Senaste kommentarerna i forumet

Hej, hoppas du har möjlighet att få vila under dagen. Så bra att du är nykter! Att ta en dag i taget och hitta balans är också en bra väg, följ din magkänsla för vad som är rätt.

Hej mammamu77 (snyggt rim!)

Välkommen hit. Du är beslutsam kring att bryta den här cykeln, det här mönstret som du nu har börjat syna och granska med nya ögon. Att skriva här är ett stort steg i sig, att få ned tankarna på pränt och kunna få perspektiv och input av andra. Skriv gärna mer och berätta om din situation och vad du tänker just nu!

@DRacker Grattis till 10 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Efter den första euforin, smekmånaden, går allt sin stilla lunk. Men ”golvet” är liksom höjt. Man är mer grundglad, grundnöjd. Men om du lider av höstnedstämdhet så känns kanske inte golvet höjt av den anledningen. Har du övervägt att söka hjälp? Du behöver kanske antidepp? Läs @Ny dags tråd. Hon gjorde nyligen just den resan.

När vi dricker skjuter våra må-bra-hormoner i höjden. Vi mår toppen. Dagen efter störtdyker de, och vi tvingas ibland ta en återställare. Efter några veckor-månader stabiliserar sig må-bra-hormonerna på en mer stabil nivå. Och man kan känna genuin lycka över små saker i vardagen - och även pulshöjande träning ger må-bra-toppar.

Men det kan också vara så att drickandet är en slags självmedicinering, att man faktiskt behöver antidepp-medicin. Jag blev själv svårt deprimerad i våras och fick börja med antidepp igen, en annan sort som heter Duloxetine. Den hjälpte mig att se livet ljusare. Skillnad som natt och dag faktiskt.

Jag mår också dåligt av novembermörkret, och jag måste medvetet planera in roliga saker att göra just denna tid på året. Ikväll ska jag gå på en författarkväll och umgås med andra boktokar. På söndag ska jag åka på spa med en kompis. Nästa helg ska jag på julmarknad och uppträda med min kör. Några små toppar av glädjeämnen som lotsar mig igenom novembermörkret.

Men när man mår för dåligt kan man inte förmå sig att aktivera sig. Det känns helt omöjligt, och man har inte ens behållning av roligheter. Allt är liksom filtrerat genom ett svart filter. Då kan man behöva antidepp. Vill bara väcka tanken hos dig. Och tar du redan antidepp kanske dosen behöver höjas eller så behöver du byta medicin. Efter ett tag funkar den inte alltid optimalt.

Kram 🐘

@farewell Hejja dig, hur går det nu? Ja så skönt att slippa bakisångesten och hälsoångesten till följd av det man utsätter sin kropp för. Och framtidsångesten, typ ”kommer jag sitta hemma med mitt vin, min katt och slänga bort hela livet och dö ung”.

Jag har 6 dygn nu, så en vecka imorgon. Vågen visar redan 1,8 kg ner men sånt kan ju svänga lite i kvinnokroppen men känns ändå bra.

Har liksom börjat äta igen. Min pojkvän tittade storögt på mig när jag brända i mig två mackor till frukost här om dagen. Brukar inte få i mig en hel alls till följd av illamående och/eller mätt på alkoholens kalorier.

Åh vilken skitnatt... svårt att somna och har vaknat flera gånger under natten.. Men men, är i alla fall helt nykter och inte bakis! Fast just nu känns det som att jag är bakis, för jag är så trött

@Kennie jag tar en dag i taget, tills jag känner mig lite mer stabil innan jag kan ta beslut om det tror jag. Just nu varken vill jag, eller orkar, kontakta vården. Behöver få ta det i min egen takt.

Kramar till er alla fina där ute 🌷 Så glad jag blir längst in i hjärtat av att se att jag är ihågkommen trots ett par veckors frånvaro från forumet! 🥰 Jag har tänkt på er också ska ni veta!

Jag har haft så oerhört fullt upp och inte hunnit med, varken att komma in här eller riktigt med mig själv ens en gång.

Jag njuter fortfarande av nykterheten. Det har nu gått 10 hela veckor av spiknykterhet. 70 dagars medvetet val att välja bort ohälsan och välja livet, med god sömn, bättre och klarare minne, ingen ångest, bättre relationer och en mycket friskare kropp. Så glad och stolt jag känner mig.

Jag har nu också börjat se tydliga förändringar på mig. Har tex mycket mycket klarare blick. Ögonen ser inte sömniga eller svullna ut längre. Ansiktet har nu fått en fin neutral färg och plufsigheten är helt borta. Och de stora porerna jag haft på och vid sidan av näsan har nu försvunnit helt. Kan bara tänka mig hur bra kroppen ska må inombords.

Finns så mkt jag är stolt glad och tacksam över. Jag klarade av en hel utlandsresa utan en enda zip alkohol! Körde bil där morgon som kväll till familjens stora glädje och behållning. Min bättre hälft drack knappt något heller så det fick ju dubbelt genomslag att jag var nykter 😀 Det smittade verkligen riktigt fint för nu dricker maken i stort sett ingenting han heller!

Den väldeliga euforin jag känt har dock lagt sig även om jag fortfarande lägger mig med ett leende på läpparna över jag faktiskt kryper ned under täcket helt nykter. Nu känner jag dock mer lugn och ro där varje dag inte är lika mycket kamp mot vinet. Dagarna har liksom börjat lunka på lite mer än innan. Men jag är definitivt varken ”botad” eller trygg i min nykterhet. Känner fortfarande lusta efter mina delvis romantiska förskönande bilder av boozet men jag minns också hur dåligt jag mått och att min allra högsta önskan innan var att lyckas bli kvitt alkoholen så jag försöker hålla det top of mind.

Allt är således och hittills bra, sett ut ett drick-perspektiv, och skulle varit ännu bättre än så om det inte vore för att jag känner av en rätt stor nedstämdhet. Har för ngt år sedan insett att jag är höstnedstämd. Det har slagit mycket hårdare på mig denna höst. Min amatöranalys är att det kan bero på att jag nu behöver möta de jobbiga höstkänslorna utan något stöd av alkohol. Har inte gjort det på fruktansvärt många år! Har varit så pass nere att jag sjukskrivit mig ett antal dagar för att hantera en nedstämdhet av sådan dignitet att den förvånat mig enormt. Har liksom inga andra verktyg mot nedstämdhet än alkohol och det har jag hållit mig ifrån så det har varit rätt tufft med många tankar, grubbel och lite sömn.

Nog med tråkigheter!

Jag har inte läst ikapp i era trådar men jag hoppas verkligen på djupet av hjärtat att ni mår bra och att det går framåt precis som ni önskar er att det ska göra, framför allt med alkoholen.

Många fina gonattkramar till er alla! Kikar in här inom kort igen 🌷🥰

Dag 11 check. Allt knallar på. Inga konstigheter. I vardagen känner jag mig inte speciellt utmanad av nykterheten. Jag dricker inte, punkt och slut. Och eftersom Herr Knaskatt är med på tåget (och dessutom dricker minimalt själv) uppstår inga tillfällen att ompröva beslutet eller lockas av alkohol. Det känns väldigt stabilt!
Det jag oroas av är just de där tillfällena som kommer längre fram, sociala situationer och festligheter. Men jag har klarat det förr och ska klara det igen.

@Andrahalvlek du har helt rätt. Som vanligt! Nykterheten är min prio ett just nu. Ska vårda den som en bebis och inte ta några risker. 💛
Kvällstrött JA. Morgonpigg?! Nej, det känner jag tyvärr inte av…

@Kennie klokt! Just nu njuter jag av kombucha istället för vin. Det känns festligt. (Nästan lika dyrt som vin tyvärr… men jag häller i alla fall inte i mig lika mycket av det.) Istället för streck i boken går jag in här och räknar dagar. Konstigt att så små saker kan ge motivation? Men så funkar det.

Hej, jag tänker att vården är en resurs man inte ska vara rädd att använda. Finns bra mediciner och samtalsstöd om man behöver. För en del räcker det här forumet, andra behöver mer. Att ringa alkohollinjen kan också vara bra, att få höra sig själv säga hur läget är. Men man vet ofta själv vad man behöver för hjälp, hur tänker du kring det?

@Vilja123 Känner du som jag att den där kakan är så mycket godare nuförtiden?❤️

Kram🥰

@Nubörjarlivet22 Det låter fint, ta hand om dig❤️

@Mamsen Härligt att läsa att du bestämt dig❣️
Jag använder forumet massor sen har jag lyssnat på böckerna ”This naked mind” och ”Skål ta mig fan” riktigt bra böcker❣️

Stor kram

@Bina86 ja, ibland kan det nog vara bra att ta en timma i taget!
Jag har man och barn, jobbar heltid samtidigt som jag pluggar.. Så mycket stress och press, men samtidigt tycker jag om mitt arbete.
Har insett att jag självmedicinerat med vin på kvällarna, för att kunna slappna av, slippa ifrån stressen en liten stund och kunna somna lättare. Har de senaste åren haft en del problem med sömnen, det kommer säkert bli värre nu i början..

Jag hällde ut vinet som var kvar imorse innan jobbet.. känns skönt att det är gjort sen när jag kommer hem. Har även pratat lite med min man, så han vet om läget. Har ju gjort så här flera gånger tidigare, när jag velat sluta - så jag är lite orolig att han snar ska tröttna på mig och mitt velande.. Men jag måste hålla i denna gång. Jag mår inte bra, varken fysiskt eller psykiskt, av att dricka vin varje kväll.. och jag kan uppenbarligen inte hålla mig till fredag/lördag kvällar.. Så att avstå helt är enda vägen framåt för mig!
Hur ser din situation ut?

Nu har du det också avklarat! Ju mer vi tränar på de där stunderna bland alkohol och de salongsberusade desto lättare går det nästa gång! Själv ska jag ha hem massa folk på söndag. Italiensk brunch ska jag laga. Det kommer finnas alkoholfritt men även alkohol. Jag tränar på det då och då även om jag allra allra helst skulle vilja vara ensam med min man å hund. @Tikka

Har tappat räkningen på hur många gånger jag bestämt mig för att sluta med alkohol... för att en tid efter, ibland bara några dagar, övertala mig själv att nu - nu kommer jag kunna dricka vin bara på helgen! Eller hur... 😢
Idag är min sista, första dag utan alkohol. För jag känner att om jag inte slutar nu, så kommer mitt liv snart gå åt h**e! Och det är så sorgligt på nåt sätt att det gått så här långt... jag har druckit vin nästan varje dag, i säkert ett år - om inte längre.. under senaste 3 åren har det nog inte varit många månader utan..

Men, jag kan ju inte ändra det som varit - bara påverka det som händer nu! Och jag vill inte vakna bakfull mer och stå i badrummet och försöka sminka bort det värsta och åka till jobbet... må skit i kroppen, ha dåligt samvete mot familjen.. Ja, ni vet!

Jag har i perioder gått på AA-möten och gjort nästan alla stegen med en sponsor. Samtidigt som mötena ger mig styrka, så har jag svårt att kalla mig själv alkoholist.. Hur tänker ni andra här om det? Använder ni er bara av detta forum för att hålla er nyktra, eller tar ni hjälp någon annanstans ifrån också?

Tack till de som orkat läsa allt 🌸

Hej mamsen! För mig är det också en dag i taget eller snarare en timma i taget. Vill du berätta mer om din situation?

Goddag Onkel F!
Hur mår du idag 🙂

Ler lite åt de där taggarna du beskriver och tänker att du utifrån vad du skrivit i din tråd, på så väldigt många sätt påminner om en gammal kollega som jag tycker väldigt mycket om. Med denne kollega har jag haft många genomgångar av resvägen till resmål med bil och även följt med för att provåka resvägen innan den riktiga dagen för avfärd. Det känns som jag känner dig 🥰
Men det gör jag ju egentligen inte.

Men det bara är positivt att ha självinsikt och fundera över hur de egna tankarna kan förändra inställning och stress. Hoppas du kan hitta några bra sätt att hantera stressen på jobbet. Tar så mycket energi att bära på. Kan du kanske bryta ner arbetsdagarna med överskådliga todo-listor för att du ska uppleva mer kontroll? Det kanske du redan har en bra rutin på. Men tänker att det även är viktigt att ge plats nån minut åt micropsuser däremellan? Om du då andas och stirrar upp i taket nån minut, hämtar en kaffekopp eller låser in dig på dass och tittar på söta kattungar är mindre viktigt. Alla sätt är bra så länge det kan ge dig mer ro ❤

Stor kram 🙂

Hej @Bina86!
Jag känner igen mig i allt eller inget! Har försökt så många gånger i så många år men hamnar alltid tillbaka till alldeles för mycket.
Jag slutade helt för 100dagar sedan och det är det bästa jag kunde ge mig själv. Det är så skönt att slippa all ångest, dålig sömn m.m.

Ge dig själv tid att sluta, sjukanmäl dig för t.ex. vinterkräksjukan eller nått så vill inte särbon träffa dig heller. Börja där och ta det sedan en sak i taget.

Hej,
Jag funderar på varför de vill att du avslutar din kontakt/rådgivning?
Hur ser möjligheten ut att få hjälp via arbetsgivaren? Det är förstås något annat att behandlas för cancer men det finns ju också likheter, i om att det är ett förlopp som ofta accelererar. Och att aktivt ta emot den hjälp/behandling som finns att få.
Jag funderar på när du skriver om ”bättre liv” utan alkoholen. Om du tror att det skulle bli bättre- eller ungefär samma? Vilka är de största fördelarna som du målar upp för ditt inre- i ett nyktert liv? Ibland tror jag att allt måste stå på spel för att förändringen ska bli möjlig. Att bli lämnad av sin partner, att bli av med jobbet eller riskera relationen till barnen. Är några av de saker som verkar få människor att ta steget. Eller- att se framför sig att det är där- man kommer att hamna.
Om du ser livet framför dig, om ytterligare tre år, och du fortfarande dricker, vad ser du då? Och tvärtom- livet om tre år som nykter- hur ser det ut?
Kram 🥰

Vill inte nog betona vikten av att vila under det första nyktra året- så småningom regleras det lite mer per automatik- dvs man blir inte panikslagen av att känna sig trött och agera därefter. Viktigt att tänka på är också att vila inte bara är sova/ligga på soffan, utan vila kan vara att se till att variera sina göranden. Promenader, människor som ger energi. Man får pröva sig fram! Kram 😊

@Bina86 Jag känner verkligen igen mig. Jag har försökt så många gånger att dricka lagom och det går inte eller så tar räkningen av glas och obehaget av att inte dricka mer allt fokus. För mig är det inte värt det. Misskötte också mitt jobb. Har varit delvis alkoholfri i tre veckor och helt i 8 dagar. Det känns som en evighet i den bästa bemärkelsen och helt rätt för mig. Gör The alcohol experiment och det funkar toppen för mig med information om hur hjärnan funkar. Jag är sjukskriven för utmattningsdepression. Min man dog för tre år sedan och jag blev ensam med tre tonåringar varav två med diagnoser och psykiska problem. Det finns massor att skylla på och lätt att hänvisa till för en sjukskrivning. Men… den stora boven är drickandet. Jag blev tvungen att lämna blodprover på VC. Jag hade ljugit för min läkare och sagt att jag inte drack alkohol eftersom jag var rädd för henne helt enkelt. Det blev inte så trevligt när svaren kom. En rejäl polsk utskällning. Väldigt oprofessionellt men ack vad jag behövde det.
Nu känner jag mig ”frälst”. Säkert skitjobbig för min omgivning. Men det är det värt. Barnen säger att jag lyser och blivit så vacker igen. Inget pluffs. Mjuk och fräsch hud. Klara ögon. Närvarande. Jag skrattar hjärtligt som aldrig förr. Så tacksam att jag slipper dricka alkohol mer.

@farewell

Tack för ditt inlägg i min tråd. Började precis som för mig, var på en fest. Jag var nybliven singel och väldigt skör. Mina syskon hade sina respektive med och såg lyckliga ut. Jag hade världens ångest. Värdinnan erbjöd ett glas bubbel som välkomstdrink. Men jag sa snabbt att jag dricker inte. Men hon sa, men bara ett halvt glas kan du väl ta? Där stod jag, med ångest, nere, ledsen, nysingel bland lyckliga förhållanden och jag kunde inte stå emot frestelsen. Festen slutade med att jag blev fullast såklart. Sen har drickandet efter det eskalerat och jag måste bryta det igen men vet inte hur. Mår så dåligt när jag slutar, får sådan abstinens. Sådan ångest, hjärtklappning, skakningar

Känner igen mig i allt-eller-inget-tänket till 100%. Jag har lättare att låta bli helt. I somras höll jag uppe i 2 månader, helt utan alkohol. Var på en sommarfest där intentionen såklart var att inte dricka något alls, men jag fick fel typ av bubbel, vilket jag inte märkte direkt, men dock ganska snart och jag beslutade mig då för att dricka det glaset. Den kvällen blev det bara det, men det var inkörsporten för nästa period med allt för mycket alkohol. Redan dagen efter åkte jag till systemet och köpte på mig lite gott vin och ganska snart var jag inne på samma spår som innan uppehållet :-( Nu har jag dock bestämt mig för att det får vara nog, jag vet ju innerst inne att jag inte kan vara måttlig så nu gäller det att kämpa för att aldrig ta det där "första" glaset...

Hej, jag är också ny på att skriva här (vad jag kan minnas), men har läst i perioder. Har haft många alkoholfria perioder i mitt liv - den längsta varade i 9 månader och jag mådde så otroligt bra då. Efter det har jag haft uppehåll 1 - 3 månader sporadiskt, men alltid återfallit. Vissa kvällar har det gått toppenbra med inte allt för mycket vin (som jag föredrar) och därmed ångestfri dagen efter, men väldigt många gånger har jag haft bakfyllor som håller i sig 3-4 dagar med kraftig ångest och faktiskt en hel del dödsångest också. Nu är jag inne på min tredje nyktra dag och börjar må bättre. Ångesten har börjat släppa, men jag är sååå trött och sover gärna 10-12 timmar i sträck plus små lurar under dagen, när det funkar (jobbar mestadels hemifrån). Jag hakar gärna på dig @freja88 och kör nyktert!

5 hela dygn avklarade. Har varit i många situationer där jag vanligen dricker och klarat mig bra. Igår kom jag hem sent och gick ut med hunden, njöt av stjärnorna nykter. Vaknade trött pga för få timmar men inte bakis :)

Det jobbigaste är väl att hela tiden få säga ”nej tack, jag är säker, för att jag inte vill, ledsen om du tycker jag är tråkig” osv.