Senaste kommentarerna i forumet

Apropå återfall-eller-inte-debatten på forumet så kom jag att tänka på min äldsta dotter som var väldigt duktig i skolan. Otroligt duktig. Toppbetyg. Hon fick hela tiden under skoltiden beröm för hur duktig hon var, men oftast med efterslängen ”men du har ju så lätt för dig”. Som om hennes insats var mindre värd för att hon hade ”lätt för sig”.

Faktum var ju att hon ansträngde sig otroligt mycket också. Hon hade inga direkta fritidsintressen - hon pluggade stenhårt och målmedvetet. Genom högstadiet, genom gymnasiet och sedan genom högskolan, som hon gick ut i våras. Hon är otroligt tacksam för att hon har haft ”lätt för sig”, för annars hade hon varken kommit in på eller klarat av psykologprogrammet utan en enda omtenta. Men hennes egen insats ska inte förringas ett endaste dugg. Hon har gjort jobbet helt själv, med bravur.

På samma sätt har jag och flera andra med mig här på forumet slitit oss till våra nyktra dagar. Det kan till synes ha gått lätt, utan återfall, men bakom ligger hårt arbete. Och vi ansåg att det var värt att betala det priset - att avstå helt från alkohol och inte lyssna på tankarna ”äsch, lite kan kvitta”.

Man brukar säga att återfall ingår i nykterheten. Att ”alla” tar återfall förr eller senare. Det kan så vara, men jag hoppas verkligen inte det för egen del. För att fortsätta med skolliknelsen så skulle det vara som att få en svinsvår omtenta, samtidigt som man har påbörjat en ny kurs som också ska tentas av. Det blir onödigt jobbigt då, så jobbigt att risken är stor att man knäcks. Den sitsen hamnade dotterns kille i, och han fick avsluta sina högskolestudier. Han blir aldrig färdigutbildad elingenjör.

Kram 🐘

I kväll sover jag hos yngsta dottern. Vi har handlat födelsedagspresent till farfar, som fyller år imorgon, och utökat hennes julgarderob med två tröjor. Julmotiv tycks vara det enda som gäller hela december för henne, eller hon började faktiskt med det redan två veckor innan december inleddes. Tomteluvan sitter på hela tiden 🤶 Både ute och inne.

Det är så mycket hon inte styr över i sitt liv, så val av klädsel får hon styra över. (Så länge hon har kläder efter väder och inte har onepiece och foppatofflor till jobbet, eller blottar kroppsdelar på ett onödigt utmanande sätt.) Personalen får se till att hon byter kläder efter 2-3 dagarna och tvättar kläderna, men ytterligare två tröjor kommer att underlätta.

Kram 🐘

@TappadIgen Jag uppfattade det absolut inte så 🙏🏻

@Sattva Ja, tror man på en metod så gäller det att bita ihop vissa dagar. Bara göra det. Det finns ett lugn i rutinen att jag ska traska 12.000 steg/dag, vad som än händer i livet i övrigt. Inget förhandlande. Precis på samma sätt som med nykterheten. Jag är nykter idag också, vad som än händer i övrigt. Lika självklart som att jag går upp på morgonen, att jag äter, och går lägger mig. Allt möjligt kan hända däremellan, men de delmomenten finns varje dag.

Sen tror jag att frisk luft, steg i benen och dagsljus är bra förebyggande för att bibehålla mental hälsa. Jag har ju slutat helt med medicin nu och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tänker på det ibland.

Kram 🐘

Tänk att vi upplever ord så olika! Naturligtvis handlar det om en själv men ibland blir det övertramp som jag upplever inte är ok! Jag tänker att alla är lika viktiga på forumet även vi som skriver i Förändra sitt drickande..och vi vill må precis lika bra som alla andra även om vi fortfarande dricker.

Jamen så himla @sattva. 😍
Mör efter lång promenad. Nu vila.
Vänder och vrider fortfarande på min nykterhet i nya situationer. Det är bra!

@FinaLisa jag kan inte hålla med dig, tröttsamt och ledsamt tycker jag att det är när de som varit nyktra länge, och hjälper andra på forumet ständigt ska få sig en känga.
Jag tror att det ligger hos er själva, kanske något som ligger och skaver.
Jag är så tacksam att dom trots påhopp är kvar på forumet 🙏🏻💕 Utan dom skulle forumet dö ut.

@miss lyckad Jag har inte kommit över t Det vidare livet ännu men jag skriver hos dig ändå.

I min familj fanns det ingen beroendegen men likväl blev jag beroende. Drack väldigt sparsamt som ung så även när jag träffade min man. Det handlade delvis om att jag behövde köra bil eftersom jag bodde ute på landet. När jag träffade min man så var vi ofta ute och dansade, och alla vi träffade var oftast nyktra. Många tror kanske att man dansar bättre som onykter men det vet vi ju att så är det inte. Så dans och bilkörande gjorde att jag inte drack. Funderade faktiskt då på att sluta med alkohol. Det var dumt att jag inte fullföljde tanken! Jag började få problem med alkoholen någon gång runt 47-årsåldern. Även om jag har varit blyg så drack jag inte av den anledningen men i de kretsar där jag rörde mig fanns det på ett vis som jag upplevde ”normalt”. Så när livet började bli tufft så hade jag lärt mig att jag tyckte om hur alkoholen fick mig att slappna av. Jag visste att jag använde alkoholen som medicin men jag förträngde det. Ett år blev till två år som blev till tre år och sedan var beroendet ett faktum. Jag tror kanske att många på forumet inte tror att jag vill bli nykter vilket jag vill. Problemet för mig är vägen dit….som Robban Broberg sjunger ” Målet är ingenting men vägen är allt” fast han menar ju något annat eller hur vet vi? Målet att bli nykter är ju superviktig men vägen dit är ju allt…

Kram💗

Jätteskönt att ni trivs så bra. Läste en gång att den lyckligaste mannen är han som älskar att gå till sitt jobb, men mår lika gott när han kommer hem❤️Gäller nog kvinnor också. Just det att aldrig ha varit full i sitt hem, den känslan gillar jag med. Vi får se i framtiden om jag blir sambo någon gång, hur jag/ vi förhåller oss till alkohol hemma. Mannen jag träffar nu, har sagt att han kan vara utan att dricka. Verkar inte ha någon betydelse för hans del. För mig gäller det att kunna lita på personen. Inget smussel utan raka kort, och diskussion och kanske, ett ”Är det ok att jag tar ett par öl på semester-resan?, eller vad det nu handlar om. Så att jag är beredd..Inte bara när jag kommer hem, och mannen sitter full i soffan😳..Sånt vill jag inte ha..Har sett det tillräckligt. Skönt att du och frugan? Hittat hem💕

@miss lyckad Precis så var det för mig också. Det fanns ingen anledning till varför jag blev beroende. Det var alkoholen i sig som gjorde att jag blev beroende. Jag drack inte för att jag mådde dåligt eller hade tråkigt, det var alkoholens beroendeframkallande egenskaper som fick mig att må dåligt och ha tråkigt. Därför har jag inga orsaker att gå tillbaka till och grubbla över. Det är historia, och det viktigaste är att aldrig hamna där igen. Helt enkelt genom att aldrig ta det första glaset, för då har beroendet en gyllene chans att triggas igång igen. 🤗

@Sisyfos 💙

Hej igen!🙋
Lyfter upp din tråd lite då jag ville bekräfta en del av din känsla du satte på pränt i misslyckads tråd.
Jag kan bara hålla med dig i ditt resonemang. Inser samtidigt att inte alla hänger med i samma tankebanor som en själv. Men visst känns det både ledsamt och tröttsamt att få självgoda kommentarer som förminskar ens inlägg.
Önskar dig en fin helg!💙❄️💙

Klart att vi har olika orsaker till att vi dricker, men beroendet är ju det som händer i hjärnan efter någon fylla, eller efter många år. Jag håller med dig TI om att det är bra att ta reda på varför man dricker. Men i mitt, och säkert i mångas fall, så är beroendegenen orsaken tror jag. Jag har ju 7 syskon, alla med mer eller mindre för mycket drickande i bagaget. En av oss var beroende av alkohol redan som 25-åring. Han har dock klarat sig hyfsat bra, tack vare att han alltid har jobbat. Idag är han nykter sedan många år. Jag blev beroende när jag närmade mig 50. Det kan mycket väl handla om att jag ville ta ansvar för mina barn. Jag drack aldrig förrän sonen lagt sig, i början. Sen när det gick överstyr, så läste jag sagor för honom trots att jag druckit, en oerhört otrevlig känsla. Forumet för mig, har betytt väldigt mycket i mitt nykterhetsarbete. Nästan allt skulle jag säga terapeutiskt. Många som jag har följt och stöttat, massor av människor som peppat och stöttat mig också❤️..Forumet är ju för att vi ska minska eller sluta dricka, för att det är vår önskan, och vilja. Vi har olika ”avdelningar” Jag gick över till ”Det vidare livet” när jag ansåg mig ha kommit i balans, och hade ett liv utan alkohol. Skulle jag försöka minska mitt drickande, hade jag valt någon annan ” avdelning” Det är ju inte straffbart att hänga här som ” försök till måttlighet/sparsamt” Men det är nog inte helt lätt, eller rätt för någon. 🤗🤗

@Andrahalvlek Precis som med yogan. Bara ställa sig på mattan vissa dagar. Allt måste inte ge utdelning exakt då. Men tror man på en metod/ väg så vet man att det tillför o hjälper ens liv i längden.
Samna råd som ges till utmattade; planera idag så att du mår bra imorgon, ellernkanske ännu längre fram.

@Andrahalvlek Jag menade såklart inte att förringa det arbete som ligger bakom att etablera en ny vana. Sen kommer det ju motiga dagar ändå, som idag. Lite snö kan vara härligt att traska i, men slask och djupsnö gör det mycket jobbigare. Speciellt med tanke på halkrisken. Men då är det ju skönt att ha klarat målet såhär tidigt redan.

@TappadIgen Visst är det så! Den bästa motionen är den som verkligen blir av 🙏🏻 Men dagens promenad på cirka 14.000 steg tillhör inte guldkornen. Slaskigt och dåligt skottat på gångvägarna. Det var tur i oturen att jag gick min runda i en faktisk cirkel - jag var ju tvungen att ta mig hem igen 🤣 Men, man ångrar aldrig en promenad! Nu efter bad och mat känner jag mig skönt sömnig så nu blir det en höneblund 😴

Kram 🐘

@Andrahalvlek skrev:"124 dagar i sträck nu, tjoho! Det är verkligen ingen ansträngning längre. "

Så härligt! Ibland kan man läsa om vilken slags motion som är bäst för hälsan/formen/magen/livet men sanningen är ju att den som är bäst är den som man inte lägger av med och du har ju verkligen hittat något som du tycker om och som har blivit till en vana nu.

@miss lyckad skrev:" Hoppas många barn får en vit jul..Snön är det inte så noga med" Väldigt bra sagt!

Jag tycker att det kan vara bra att fundera på varför man fastnade i alkoholen. Jag tror att det oftast inte finns en orsak som gör att det blir så. T.ex. det där med att man har svåra perioder i livet. Det kan ju absolut bidra men är varken en nödvändig eller tillräcklig orsak för att utveckla ett beroende. Jag har ju i somras t.ex. berättat om ett tungt kapitel i mitt liv som lämnat ett sår som fortfarande inte läkt ihop helt, men det gör mig ju inte unik utan de allra flesta har ju något i liknande dignitet som hänt dem och många mycket mycket värre utan att utveckla ett alkoholberoende. Visst kan det absolut vara en ingångsport, men till slut är det väl alltid just beroendet i sig som tar över, oavsett om drickandet i sig från början kom till för att man dränkte sina sorger i flaskan eller bara slentrian-drack boxvin bara för att sätta lite guldkant på tillvaron.

Med det sagt menar jag inte att det inte finns orsaker alltså, och det finns fortfarande definitivt ett värde att reda ut vad man har gått igenom för att kunna gå vidare, för det är jag också säker på kan hjälpa den som har ett beroende. Att konfrontera det som har varit så att man inte gör samma sak igen.

God dag Blenda, och resten av gänget också🤗🤗Vintrigt och kallt idag. Det är det jag aldrig begrep med mig själv..Varför jag började dricka? Tills jag läste och hörde om fysiskt beroende..Dvs hjärnan blir beroende av alkohol.Jag har skrivit det förut, men jag drack inte för att jag mådde dåligt, jag mådde dåligt när jag hade druckit. Jag är/ var en gladlynt, tänkande kvinna, som passerade olika gränser när det gällde alkohol. Jag har sett närstående till mig passera gränserna tidigare. Det handlar om att tappa minnet, att dricka 2 helger i sträck, att bli för full på fester, att dricka 2 kvällar i rad. Att dricka på kvällen trots att man ska till jobbet morgonen efter. Att barnen säger till mig, att jag dricker för mycket. Så som många säger, alkoholen gjorde mig orolig, fick dåligt samvete, avtrubbad, mm. Jag hade inga problem innan A- missbruket gick överstyr. Så varför jag blev beroende är ju för att jag tillförde en substans i min kropp, som min genetiskt a-gillande hjärna till slut krokade på.. Och höll på att förstöra mitt liv.. Jag ser fortfarande inget mysigt med alkohol. Ett jävulens påfund skulle jag hellre kalla det. Mina ungar har en pappa som sitter på kroken. Han har väldigt svårt med både vilja, kunskap och insikt att ta sig loss. Tyvärr drabbar det våra barn. Inget mysigt hem att åka till för att hälsa på. Hoppas många barn får en vit jul..Snön är det inte så noga med, utan familjens och barnens mående utan alkohol, som förstör familjefriden💫🧑🏽‍🎄💫Ta inget återfall. Spela alla gamla fyllefilmer till slutet, för dig själv. Vinterkramar. 🌲🌲🌲

Låter härligt!!!

Godmorgon,
Hälsar på barn i Helsingfors 🌟
Igår var en sån där dag som jag hade druckit på- vid lunch. Ledig och på resa.
Jag var trött! Sen blev det en väldigt mysig dag, avslutade med rätt tidig middag på underbar restaurang- som jag njuter av god mat! Alltså jag saknar inget! Känner mig nästan liksom berusad av stämningen, alla människor att titta på och roliga saker att prata om. Sen åkte vi hem. Klockan 22. Inte ens för att vara snäll mot min man kan jag förmå mig att sätta mig på en bar den tiden. ”Det här är jag nu, men kommer vara väldigt pigg och på gott humör imorgon bitti”. Nu ska jag äta frukost och sen blir det julmarknad 🤶🏻🤗

@ miss lyckad, jag hade tänkt att tagga även dig, det är ju din tråd.
Men skickade inlägget för tidigt, så Godmorgon även till dig.
Jag gillar dig också, och alla dina fina reflektioner :)
Kram <3

@Sisyfos. Jag ville mest säga Godmorgon. Gillar dig.
Spännande diskussion.
Personligen så tror jag att den som är närmast ett återfall –kanske inte i tid, men i totalrisk – är den person som inte på allvar har bearbetat det som från början gjorde att man tog till glaset. Ärligt, öppet och helst tillsammans med någon som utmanar de egna sanningarna och det egna försvaret. Nykterheten är ingen tävling i att hitta bäst väg, ingen tävling i att få cred för sin egen väg och definitivt ingen tävling i att få så många som möjligt att följa den.
Ödmjukhet inför varandras olikheter gör att vi tillsammans får styrkan att bemästra alkoholen. Egot är vår största fiende. Våra tankar och handlingar måste ner i hjärtat.
Det finns en devis, bl a inom AA, som jag tycker mycket om: "Lev och låt leva".
Tro, hopp och kärlek till er alla.

Hi five I’m still alive!!!

Jag har inte loggat in här på eeeevigheter, sökte upp dig och ser att du nämnt mig ♥️ Varma tårar på min kind 😍

Har inte läst många rader här, så är inte uppdaterad kring forumlivet, men vill skriva till dig och säga ”heeeej” till alla andra som jag ”babblat” med tidigare ♥️

Livet mitt har varit hackigt, sjukligt ensamt under pandemin med taskigt immunförsvar pga cancern o cellgifter…och tillslut kändes ensamheten sjukare än cancern… Det blev ett nytt mönster, där natten blev att föredra framför dag. Sömnen min bästa vän, för det var som att inte finnas.

Dags att bryta denna cirkel!!! Provade bryta den med rödtjut 😂😂😂😂😂😂😂😂 Hur dum får jag va’?! Hur dum som helst 😂? Ensam och småfull och sen ensam och bakfull bryter inga onda spiraler hahaha… ja kära nå’n så korkat!

Sjukdomar kan döda oss, men att inte leva medan dess en är vid liv, är nog värre än att dö, så jag behöver bryta mönster med livsbejakande åtgärder 🤸‍♀️ Så klart! Ska bara orka och klara…men duuuue fina, jag prövar att klä på mig och gå ut, tar lite kaffe i en termos och kliver in i skogen och mediterar lite, sen….sen ska jag bjuda hem någon på middag!

I kärlek, med kärlek - må alla göra val som leder till att var och en mår bra 🥰

Sattva, jag tycker inte att du är kategorisk och jag tror att vi egentligen har ganska lika syn på vägen mot ett återfall. Jag tycker bara att det blir kategoriskt när man förstärker den här typen av inlägg:
@miss lyckad skrev:"Jag är alltid den som bestämmer, det är förmodligen ingen som häller alkohol i min strupe. Vi är inga offer, om vi inte väljer att vara det. "
Det skuldbelägger i onödan den typen av återfall som jag skrev om i exemplet. I övrigt tänker vi nog rätt lika om beroendet och fallgropar och jag håller med dig Miss Lyckad om att det är viktigt med orden och att vi har ett ansvar för oss själva och för att jobba förebyggande, men förstärkningar av uttalandet ovan gör mer skada än nytta för alla tror jag.
Och Torn, nu är du där igen med personliga påhopp. Där du talar om hur jag dricker (vilket du inte vet något om). Jag har skrivit i min tråd om mitt ställningstagande och jag tror varken att du eller jag är botade. Jag trodde att du hade blivit mer nyanserad men du har tydligen fortfarande behov av att känga till personer som du upplever dig kränkt av. Självgod och taskig är ord som kommer upp i mitt huvud. Och respektlös för den delen, att respektera att vi är olika det kommer du kanske aldrig att lyckas med.

Vakna vacker
Ja,snart har det gått 2 år.
Läste lite I början av min första tråd...
Vad vi peppade varandra.
Kanske det inte skulle vart,snart 2 år om inte vi va så aktiva.
Jag har inte tagit nåt beslut,aldrig mer.Så tankar finns där ibland och även tankar på hur det var att dricka vin.Jag har läst en bok av Björn lindblad som hjälper mig med det mentala.Hur har du det i ditt singel liv?
Är skönt,va?
Och du är stark också,som en björn😊
Kram Pilla

En helt okej jobbdag, fast det blev ju en jobbkväll snarare. Att jag förr jobbade väldigt mycket kvällstid har jag nästan förträngt. Nu gäspade jag nästan käken ur led vid 23-tiden, så då var det tur att det var dags att stänga av datorn.

Jag knatar på med mina 12.000 steg per dag, ingen snö ska hindra mig. 124 dagar i sträck nu, tjoho! Det är verkligen ingen ansträngning längre. Jag planerar in det i dagens sysslor precis på samma sätt som jag gör med allt annat jag ska göra - jobba, äta, handla, göra ärenden etc. Måtte jag nu bara slippa ramla och bryta benet eller nåt, det skulle bli tufft minst sagt. På kvällsrundan höll jag på att vurpa faktiskt. Nu har det lagt sig några cm nysnö ovanpå islagret, riktigt förrädiskt. Dags att rota fram broddarna.

Ja, livet lunkar på. Just nu lugnt på alla fronter. Typ. Men jag skriver ändå, mest för att det är ett bra sätt att summera dagen. Det som kommer ut när jag skriver behöver komma ut av någon anledning. Så tänker jag.

Chill helgkram 🐘