Senaste kommentarerna i forumet

Ja, Kung alkohol är en stark regent. Visst har han sina "bra" sidor som man kan tycka om - om man kan hantera honom. Men för oss som sett de dåliga sidorna är det faktiskt bäst att flytta till ett annat land. Ett nyktert land.
Att flytta innebär en separation, det kan kännas som att man slits itu. Men det gör man inte!!! Det går att komma hel över gränsen - till något mycket mycket bättre!

Du är inte ensam!
Välkommen hit!

KRAM!🧡

PS Om du råkar läsa min tråd... Ja, det finns utmaningar i nya landet också - men det är ändå mycket mycket bättre än förut.

Sitter och mår dåligt. Hur kan man älska och hata alkoholen så mycket på samma gång. Känns som om jag skulle slitas mitt itu. Rastlösheten kastar sig över mig som ett lejon över sitt byte. Känns så tomt och ensamt just nu. 😢

Den senaste tiden har jag varit mycket på jobbet..Svårt med sommarvikarier..Ett avhopp gör att det fattas en person..Det känns okey..Bara jag får semester snart så går det fint..😎 Läste på anhörig sidorna. Jag blir både beklämd och less, när det pågår både missbruk, och misshandel, utan att mamman ens funderar på separation. Jag vet att det är jättesvårt..Problemet blir ju även till nästa generation, som tror att det är det normala..Jag har träffat och umgåtts mycket med personer som fått stryk..Alla blir märkta av det. När jag hör sånt så blir jag förbannad, och frustrerad. Många vuxna är argare på den föräldern som lät det ske, än på den som slår. Ångest, aggression, och missbruk, är ofta följden. Hoppas många tar hjälp redan när barnen är små..🥲..

@Soffi om du sammanfattar allt det du skrivit om här i omgångar om din sömn, o ger till din läkare, kan han ju inte göra annat än att remittera dig vidare. De vanliga knepen/ sömnhygien fungerar ju uppenbarligen inte på dig!
Jag har också en spikmatta. Tror inte den gör någon skada att ligga en hel natt på. Som sagt, testa går ju. Kan ju inte bli värre än sömnmedicinen iaf?
När du drack alkohol, höll den dig sovande hela natten då?
Undrar vad som gör att det inte går att väcka dig i viss del av sömnen, och att hela systemet är vaket andra delar av sömnen?
Här räcker ju inte vanliga primärvården/VC till känns det som?

@Andrahalvlek skrev:"Insomningsljudbok och spikmatta ihop blir magiskt bra! Och slopade höneblundar och kanske lite kvällsmeditation sittande i sängen. Jag har en väninna som alltid somnar på sin spikmatta. När hon vaknar till lite lätt drar hon ner spikmattan på golvet och somnar om."

Ja, fast, jag undrade mer om jag kan ligga på spikmattan hela natten? (Om den kan få mig att ligga kvar i sängen ...)
Jag har inga problem att somna på kvällen, jag är oftast så trött att jag inte ens är medveten om att jag lagt huvudet på kudden innan jag somnar. Jag dyker rakt ner i djupsömn, gubben har blivit förundrad flera gånger när han kommit in i sovrummet bara ett par minuter efter jag lagt mig för att säga/fråga något - det går inte att väcka mig! Ja, nu tror jag ju inte att han ruskat mig ordentligt förstås 😂🤣🤣🤣.
Kvällsrutinen med podd eller ljudbok och bara sitta still i soffan en timma innan sängdags och kvällsmeditation i sängen om 10-15 minuter gör jag för att kanske få bättre sömn.
För problemet börjar mellan kl 24 - 2... när jag vaknar och går upp innan jag ens hunnit tänka, jag hinner inte hindra mig själv ... eller så går jag upp och vaknar sedan ... (Ja, jag både pratar och går i sömnen 🙄🙈🙊...)
Oftast kan jag lägga mig igen efter en stund och somna om - till en jätteorolig sömn, korta stunder. Ibland är det kört. Men då kanske ljudboken kan vara bra 😊😊!
Och tupplurarna dagtid ... till mitt försvar får jag väl säga att jag tar inga tupplurar alls om jag inte verkligen måste för att jag är så trött att jag inte reder mig ... Jag kan inte begränsa dem i tid! Jag vaknar inte av väckarklockan, jag vaknar inte av telefonen, jag vaknar inte av något! I våras hade jag beställt grus, det kom när jag sov på dagen. En stor lastbil har backat upp för min branta uppfart, behövt gasa ordentligt, och stannat typ 3 meter utanför mitt sovrumsfönster och tippat flera ton grus. Fönstret var öppet. Det är på landet och inget annat trafikbuller. Jag vet ingenting! Förrän jag vaknar och bara kan konstatera att "Så bra, gruset har kommit!" 😲🥱😨

Tja, sömnproblem kan se lite olika ut 🤣. Läkaren i våras såg minst sagt förbryllad ut när vi pratade trötthet och sömn, men ville inte remittera mig vidare förrän jag testat vanliga mediciner, han skrev dessutom ut ett "snällt läkemedel", för han vet att jag överreagerar på det mesta ... och han vet om mitt alkoholproblem ... även om jag då glatt kunde meddela att jag är nykter nu!! 😁
🤔🤔 Jag undrar hur det ens är möjligt ... hur jag kan "tåla alkohol så bra" - fast det gör jag ju inte .. 😖🥴🥴.

Sovit hela natten. Det var en vecka sen eftersom den här bihåle-förkylningen väckt mig och hållit mig vaken minst ett par timmar varje natt. Så det var en skön känsla att vakna. Jobb mellan 10 och 15 tänkte jag får räcka för sommar-jobbaren.
Idag är det svalt och blåsigt. Ganska mysigt. Har inte regnat på veckor.
Ikväll kommer lite barn och barnbarn och jag är redan nere i varv så min planeringshjärna går ej att få liv i.
Får se vad det innebär. Spännande rentav. Nu blir det en tur till gurkorna för att spana lite, sen behöver jobbhjärnan en till kopp kaffe. Ha en fin dag, allihop!

Jag är också kulturtant- så mycket jag hinner. Konst gör i bästa fall livet rikt- och ibland kan det träffa så rätt att upplevelsen finns med hela livet. Ibland för stunden.
Första gången jag såg ljuset strila in från hålet i taket på Panthéon började jag gråta. Den bilden bär jag ju alltid med mig!
Jag letar ibland efter vissa konstnärer på auktion men eftersom de redan är kända- om jag känner till dem- så är de oftast för dyra! Nationalmuseum kan jag gå till när som. Helst när det inte är så mycket folk. Där är färgsättningen ett konstverk i sig.
Människas berättelser om sina liv via konsten- det häftigaste som finns. Och när berättelsen slår an något inuti en själv, då är det ju magi (ett ord sällan använt av mig)
Ha en fin dag, kram!

@Soffi Insomningsljudbok och spikmatta ihop blir magiskt bra! Och slopade höneblundar och kanske lite kvällsmeditation sittande i sängen. Jag har en väninna som alltid somnar på sin spikmatta. När hon vaknar till lite lätt drar hon ner spikmattan på golvet och somnar om.

Jag har överanvänt insomningstabletter historiskt och jag minns tyvärr hur otroligt seg jag var dagen efter. Jag fick sluta med tabletterna till slut, de fick motsatt effekt efter ett tag. När jag inte somnade med hjälp av dem så fick jag råpanik på riktigt. Jag har haft helt galna problem med sömnen, men det var först när jag slutade tänka på den så mycket som det blev bra på riktigt.

Jag har dåliga nätter nu också ibland, och går på toa minst två gånger varje natt, men jag rycker mer på axlarna åt det. Ju mer panik man får över det, desto mer problematiskt blir det. Sömn är en icke-handling, det är inget man kan prestera.

Min räddning under sömnsvåra perioder är 30 min höneblund vid lunchtid. Inte en minut mer. 30 min påverkar inte nattsömnen, men 30 min är tillräckligt mycket för att reseta min hjärna. Jag ställer klockan på 30 min, djupandas lugnt, och slocknar oftast inom 10-15 min. Så det är inte mycket sömn jag får, men ack så effektiv. När jag väcks känns det som om jag får en spann kallt vatten över huvudet, men inom några få minuter är jag så oerhört mycket piggare. Det är verkligen som att reseta hjärnan!

Kram 🐘

Jag hade i alla fall tur med vädret!
@Andrahalvlek skrev:"tabletterna är bra att ta till som en räddningsplanka när sömnen gått överstyr ett bra tag."
Ja, jag förstår vad du menar. Men, nej!
Det är inte värt att offra en hel dag för att kanske få en timmas sömn till på natten, med samma avbrott och nattvandringar som vanligt.
Nu, idag, pendlar jag mellan att tycka det är nästan komiskt till att det bara är hemskt...
Jag blev inte bara "lite luddig" dagen efter det där pillret.
Jag hade fullt sjå med att hålla mig vaken för jag hade bestämt mig för att försöka låta bli tupplurar om de kanske skulle förstöra nästa natts sömn. Men, jag gav efter på förmiddagen, sov i nästan tre timmar. Efter det: duscha kallt, äta ordentlig lunch (stor portion nyttig men inte tung mat), korta kvickna till promenader. Huvudet "borta", problem med avståndsbedömning, fumlig, tom sega olydiga muskler... ... MASSOR av choklad, hjärnan skrek efter energi ... Ja, jag har faktiskt svårt att få ordning på mina minnen av gårdagen... Vad sa de på nyheterna? Tog jag första promenaden före eller efter lunch? Ingen aning!! ... Fram till femtiden på eftermiddagen då jag började få tillbaka mitt huvud och kropp. Men inte tillräckligt ens för att våga ge mig hemifrån och handla mat ...
Jo, det är lite komiskt! I mina försök att få ordning på mitt nyktra liv - så får jag värsta "heldagsfyllan" någonsin!🤣🤣🤣 Snedtändning helt enkelt.
@Andrahalvlek Jag ska nog prova ditt boktips istället! 😅😂

@Sattva skrev:"Vad bra, nu har du provat! "
Japp. Nu slipper jag undra 😂. Och det var tur att jag gjorde det nu på semestern när jag inte har något planerat, när det inte spelar någon roll med "någon dag hit eller dit".

@Sisyfos skrev:"Det händer mycket i våra hjärnor tror jag. Sömnen är säkert en nyckelspelare i det här. Att det ska sorteras och läggas på plats och sover du inte så är det svårare."
🤔🤔När du säger det ... du är något på spåren ... Jag ska inte lita för mycket på mitt armband, det vet jag, för att verkligen få veta vad som händer när jag sover måste jag till ett sömlabb. Men, ett tag hade jag mycket REM- och djupsömn och då mådde jag bra. Nu, de senaste en-två månaderna, har jag lite djupsömn och väldigt lite REM - och tankarna känns verkligen allt mer osorterade ... och jag mår inte bra. Varför? Jag vet inte ... och det spelar kanske ingen roll? Gäller "bara" att få ordning på det...
@Sisyfos skrev:"Har skrivit det förr men vad tror du om spikmatta för att komma ner i varv?"
Ja, du har skrivit det förr 😂! Men jag har glömt ...🙄🙄
Mitt svar blir samma som förra gången (tror jag?). JA! Självklart! På spikmattan brukade jag ju somna som en stock inom några minuter!
Nu var jag och tog fram den.
Jag undrar 🤔 är det ok att somna på den på kvällen? Har för mig att man inte bör ligga på den för länge?
@Sisyfos skrev:"Det låter lite otryggt det du beskriver."
🤔???
Jag minns min barndom som väldigt trygg!
Mina föräldrar var egenföretagare - alltid hemma, alltid tillgängliga. Jag behövde aldrig ens gå på dagis eller fritids och jag tyckte det var så skönt!
OBS! Inget ont om dagis eller fritids!! Det är jättebra för de flesta!
Men jag tyckte det var jobbigt med andra barn, korta stunder ibland med kompisar räckte innan jag fick nog. Det blev för rörigt, för högljutt, för mycket intryck ... jobbigt att sortera ... Jag förstår nu att det var för att jag är HSP.
Jag "röjde runt" fritt hemma istället, lärde mig massor ...
Nej, nu ska jag inte sväva ut i barndomsminnen, det skulle bli en roman! Med massor av roliga historier 😂🤣🤣🤣
Men det är klart ... jag såg ju även hur mina föräldrar jobbade och slet ... det var därför jag inte ville väcka dem på natten, de behövde sova! Även riktigt små barn kan känna av sådant.
@Sisyfos skrev:"Rastlösa själar finns nog flera stycken härinne. En del är kemi tror jag. Tror att vi måste hitta våra nycklar."
Ja. Och hitta vilka lås som behöver låsas upp ...

Idag ska bli ännu en skön dag!!
Jag har sovit "mina fem timmar" och känner mig fortfarande trött ... Men bara "normaltrött" och det är HELT OKEJ!!
Bra att få lite perspektiv på saker ibland 😂🤣🥴.
Jag har inga planer för dagen, ska bara pyssla hemma tror jag ... och pyssla om mig själv ... vila lite ... och fixa snygga semesternaglar kanske?!!! Gäller att passa på när jag är ledig 💅😁😎, pricken över i liksom för att känna sig fräschare.
Livet är härligt ändå! 😍😍😍

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

KRAM! 🧡🌼🦢🌼🧡

Ja, jag för budskapet vidare i detta forum.

@Soffi TACK!! Ja tänk, 200 dagar! Jag som tyclte 2 dagar var en bedrift förr!!
Det är ju verkligen vägen, utvecklingen som är grejen. Att göra aktiva val mot ett bättre mående, ett bättre leverne!! Så glad att vandra på vägen med dig!!🥰

🥁🥁🥁
Grattis till 200 dagar!!
🎺🎺🎺
Och grattis till en "magisk förändring", du är fantastisk!

💗🌺🧘‍♀️🌺💗

Kram!

PS. @Miss Mary Poppins 🤔 Jag ser det inte som att jag sänker mig, jag har sänkt siffran ett par gånger när jag plockat lärdomar, men det är bara en siffra, den officiella "antal nyktra dagar i sträck-siffran".
Jag är precis lika glad och stolt som ni (fast det kan jag ju inte veta, hur ni känner..🤔🙄😂) över att jag har 200 dagar på rätt väg - mot ett bra liv där jag mår gott!
Det firar jag gärna med er! 😍😍😍 DS

Yngsta dotter blev supernöjd med måltiden som jag visade henne hur man tillagar i hennes nya airfryer. Omdömet var ”mmmm” 😋 Som liten kuriosa kan jag berätta att potatis och kycklingbitar kom ju huller om buller, först i behållaren och sen på tallriken. Men hon åt ändå alla kycklingbitar först innan hon åt potatisen. Godast först! Alltid. Typiskt autistiskt tydligen. Men det är ju bra att huller om buller inte hindrade henne från att äta åtminstone. Hon löste det på sitt sätt.

Ikväll knäckte jag koden på hur man mönsterstickar dubbelstickning. Yes! När man mönsterstickar blir då motivet liksom spegelvänt på andra sidan. Verkligen inte plättlätt, det krävde en massa försök. Men när poletten väl ramlat ner är det nästan omöjligt att tänka sig att det överhuvudtaget var svårt i början. Ungefär som nykterheten alltså 😉 Öva, öva, öva.

Just nu tänker jag göra små rutor med bokstäver, som till slut kanske blir en pläd där bokstäverna i dotterns namn kommer lite huller om buller. Det lär ta ett tag. Som ni förstår lyssnar jag mer på tv:n än jag tittar 😂 Jag kastar ett öga över glasögonkanten då och då. Viss virkning och stickning kräver dock inte så mycket koncentration, så då kan händerna jobba utan att jag ens behöver titta på dem.

Yngsta dotterns tröja i regnbågens färger har verkligen uppmärksammats på olika håll. Idag kom en personal på boendet och ville ha mönstret, men det är ju eget hittepå så det kunde jag inte lämna. Jag berättade hur jag hade tänkt och gjort, samt gav svar på var jag har köpt garnet i alla fall. Har aldrig tidigare fått så mycket positiv respons på någonting som jag har stickat, men det kändes trevligt. Även om stickandet i sig för mig är viktigare än slutresultatet. Det är bra träning för mitt tålamod också.

Imorgon ska jag och äldsta dottern åka på en utflykt 😍 Vi ska åka till en park där de har olika typer av konst utomhus. Otroligt häftigt ställe. Vi har varit där flera gånger och det tillkommer ny konst varje år. I år har de tydligen riktigt maffig konst inomhus också, det ska bli otroligt spännande.

Jag älskar konst i alla former. I fjol blev jag helt tagen av pytteliten keramikutställning, med keramik från olika tidsepoker. Ett helt vanligt konstmuseum kan göra mig hänförd också, och fotokonst och mystisk samtidskonst. I parken vi ska besöka har de ett konstverk som består av en massa högtalare som sitter högt upp i olika träd. Plötsligt hör du ett barn som skriker ”mamma” och sen hör du ett barn som gråter längre bort. Skriken ekar mellan träden - otroligt häftigt.

Konst i alla former är verkligen wow-upplevelser för mig. Jag längtar tills jag känner mig bekväm med att gå på teater, konserter och musikaler igen. I mitt nya nyktra liv ska jag bli en riktigt flitig kulturtant 🤩

Kram 🐘

@Sattva Usch, jag vill nästan inte bli påmind 😞 Minns min första nyktra helg. Vad gör man om man inte dricker på helgen? Det kändes verkligen helt omöjligt att klara av det. Men jag klarade det - och helg två och tre blev lättare osv. Och nu sitter jag här nykter andra sommaren och det känns helt naturligt.

Att vara nykter en längre period ger verkligen en helt otrolig skillnad i måendet jämfört med några vita dagar här och där. Tror inte jag lyckades med en vit månad någon gång i mitt tidigare liv. Gav upp efter några försök, det gick ju inte. Det var alltid något kalas, tjejkväll eller AW som störde sviten. Och fredagsvinet var ju SÅ nödvändigt för att varva ner efter en tuff jobbvecka. Det var jag minsann värd.

Så glad att slippa den destruktiva delen av mig själv.

Kram 🐘

@varafrisk vad underbart att höra om din framtid 🥰 såklart du ska hänga just där, den framtiden är inte långt borta. Istället för att unna sig det ena eller andra att äta/dricka så ska en unna sig att drömma om ett gott liv. Nästan overkligt eller hur, men inom räckhåll! Kram 🤗

@Se klart I min stad där jag bor finns en stor handelsträdgård. Den var inte så stor först…utan ganska personlig…men flyttade in i nybyggda lokaler och blev väldigt stor…lite opersonlig…

Men i min stad finns även den här unga mannen som inte har en handelsträdgård utan säljer i mindre skala…lite dyrare…men kraftiga plantor….lite annorlunda gröna krukväxter…lite chabby chic…lite linnekläder…när jag blir nykter …inte tröstäter…ska jag handla ännu mer av honom..

Jag tror du skulle tycka om konceptet även om du kanske helst vill odla från början.,,

Kram❤️

@Soffi skrev:"Japp, det är jag som börjat öva inför imorgon.
Jag tog plats i orkestern nu när jag inte går vid er sida, man duger alltid till något så länge man inte ger upp! 😂😂😂"

🤣👌🥁💚 Rolig du är soffi! Du sänker dig fortfarande pga en ynklig snubblande. Du får fira med oss, 200 dagar tillsammans imorgon ❤🌸💚

@sisyfos du anar nog inte hur rätt du har!
Igår kväll började jag bläddra tillbaka i mina foton- för att minnas just hur trädgården såg ut från början. Jag har ju även innan jag blev nykter ägnat ansenlig tid åt den, men mer flyktigt, och det här med att sätta frön var ju min AA-grej eller nämndemansgård förra våren.
I vilket fall var det otroligt att se skillnaden! Alltså, små små olika grejer som jag flyttat från ena stället till det andra/ har vuxit enormt. Nu är rabatterna liksom ”kulliga” och bulliga och jag inser att det gått till just så, en dag i taget. Det gav mig lite ro. Inse att det är små steg som all utveckling och förändring handlar om. Eller iaf viss förändring.
Och det här med gödsel och näring- precis @varafrisk, kaffesump används av en del men också för snigel-bekämpning.
Jag har gödslat hela våren, inser att det har stor betydelse, tack snälla bonden för all skit! Försökte få småbarnen att kissa i mina vattenkannor, men de tittade väldigt skeptiskt på mig…

Just nu har jag tömt min pappas lägenhet på det allra sista. Har huvudvärk av värmen. Ett till ärende hit, sen inget mer.

Tillbaka till landet ikväll. Jobb imorgon. Kanske ett kvällsdopp. Kram på er.

Ja Sisyfos, jag frågade sonen om han ville åka med och besöka campingen..Först sa han ja, om han fick övningsköra dit. Sen berättade jag att jag skulle hälsa på vissa vänner där..Usch sa han, jag vill inte träffa dom fyllona..Jag sa att dom förmodligen inte är fulla på dagtid..Vi får se om vi kommer iväg. Det är ett härligt ställe, med en fin strand vid havet. 💫

Grattis till 200 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag minns när jag fortfarande kämpade att inte dricka på vardagar, hur jag kände på onsdagen, dag 3 nykter, att "jag mår ju verkligen så mycket bättre av att vara nykter". Och så köpte jag ändå hem "onsdagsvin", eller kanske höll mig till fredagen. Inte hade jag en aning om hur ANNORLUNDA en lång nykterhet skulle kännas. Lika lite som jag vet hur det känns att ha varit nykter 1 år, eller 5 år etc. Det enda jag vet är att jag aldrig vill dit igen. Skitliv om man jämför med nuvarande liv. Japp, det måste upplevas. Tålamod, verkligen. Det är inget som kommit gratis....

Ur DN idag: ” Årets hittills mest populära Sommarprat tillhör Benjamin Ingrosso, Niklas Strömstedt och Denise Rudberg. De två förstnämnda har program som redan passerat en miljon lyssningar. Det totalt sett mest lyssnade programmet, författaren och läkaren Anders Hansens sommarprat från 2019, har jämförelsevis 2,7 miljoner lyssningar.”

Som jag minns Anders Hansens sommarprat så handlade det inte om honom, det var hans vanliga enormt viktiga budskap men i en annan kontext. Bra ja, men inte så personligt som jag tycker att ett sommarprat ska vara. Jag gillar när de tar ett annorlunda dramaturgiskt grepp, där Patrik Lundberg verkligen stack ut. Eller avslöjar något wow, som när Anja berättade att hon skulle bli mamma.

Kram 🐘

@miss lyckad Tyvärr har min SUP inte kommit än 😞 Det är nog semesterns största besvikelse faktiskt. Men sommaren är ju inte slut för att man börjar jobba, det kan bli många fina kvällar och helger. Och fler somrar!

Jag har åkt vattenskidor några gånger i min ungdom, och det var jätteroligt. Väldigt mycket teknik att ta sig upp, med fokus på att inte bli för baktung, men när man väl kom upp var det bara att hänga på. Inte ta ut svängarna för snabbt, och inte vara rädd att få magplask eller rumpplask, det som du råkade ut för 😫

Kram 🐘

Hej Charlie,
Hur har du det? Hoppas höften är bättre.. Håller med om politikkäbblet, känner ofta så.. Särskilt när man tänker på klimatet och att vår existens är hotad...

Fortsätter min resa i datingträsket.

Jag och killen som startade detta har bestämt att vi främst ska vara vänner, han sa att det kändes skönt att jag kände samma. Nu skriver han lite mer men det känns som att det är ett avslutat kapitel i min bok, men alltid kul att någon hör av sig liksom.

Var på date i går, och nej det var inte min drömdate. Jag tycker om att göra något avslappnat när man träffar någon första gången - som att ta en promenad eller fika. Men detta var för slappt, bara sitta och dricka vatten på hans tomt och sen se en film.. Varför ville han se på film? Är inte tanke med en date att man ska prata? Lära känna varandra? Jag förstår mig inte på människor. Jag uppfattade inte honom som en sån som bara var ute efter en sak så tänker att det var konstigt om han var ute efter mer, som mys i soffan. Han ställde även en sån konstig fråga, eller jag tyckte den var så konstig (inte konstig så, det är väl bra att kunna fråga om allt men första gången man ses?). Han frågade hur jag var med närhet i ett förhållande, och han menade inte hålla hand och kramas. Sen började han typ berätta hur han gör... jag vet inte, kanske bara jag som är pryd men det känns lite tidigt. Kanske han haft dålig erfarenhet av det sedan tidigare och vill gardera sig. Men är det inte bättre att fråga en sån sak efter några dater eller när man bara skriver till varandra? Det kan ju ha att göra med att jag inte gjorde mig så bekväm i soffan, hans soffa var så konstig och jag gillar att sitta i skräddarställning så satte mig inte så nära honom... jag vet inte... kände mest att han inte var så intressant, men han var trevlig. Men att inte ha ens popcorn hemma när man ska se film.. det är oförlåtligt.

Fortsätter min resa i datingträsket, vad man lär sig om sig själv. Jag ser det nästan som en arbetsintervju.. haha... men det kanske är för att man inte riktigt fastnat för någon än (ja, förutom han som jag nu är vän med då). Men tar det varligt. Små steg, inte stressa men samtidigt inte säga nej - gå på date och känna efter på riktigt. Hellre själv än med någon hakvdan. Sen vet jag ju precis som Andrahalvlek skriver, att det inte finns någon perfekt för mig, men det enda jag tror jag vill ha är någon som jag känner mig så bekväm med, att jag kan dela allt med. Som accepterar mina diagnoser, att jag levt ensam hela mitt liv, att jag inte har någon direkt erfarenhet av ålånga förhållanden, att jag inte helt vet vad jag vill med mitt liv, att jag är bräcklig och svag, att jag är en alkoholist... Och som inte dömer mig för den jag är, utan älskar allt det där också. Någon som vill göra mig bättre men inte förändra mig. Någon som vill bygga något på riktigt. Det jag vill känna är passion, jag vill känna pirr, kärlek.. att jag vill vara mer med personen än utan den.. mer med personen än själv. Att personen ger mig energi, inte tar den. Det tror jag inte att jag hittar i en handvändning. Men allt handlar egentligen om pirret, passionen.

Nu har jag skrivit tillräckligt om detta, ska snart åka iväg till mitt torp och städa. Är egentligen slut i kroppen och huvudet är snurrigt. Värmen tar så mycket och tror det är något krångel i kroppen men vet inte, känner mig bara nojig. Men måste försöka aktivera mig och har känt att min mor är väldigt ensam ett tag nu. Hon verkar nedstämd, vilket hon aldrig är.. hon har inte sagt något, hon är alltid en sån som är stark för andra, det är väl därifrån jag lärde mig att hålla masken alla dessa år. Men tänkte att jag ska försöka hitta på lite saker med henne så hon kommer ut lite. Inte för att det är mitt ansvar, men till skillnad från mig och min far så har hon ingen stor passion, inget intresse som tar upp all hennes tid. Jo hon har väl nån dille på att plocka svamp och bär men inget som hon kan fastna i såsom jag kan fastna i mitt eller min pappa kan fastna i sitt och bara må bra i det. Tror tyvärr att det hon skulle fastna i är barnbarn, för när kusinerna kommer med deras barn så ser man hur lycklig hon blir, finns nog ingen som gillar barn som hon. Men jag kan ju inte ta på mig det ansvaret. Det blev bara ett barn brukar min mamma säga till mig när jag frågade varför jag inte hade några syskon, men med det så minskade ju också chansen till barnbarn. Skit samma, hon kan vara gammelmoster istället. För några barnbarn tror jag inte det kommer bli, och det vet hon om.

Min mamma och jag är ganska nära varandra, fast det känns mer som att hon vet allt om mitt inre och jag vet inget om hennes. Det kanske jag inte ska eller vill veta heller men hon har ju inte samma typ av tankar och hjärna som mig - den delen har jag fått från min far. Min mamma tycker inte att man behöver tänka så mycket på saker, bara göra, inte grotta ner sig utan bara gilla läget och köra på.

Min mamma frågar mig inte om jag vill hitta på något längre, det har hon inte gjort på flera år. Det är synd men jag förstår varför, jag kan bli sjukt stressad och pressad och känna att jag måste säga ja till saker om folk frågar, även om jag inte vill eller inte känner för det. Så hon har slutat för att jag inte ska behöva känna stress över det. Jag förstår, men det känns lite trist då det ibland skulle vara kul om hon föreslog att vi gjorde något ihop. Hon säger aldrig nej när jag frågar... men jag sa nog ofta nej eller jag orkar inte när hon frågade förr. Hon kan fråga om jag inte kan komma hem när släkt kommer och det gör jag nu 9/10 ggr, förr blev jag alltid sjuk (jag drack, var deprimerad). Träffade inte mina släktingar under 10 års tid typ (förutom de som kom på jul). Kände mig så misslyckad, överviktig, alkoholiserad och ful och ville inte visa upp mig och behöva umgås med alla som lyckats, fått familjer, frågade om jag träffat någon... vad jag gjorde om dagarna. Då jag ständigt var tvungen att ljuga att jag hade ett så härligt liv när allt bara var meningslöst. Att sitta och prata med släkt och speciellt när jag inte kunde åka hem (när jag bodde långt ifrån mina päron) så var jag tvungen att bo där, då kände jag mig så värdelös som var tvungen att gå och vila efter några timmar och spenderade en halv dag på mitt rum när alla andra umgicks och åkte på utflykter. Bara för att jag var överstimulerad, trött och hade panik. Men det har blivit bättre nu, speciellt för att jag känner att det är okej att jag är sån, jag är sån för att jag behöver det för att funka - inte för att jag inte vill umgås med dem. Rätt så befriande faktiskt. Och så kan jag komma och åka som jag vill, och behöver inte sova där.

Men ska nog fråga min mor om hon inte kan (om hon vill) smyga in någon fråga någon gång som innefattar att bara vi gör något. Det behöver inte vara något stort, en tripp till skogen, till torpet.. om jag ska följa med och handla något, gå på loppis eller göra en dagstripp. Vi får se...

Nu ska jag byta kläder och dra iväg, mor kommer snart. Inget sug, ingen längtar efter flaskan, ruset eller att fly undan mig själv och känslorna. I dag känns det rätt så skönt att bara få leva på riktigt!