skrev Sländan i Leva i Frihet

Då var jag inne på det nya året 2022 🌟
Det ska bli spännande och se hur det här året kommer att se ut, och vad jag kommer att hitta på för något 🤗 jag har alltid idéer och saker på gång.
Jag är inne på min 3 dag som jag äter enligt GI, det känns toppen. Jag behöver lite nya utmaningar och recept idéer. Jag åt så för många år sedan och gick både ner i vikt och mådde bra av de.
Jag fortsätter med min ADHD resa som jag började ta tag i när jag blev nykter, troligtvis blir jag antagen till en special KBT i februari, en halvdag i veckan under 13 veckor och hemuppgifter.

Det kommer även att bli en stor omorganisation och flytt på min arbetsplats i sommar, så jag får se hur de utvecklar sig. Jag tror att det kan bli bra, men mycket jobb innan 😅 det finns väldigt mycket olika viljor och en chef som är snäll, men frånvarande och styr ingenting.
Jag har även börjat fundera på om jag skulle göra något helt annat, jag tittar på lite olika utbildningar. Men sen är det svårt när man som jag saknar en del behörighet. Jag var bara närvarande fysiskt i skolan, min hjärna var på helt andra ställen, så de är en del att ta igen 😅 men först måste jag hitta något som verkar rimligt och intressant.
Kram 💕 sländan


skrev På drift.80-talist i Gör Om gör Rätt

@Märthan 3.0 fast allt blir ju så klart lite bättre för varje dag som går 🙂 har just nu en superseg period och har svårt med ork och motivation. För två år sedan hade alkoholsuget varit enormt. Så är det inte nu 🙃


skrev Märthan 3.0 i Gör Om gör Rätt

Ähh inte då, bara Märthansom då o då får nytt konto pga teflonminne med lösenordet 😜🙂😊@majsan_nu

Vet inte riktigt hur jag ska komma vidare, först måste jag nog bara ta dag för dag, första veckan nu kommer bli gräslig med noll sömn, svettningar, ångest, moody, tom. Sen får jag ta vecka för vecka…

@På drift.80-talist 2 år, omg 😱


skrev majsan_nu i Gör Om gör Rätt

@Märthan 3.0 Ok, jag fattar nog lite trögt! Så bra att du klargör...
Kram 🤗


skrev På drift.80-talist i Gör Om gör Rätt

@Märthan 3.0 kul att se dig här igen trots omständigheterna!
Känner så igen mig i dryckesmönster. För mig har tiden varit allt. Har tagit över två år för att det "psykiska" inte ska skrika efter sprit. Nykter i längre perioder sedan 2016. Ge dig den på att komma på banan igen. Du kan och vet vad du måste göra!


skrev majsan_nu i Anteckningar från en resa

@Bättre sent Hej o välkommen hit - är lite sen kanske men bättre sent än aldrig!
Jag har varit här på forumet en tid o har runt 120 a-fria dagar. Skriver inte så mycket mer om det, har en egen tråd som jag försöker uppdatera mest varje dag.
Spännande att följa din resa, numera a-fri om jag förstår dig rätt... Ser fram emot dina uppdateringar här!
Kram 🤗


skrev Bättre sent i Snart träning igen

@Pianisten Vilken fin illustration av mikrovanornas makt McRavens text är. En nyttig påminnelse till alla oss som tampas med känslor av otillräcklighet. "Långvariga och djupgående förändringar kommer med eftertanke, en hög dos av rimlighet, måttlighet och förståelse för vad man är kapabel till, inte ett ögonblickslöfte på ett klockslag om året." Så välformulerat och sant.


skrev Bättre sent i Anteckningar från en resa

@Charlie70 Tack, Charlie! Känns stort att ta emot ett till alkoholfritt år.


skrev Bättre sent i Anteckningar från en resa

@Se klart Du har rätt (som vanligt). Instämmer helt om förutsägbarheten. I och för sig rätt så märkligt hur lång tid det tog att inse. Livet det senaste åren blev fruktansvärt kringskuret p.g.a. drickandet i tid och otid. Så mycket man gått miste om.


skrev Bättre sent i Anteckningar från en resa

@Miss Mary Poppins Tack så hjärtligt för dina ord. Jag upplever skrivandet som väldigt mödosamt och hoppas få bättre flyt i det så småningom. Det helvita är ett fint val! Befriande är rätta ordet!


skrev Bättre sent i Anteckningar från en resa

@majken_r Jag önskar dig lycka till på färden mot alkoholfriheten! Jag håller verkligen med de som hunnit längre i att resan lönar sig även om vägen inte alla gånger är spikrak. Forumet ger styrka och stöd, tänker jag.


skrev Pianisten i Snart träning igen

God fortsättning på er.
Julen har varit riktigt bra faktiskt, en skön balans mellan att unna sig frihet utanför ramarna men även struktur och rutin.
Innan julhelgen nådde jag en skön ny milstolpe i vår renovering som gjort att jag kunnat koppla av till fullo ett par veckor, perfekt till ledigheten i väntan på andra hantverkare.
Efter julens vanliga frosseri och stiltje i projektet så har min tidigare planerade träningssatsning redan startat upp igen efter underhållsträning i flera veckor nu. En härlig känsla att jag kunde acceptera det utan att känna misslyckande och sedan känna suget att ratta in i vanliga rutiner komma tillbaka av sig själv.

Många nya ansikten på gymmet nu och jag kan inte hjälpa att känna en viss självbelåtenhet att de där gamla nyårslöftena är ett minne blott.
Nyårslöften är fint och vacker men så kontraproduktivt. Jag har fortfarande saker som skaver, områden jag önskar kunde förbättras men ett nyårslöfte ger inte något mer än ett ogenomtänkt nytt egenkrav. Långvariga och djupgående förändringar kommer med eftertanke, en hög dos av rimlighet, måttlighet och förståelse för vad man är kapabel till, inte ett ögonblickslöfte på ett klockslag om året.
Vissa skav i livet kan tacklas från andra håll också genom att träna acceptans för vad man inte räcker till för i stunden. På så vis kan man komma ett kliv ifrån skulden och hitta små steg till långvarig förändring.

För ett par år sedan såg jag denna texten och blev helt tagen, den är numer en tavla i mitt sovrum. Börja med att bädda din säng.

"If you make your bed every morning you will have accomplished the first task of the day.
It will give you a small sense of pride, and it will encourage you to do another task and another and another.
By the end of the day, that one task completed will have turned into many tasks completed.
Making your bed will also reinforce the fact that little things in life matter.
If you can't do the little things right, you will never do the big things right.

And, if by chance you have a miserable day, you will come home to a bed that is made — that you made — and a made bed gives you encouragement that tomorrow will be better.

If you want to change the world, start off by making your bed."

~Admiral William H. McRaven


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Kom på en sak till, hur lätt det är att glömma en vana när man kommer ur sin vanliga kontext. Så är det för mig, vissa ( små men goda) morgonvanor sitter som berget på vardagen, men är den rutinen bruten tex sovmorgon på lördagen, så tappar jag det o kan komma på det flera timmar senare! Vanan är kopplad till en viss rutin liksom. Skriver han nåt om det?


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Ja jäklar vad sant detta är!! Och att nyckeln ligger just i att GÖRA!


skrev majsan_nu i Gör Om gör Rätt

@Märthan 3.0! Ser att du inte har någon egen tråd, kanske en bra ide att starta en???
Kram igen 🤗


skrev majsan_nu i Gör Om gör Rätt

@Märthan 3.0 Hej! Har inte läst så mycket i din tråd men det verkar som att du varit här länge... Att välja a-fritt för i alla fall en ganska lång tid är det bästa tror jag. Så skriver de flesta även om man sen tänker något annat. Jag har valt a-fritt o tänker inte ändra det framöver. Har kommit en bit på väg, det är kämpigt mellan varven! För mig finns inget annat alternativ... Hur du ska komma vidare???
Läs runt här på forumet, många kloka berättar sin väg, kanske hittar du inspiration... Finns ju även hjälp att få från vården, anonyma a med flera... Önskar dig hursomhelst lycka till - du låter beslutsam o det är nr.Ett tror jag!!!
Kram 🤗


skrev Märthan 3.0 i Gör Om gör Rätt

Så var man här igen då, sista omgången, sista rundan är tanken.

Ser att jag inget skrivit sen 2019 … ur alkoholperspektivet har det varit svajjigt. Minns inte riktigt våren 2020, det spårade säkert ut som vanligt. Drack ständigt och jämt, även på arbetstid, suck.

Sen kom hösten 2020 och jag kände mig klar, mådde så jävla risigt. Så i oktober blev jag nykter, rakt av. Detta höll i 10 månader, fram till maj 2021. Mådde fysiskt bättre än någonsin, hade inte ont i magen en enda gång. Huden, håret! Sem kom ju sommaren, ville bara vara som alla andra, njuta i solen med lite bubbel.

Gjorde som många, återföll och lurade mig själv. Skippade rödtjutet, drack vitt vin för att skydda tänderna, började med flaskor men var rätt snart åter i boxen. Fy fan. Hann inte gå en månad knappt innan magkatarren var ett faktum. Hela semestern förstörd, ont hela tiden, full, ont. Tröttnade i september och nykter igen, en månad kanske. Sen fick jag för mig att smaka på arbetstid igen, pang rakt ner i fällan igen.

Har ljugit som aldrig förr den här hösten, gömt sprit hemma utöver vinet, återigen magkatarr from hell. Det sista har varit bedrövligt. Sitter i skrivande stund med enorm katarr, kräkts sen 02 inatt. Menageri får skylla mig själv, drack uppskattningsvis 8 dl Whiskey igår morse/förmiddag. Maken asförbannad på mig.

Nu orkar jag inte mer, jag kan inte dricka normalt alls. Det är en sorg, men det väcker någon sorts inre demon i mig när jag dricker. Jag hamnar ganska snabbt i ett stadie där jag upplever att så vill jag alltid må, sådär småfull, men det stannar ju aldrig där, dricker tills jag däckar. Fy fan så trött jag är på det. O detta illamående hel jävla tiden, jag är så vansinnigt trött.

Så nu är det slut, jag orkar inte mer, nu blir det ett nyktert liv. Frågan är hur jag ska lösa tristessen, de 10 nyktra månadern var fysiskt fantastiska, men ständigt uttråkad, ledsen på nåt vis.

/Märthis


skrev Se klart i Nykter livet ut

@annabell tack för att du delar med dig av så mycket klokt kring människotjatterfjanten. Har nog fortfarande inte fattat hur det hänger ihop, trots många besök på samma gamla soptipp i Calcutta.
Och icket göra i onödan är verkligen rätt ord. Jag har ”känt” eller kanske snarare varit drabbad av så mycket av just oro, vanmakt, men som ”känts” så stark och som att allt sker i storm, aldrig lugnt (jo några korta sekunder då och då som liksom blir BEVIS på hur STARKT denna fjant-relation är)
Ibland känns det som ett brännmärke som aldrig riktigt försvinner in i huden även om det bleknat väldigt. Då tänker jag att bleka tatueringar går att leva med.
Jag har ju rotat så mycket (som en sjukdom) i dessa olika orsakssammanhang. Men du har nog rätt i att brotta ner och kliva över. Det är en mycket bättre bild än att min hud skulle vara invaderad för evig tid av något som allra mest gjort ont.
Kram! Och tack igen 🙏🏻😍


skrev Se klart i Nykter livet ut

Tack för pepp mitt fina @forumgäng 💪🏻🥰🌟💓🦆👵🏻💕🐘
Jag känner mig nästan generad. Vill verkligen smitta er med denna badlust, och vi som jobbat MYCKET med hjärnans och tankarnas kraft, det är lite samma här. Att ställa in hjärnan på att det är något att se fram emot, att ta det lugnt och inte få panik. Då går det hur enkelt som helst. Idag tog jag ett par simtag i rena lugn-paniken… hehe. Solen sken på bryggan. Gick hem i min täckkappa och med bara ben, en uppiggande syn för min granne bonden.
Jag är den sista människa på jorden rent okulärt och liksom image-mässigt att bli vinterbadare men nu är jag nog fast.
Konstigt är att man inte fryser? Inte nån gång. Det är ju inte svettigt att sänka ner kroppen i vattnet men det är inte kallt. Som att kroppens aggregat i ren chock bara stänger av trådarna mellan frysa och känsla av detsamma.
Nog om detta, men jag fortsätter och återigen tack för att ni hejar på mig! ❤️🙏🏻


skrev majsan_nu i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Kloka tankar! Tar med mig dom... Förändringar tar tid, viktigt att komma ihåg!!!
Kram 🤗


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Ur boken ”1%-metoden - små förändringar, stora resultat” av James Clear:

”En av de allra vanligaste frågor jag får är: Hur lång tid tar det att bilda en ny vana?Men det folk egentligen borde fråga sig är: Hur många gånger tar det? Det vill säga: hur många repetitioner krävs innan en vana blir automatisk? Det sker inget magiskt bara för att tiden går. Det spelar ingen roll om det har gått tjugoen eller trettio eller trehundra dagar. Det enda som betyder något är hur ofta du upprepar beteendet. Du kan göra en sak två gånger på en månad, eller tvåhundra. Allt hänger på frekvensen. Dina nuvarande vanor har nötts in med hundratals, om inte tusentals repetitioner. Nya vanor kräver lika mycket upprepning. Du måste göra tillräckligt många lyckade försök för att komma över vanetröskeln och få beteendet att verkligen fastna. I praktiken spelar det ingen roll hur lång tid det tar innan en vana blir automatisk. Det viktiga är att du gör det som krävs för att komma framåt. Huruvida beteendet går automatiskt är mindre viktigt. För att bilda en vana måste du öva. Och det mest effektiva sättet att se till att övningen blir av är att följa beteendeförändringens tredje lag: gör det enkelt.”

Jag kan verkligen rekommendera boken! Jag är övertygad om att hans metoder funkar på alla typer av livsstilsförändringar, såväl nykterhet som viktminskning.

Kram 🐘


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Fjärde dagen sockerfritt, dvs inga raffinerade kolhydrater, vitt o brunt socker, inkl vitt mjöl osv, så långt det bara är möjligt. Äter ju glutenfritt sedan tidigare, så inga fullkornsprodukter heller. Hittat en bra sida om o med recept på LCHF där jag hittar många bra recept. Känner absolut inget sug efter sött, men har nödplaner om det slår till i helgen (rawfoodgrejer, iaf naturligt socker från tex dadlar). Det svåraste är nästan att få maken att förstå vad det innebär. Igår kom han hem med en semla till sig själv, och en glutenfri chokladboll till mig. Han menar väl❣ Annars inget speciellt härifrån. Långledig till 12/1. Har en del att fixa med, men känner mig ledig💫💫💫


skrev Annabell i Nykter livet ut

Mäktigt med badandet 🙌💫🏊‍♀️!! (Kan mycket väl komma att visa sig att jag apar efter även det inom kort 😂🙉).

Tjatterfjantar i människokropp är ett gräsligt fenomen…😖 Att ”gå ett varv till” och besöka en plats där det sitter en sån och smilar upp sig, vill man icket göra i onödan. Ibland kan man ju få för sig, i just relationer till människotjatterfjantar, att man nog har en lite unik, speciell, stark emotionell koppling (ngt som typ INGEN annan har till NÅN) till fanskapet. Detta är i själva verket bara anknytningtrådar som knutits av den oro, osäkerhet, vanmakt etc som kommer med att hänga med en människotjatterfjant… Kan visserligen kännas väldigt ”starkt”, men det är inget speciellt och framförallt inget gott med det! Stänga och stänga av (eller tänk om man bara helt sonika gick fram och brottade ner och klev över - på riktigt, mitt på öppen gata 😂) är det enda rätta 😊. Bättre att ägna sig åt den som vill hålla i ens stege när man klättrar uppåt (eller ner 🌊🥶)! ❤️❤️❤️