på gång.
Äntligen har regeringen ändrat på detta och numera står det i lagen att man skall skyndsamt erbjuda utredning för missbrukare & ge oss chansen.

Sedan bestämde jag mig för att säga upp mig på jobbet. Så jullovet -21 blev jag arbetslös. Perfekt !! Nu kunde jag supa på heltid ju!

En stor eloge till mina chefer som alltid supportat mig. De har hela tiden haft insyn i mitt missbruk. De läste min dagbok på AF också. Missbruket eskalerade. Nu drack jag som aldrig förr. Söp så att jag inte visste vilken dag det var, inte heller om det var morgon, middag el kväll.

Kuriosa när mitt missbruk var som störst peakade jag även karriärmässigt. Sökte jobb på en fisförnäm gymnasieskola. 126 st sökande & jag fick såklart tjänsten. Men jag skulle inte påbörja denna tjänst förrens om 5 månader. Perfekt allin nu då! Sedan får jag ta tag i det. Sedan gjorde jag en neandertalargärning som blev mitt slutliga fall. Jag hade varit ”Ringaren i notre dame” en period och jag var deppig. Jag tittade ut på min mc & kisade med ögonen mot solen.
Jag kände mig ensam & utled. Tänkte … jag tar mc och åker iväg från allt. Frågorna började hagla i mitt huvud. Hur mkt har jag druckit ? När drack jag sist osv (patetiskt) men min tolerans hade i detta stadie blivit kopiöst hög. Till slut bestämde jag mig. Jag rafsade ihop en bib och tog på mig jeans hoodie converseskor och hjälm & drog iväg.

Jag kom ca 7 km sedan körde jag av vägen (med vilje) pga annars hade en bil blivit inblandad. Rätt ut i ovissheten for jag. Sedan svart. Vaknade ut min medvetslöshet på gräset liggandes som Jesus på korset. Fullt med ljud från människor som jobbade frenetiskt med mig. Hörde den i periferin. Jag tittade upp mot en klarblå himmel, jag kisade mot solen. Så vackert. Jag som alltid älskat sol & värme. Nu var jag så redo man kan bli. Döden kom och ta mig tänkte jag. Jag vill inte leva, jag vill verkligen inte leva mera. Ambulansen i ilfart till stan. Ambulanssjukvårdare som peppade skrek för att jag inte skulle somna.

-27 frakturer. Varav 3 nackkotor krossade.
- 3 ryggkotor krossade.
Ständiga operationer.
Där låg jag med nacken fixerad & med en sargad kropp.

Dessutom orsakat av att jag kört hojen full. 1.7 i promille, det var nog eg högre, då provet togs senare.

Fyfan. Smärtan var obeskrivlig i min kropp & själ. Läkarna pratade om mirakel, änglavakt & tur. Det var liksom ett mirakel att jag inte avlidit eller iaf inte var förlamad. Jag försökte ta in deras lycka. Jag svarade artigt som sig bör & jag tackade dem! Men innerst inne, i mitt inte förstod jag inte varför jag inte bara kunde fått dö.

Jag är ta mig fan som en kackerlacka, det går inte att ha ihjäl mig. Brukar jag säga.

Jag har kysst döden många gånger i mitt liv, men ingen kyss har varit så stark som denna gång.

Nu hade jag mist precis allt i mitt liv. Min värdighet, stolthet. Mitt självförakt bara bubblade inom mig!! Min fru & 2 av mina 3 barn var på sjukhuset. Min mor likaså. Jag fick motta chockade släktingar & vänners SMS. Jag försluten som vanligt att lugna och trösta dem. Allt kommer bli bra. Ljög som vanligt! Jag hade bara döden som min utväg! Min enda ”livlina” var vetskapen att jag vill dö. Då slipper jag allt skit. Skit som jag åsamkat. Slipper all misär och skam. Slipper att vara full & bli en uteliggare.

3 mån rehab och ni som känner mig sedan tidigare här på forumet så ligger inte lagom, mellanmjölk för mig. Om jag VILL så kan fan inget stoppa mig. Inte ens 27 frakturer. Jag fick köra rehab på landet vid min frus stuga på landet. Med natur, djur som läkning. Efter 3 mån så stapplade jag in på gymmet & började träna igen. Min högerhand op läkarna i 3 tim nonstop och den som var helt obrukbart trasig fungerade som vanligt igen. Helt otroligt!

Klaga inte på svensk akutsjukvård!! Då får ni mig på halsen!!
På dessa 3 månader tog jag två korta återfall om 3-4 dagar. Jag slängde nackkragen åt helvete och stappla ner till byns bolag till allmän beskådan. Fy vad jag skämdes. Återigen struntade jag i min värdighet! Sista gången jag avgiftade mig själv var för 315 dagar sedan.

Jag avgiftade mig med rosévin !!! Kanske var det som blev min räddning 🤣🤣 jag har aldrig kunnat med rosévin! Spyr bara av tanken/ smaken. Men det var helg & det enda som fanns att tillgå.

Där låg jag i det underbart lummiga gröna gräset (vid min numera ex, men min finaste väns) stuga på landet. I all sommarprakt. Där låg jag, med en darrande kropp, som inte lydde mig längre. Jag spydde, rullade iväg från spyan. Osv. Krummade med kroppen. Spyor utmed min hals. Ögonen tårfyllda. Uppgiven & helt resignerad.

Helt plötsligt knöt jag min tidigare så kraftfulla högerhand. Jag knöt den stenhårt. Jag tänkte … Jag har ju inte skadat någon annan än mig själv! Ingen annan skadades vid min neandertalare gärning! Där & då bestämde jag mig.

Jag tittade på min knutna högerhand & öppnade den. Mina händer är som dasslock, bara mött en man som har större labbar än mina. Min fars.

Inom behandling säger man högst 5 saker. Ena handens fingrar att ha som mål. Det är stor chans att lyckas då. Att nå målen.
Jag ansträngde mig för att sätta ord på mina fingrar. Till slut satt dem där. Jag satte dessa 5 mål på min att göra lista.
- Res mig upp
- Var nykter för alltid, vad som än händer.
- delta på ett bröllop (26 tim senare)
- Be om hjälp
- informera jobbet (på den finaste gymnasieskolan) och säg exakt som det är.

Nu så vänder vi blad som Tjabo säger. Nog om all skit som trolldrycken gav mig. Slut på all kreativitet i min destruktivitet. Slut på min misär & missbruk.

Däremot om ni har frågor så ställ dom !

Nu kommer jag fokusera på ”Så här gjorde jag, var det inte svårare?”

Kan jag, så kan fan alla lyckas!!

Fridens liljor

/ Sigge (Som sjuder av lust & älskar livet)
Som t o m älskar mig själv, det ni !!!

PS jag tycker såklart att människor ska engagera sig, annars är man ju bara en liten lort som Astrid Lindgren sa… man måste bara göra det på ett hållbart sätt…❤️🙏🏻

@Himmelellerhelvette Jag har nog alltid funderat på andras välmående, hur samhället fungerar (mest inte). Alltifrån hur bin mår till krig i andra länder. Jag tycker det är bra med enpati, att bry sig och försöka förändra. Men samtidigt måste jag inse mina begränsningar.
Även saker som rör min familj och uppväxt går inte alltid att råda över.
Innan jag slutade dricka hade detta tänkande eskalerat till ett ältande. Jag började bli mer bitter och negativ till det mesta.
Jag tror att nykterheten gjorde att jag kunde se verkligheten i ett mer realistiskt ljus. Lite ljusare och i varje fall se vad som jag INTE ska lägga energi på. Exempelvis sånt jag ändå inte kan förändra.
Jag har också tränat på att släppa sådana tankar. Man kan ju också fråga sig själv: ” förändras något av att jag ältar detta?” Om inte, så släpp det.
Det går faktiskt bättre om man gör det och tränar på det. I början återföll jag i ältandet oftare än nu. Jag tror att man kan skapa nya banor i hjärnan genom att träna helt enkelt.
Men det kan också delvis vara ett resultat av nykterheten.
Nu mår jag mycket bättre även vad gäller det psykiska.
Jag ser ju fortfarande massor av problem i världen och omkring mig, men lägger energi på det jag KAN göra och förändra, vilket är mycket mer tillfredsställande 😀

@Donfrye Grattis 🙌 Vilken fantastisk utväxling man får av att inte dricka alkohol. Jag känner igen så mycket i din +-lista! Inte minst tacksamheten över att få tillbaka en väl fungerande kropp 💃🕺