Senaste kommentarerna i forumet

Idag är jag nykter, är dock fortsatt orolig att jag ska trilla tillbaka. Måste påminna mig om att fortsätta läsa och skriva här.

@Darthgrå

Det låter som en skön känsla av befrielse. Och det är verkligen synd att det ibland ska behöva gå så långt att man känner att man nått botten innan ett sådant beslut kan komma med övertygelse och besked. Och väldigt många beskriver det precis som du just gjorde. År av tragglande innan de verkligen fått nog.

Min beroendeproblematik har en grund i tablettberoenden och sedan det avslutet för ett år sedan har jag druckit mer. Den utvecklingen uppmärksammade jag på en gång i och med att jag redan rehabiliterade beroende. Det oroade mig men när jag sedan ville förändra dryckesvanorna blev det svårt. Har liksom inte mentalt kommit till ett fast beslut och det skrämmer mig att vara medveten om att så väldigt många trasslat med alkohol i många år innan det beslutet av en eller annan orsak står tydligt.

Du ska vara riktigt stolt över dig själv och det är kul att läsa att du redan på en månad mår så mycket bättre och att du känner att du kan hantera sug som uppstår 🙂

Önskar dig en skön söndag ❤

@andesh79 skönt att höra! Grymt jobbat! Inleder dag 5 nu, utan bakisångest eller baksmälla, som du säger, så himla skönt!

@peppen starkt beslut. För mig så har jag nog alltid förstått att jag haft svårare att hantera alkohol än andra, alltid blivit fullast, alltid varit den som gjort ”dumma” grejer på fyllan. Tänkte väl länge att jag skulle lära mig hantera alkoholen, tänkte att i tur med att jag blev äldre skulle jag veta mina gränser, problemet är väl att jag aldrig och har inga gränser, dricker tills jag stupar när jag väl börjat, aldrig haft gränsen att sluta dricka när jag blir full, utan fortsätter , med åren blev bakisångesten värre och värre, behövde inte ens ha gjort något särskilt. Nu på sista tiden eskalerade mitt drickande med att dricka ensam och det var väl där någonstans beslutet togs att söka hjälp och faktiskt avstå från alkohol.

Tack @BEATNGU för att du berättar, vilken hjälte du är💥 Fantastiskt att du vill hjälpa oss här, att bli och förbli nyktra!

Vaknade mitt i natten av oklar anledning, sååå skönt att det inte handlade om alkohol. Det kanske var fågelkvitter som väckte mig🦩

Att inse att jag behöver leva ett liv utan alkohol har inte varit självklart för mig. Jag har intalat mig själv om och om igen att jag har problem med alkoholen - men aldrig riktigt insett att lösningen är att sluta dricka.

Mina problem började i unga år. Min alkoholdebut skedde tidigt och jag har festat hårt, ofta på ett riskabelt sätt. Det har fortsatt genom mitt vuxna liv. Jag dricker inte alkohol ofta, snarare tvärtom. Jag dricker alkohol ganska sällan. Men när jag dricker då blir jag ordentligt packad. Jag har råkat ut för en hel del tråkigheter på grund av alkoholen. Mycket bråk, elände. Jag har skämts för mig själv enormt. Jag förstod inte hur mycket skada jag åsamkat mig själv och andra på grund av mitt riskabla och oansvariga drickande. Men nu gör jag det. Alla fester, bråk, minnesluckor. Alla bakfyllor som det känts som om jag är på väg att dö av mitt ömma bultade huvud och kraftiga illamående. Vill gråta när jag tänker på vad jag har utsatt mig själv och min kropp för, det är fruktansvärt hur jag har misshandlat den med detta beteende. Jag tänker också på alla tokiga situationer jag hamnat i och att det är tur att jag faktiskt lever idag och inte är skadad för livet. Tänker på alla olyckor som sker då alkohol är inblandat i bilden.

Mitt riskabla drickande har inte alltid varit såhär. I perioder har jag varit ansvarsfull och varje festkväll har inte spårat ur. Men risken att det spårar ur finns och jag är inte längre beredd att ta den. Jag är glad över att mitt beteende lugnat ner sig med åren, upplever dock att jag ligger i en stor riskzon att kunna utveckla stora problem i livet om jag fortsätter dricka.

Jag har tagit beslutet för 2 veckor sedan att avstå alkohol helt och än så länge är jag väldigt nöjd över det. Jag är glad att jag inser mina problem och att jag är beredd på förändring. Jag tror att vissa människor inte är skapta för att dricka alkohol, vi tål det helt enkelt inte.

Jag är också intresserad av er andra, hur såg beslutet ut för er? Hur länge insåg ni problematiken innan ni la av helt med alkohol?

Jag kom på en sak som jag tänkte seriöst på när jag tog mina återfall. Att söka till Robinson. Då kan man ju inte få tag på alkohol. Iaf inte vad vi ser i tv. Själva tanken var nog att isolera sig nånstans där det är omöjligt att dricka. Patrik Sjöberg gjorde väl nåt sånt? Flyttade långt upp i Sverige och bodde med sin hund för att komma undan skiten. Då har man inte tillgången till den och man får en helt ny miljö. Blir ju som en själv-rehab av nåt slag. Det var så jag tänkte när jag separerade och flyttade till ett hus jag hyrde. Då kunde man pyssla i trädgården och det var långt till bolaget och jag var arbetslös då, så jag behövde sällan åka in dit längre och vara i närheten av det så man kunde handla. Det gick ju inte så bra. Då köpte jag ju på mig ett lager istället. När det var slut och abstinensen började komma så blev det ju jobbigt. Det slutade med att jag tog taxi några mil fram och tillbaka för att fylla på igen. Vågade inte riskera mitt körkort som var det ända jag inte blivit av med pga drickandet. Har för mig att varje resa kostade 700 eller mer. Minns inte exakt. Hittade alltid ett sätt att få tag på nåt. Det var viktigast i livet just då. Allt annat var ju förlorat. Jag skulle nog behövt vara på nån öde ö eller alptopp för att inte lyckas dricka på nåt sätt. Begäret har inga gränser. Har haft svårt med sömnen ett tag nu så därför blir det mycket skrivande här på nätterna. Men nu ska jag ge mig för i natt!

@Alexx Det är så vi funkar. Vi har något tomrum i vår hjärna som behöver fyllas. När man upptäcker att alkoholen funkar så blir det det du vet att du måste ha varje gång du får chansen. Andra måste träna hela tiden för att fylla sitt tomrum. Vissa behöver inte göra nåt särskilt. När jag var runt 20 så brukade jag och min kompis dela på en kartong med små 33cl öl. Tror att det bara är 20 st i dom lådorna. Det räckte gott och väl för oss en helkväll. Kollade då film, och öl var gott vid varje klunk. Då tycker jag att man har en ganska litet behov av alkohol. Men jag har nog druckit nästan varje helg sen i den åldern. Nu är jag 42 snart och när jag drack öl fortfarande för kanske 3-4 år sedan. Då hade behovet tomrummet var stort som fan. Då kunde jag klämma i mig upp mot 20 stora burkar på en dag. Då var dom inte lika goda heller. Det var ju bara fyllan jag ville åt. Begäret är så starkt att det känns som att du inte är normal när du inte dricker. Det är hjärnan som sätter igång, för att du bryter nåt som har blivit ett bränsle för dig. Om man bränner sig på ett ljus, så stoppar man ju inte fram handen och gör det en gång till med jämna mellanrum. Men hur jobbig baksmällan än blir så är vi där igen så tomrummet ska fyllas. Beroende finns i många former. Vissa bra och andra dåliga. Vi har valt ett som inte gynnar oss.

@adle Jag gick ett par gånger i Borås vid röda kvarn. Det var väldigt lugnt och bra folk. Gott kaffe också faktiskt.

Är själv på dag 6 idag, känns något bättre. Samtidigt känner jag ett inre lugn att inte mer behöva kämpa. Detta eftersom jag helt gett upp, kapitulerat, och tagit hjälp. Så skönt. Så himla skönt…

Önskar en fin lördagkväll 🙏🏼☀️. Skall bli väldigt skönt att vakna upp nykter imorgon 💪🏼☀️

Bor i Borås men kommer från Göteborg från början. Jag gick på aa möten i Göteborg för några år sedan. Hade gjort det med nu om mitt liv tillät men jag får av olika anledningar inte ihop det alls. Fick massa likasinnade personer in i livet därifrån just då iaf. @Alexx

Tack för pepp och tips allihop! Tiden rullar på, det känns inte som någon kamp just nu utan mer väntan på att suget ska slå till. Är beredd, dag 4 är snart förbi, väntar på dag 5:)

Jag går igenom samma sak, bor i göteborg och skulle behöva en person som förstår en och att kunna stötta varanda, man kan inte precis skapa en kontaktannons med dessa kriterier, undrar hur man möter folk med samma problem för att vara där för varandra, en är en team player, tillsammans med någon som en project så är jag jätte stark och kan knuffa på.

Tack för ditt svar , är 34 år och kämpat till och från sedan jag var 13 med ibland några års nykterhet. Ändå känns denna gången värst rent både fysiskt och mentalt. @Darthgrå

@less12... Kämpa på! tycker att 3 veckor verkar vara min gräns när jag helt plötsligt mår bättre. som att man hoppat upp ett steg. Men sist så kände jag att jag svettades ur skiten i flera månader. Det är nog olika för alla. När jag var i din ålder var det alltid lättare att återställa sig tycker jag. Nu är man ju över 40 så nu är det mycket jobbigare med ett rejält bakrus. Skit bra att du gör detta i god tid. Vräk i dig en flaska kallt bubbelvatten när suget kommer. Det lindrar!

Kämpa på. Första veckan är jobbigast sedan klingar begäret efter alkohol av. Du är inte ensam, vi är många som går och har gått igenom samma problem.

@Natalia . Kämpa på. Jag tror att det hjälpte mig mycket att jag hade fått nog och verkligen kunde motivera mig att bryta med alkoholen. Tidigare så har jag slutat på måndagen och börjat igen till helgen. Hållit på så i 15 år. Men den här gången ville jag verkligen sluta och det kändes annorlunda redan från början. Som att jag hade slagit i botten och kunde erkände inför mig själv att om jag inte slutar så kommer det gå åt helvete. Efter att jag hade tagit det beslutet så fick jag en känsla av frid och frihet. Den känslan har hängt kvar sedan dess.

Här har du en medlöpare till 🤗
så skönt att ha landat beslutet och att låta frågorna singla till botten.
Det är få av oss här som har livshotande eller akut alkoholförgiftning. Bra att du tagit ditt beslut.
Läste en - kanske coach, kanske munk 🍩 som skrev om det bästa rådet för ett mindre stressigt liv.
Ta beslut. Stå fast vid dem.
Stor kram! 🤗

@majken_r Tack fina Majken, jag blir rörd av dina ord😁💕. Nu när du säger det, så är nykterheten en självklarhet för mig, inget jag överhuvudtaget ifrågasätter. För mig är det klart som korvspad att alkoholen endast orsakar elände, psykiskt lidande, misär och ingen livslust för mig. Och det har blivit så tydligt med skarpa konturer nu när jag är nykter och jämför hur det var. Mycket bättre än jag kunde föreställa mig också👍. Kram❤️

@Darthgrå

Har inte heller så kraftigt abstinens. Brukar mest känna mig mer spänd och få en sugande känsla i magen. Och efter några dagar just det som du beskriver, att det inte går att koncentrera sig. Senast trädde den känslan fram starkast dag 5 och då gav jag efter. Ska lyssna på det du skrev nu och försöka hålla ut bättre frammåt. För det känns skönt att läsa att det faktiskt blir lättare inom ganska kort 🙂

@Darthgrå

Känns uppmuntrande att läsa. Lite så jag kan uppleva faktiskt. Att en känsla uppstår starkt som gör att jag tappar fokus helt och det håller några timmar. Det går upp i huvudet nästan.

@Natalia . Hej, jag har inte haft så kraftiga abstinens. Suget efter alkohol kommer och går dock klingar det av snabbare för varje gång. I början så kunde det hänga i timmar och jag kunde inte koncentrera mig på något. Nu kan jag trycka bort dom tankarna direkt.

@Sattva Tack för ditt Heja🙏🏼Följer dig och inspireras av dig. Yogan finns i mitt liv och det gör motivationen till ett alkoholfritt liv väldigt stor. Var på ett retreat i vintras där man inte skulle dricka. Det var så skönt att det var uttalat, och så självklart. Det hade varit enkelt att ta något glas eller två på kvällarna där, men icke. Och så bra det blev i kropp och själ. För tidiga meditationer och återhämtning. Bär de dagarna med mig. Önskar dig en fin helg 🌱

@Rehacer mig har du vid din sida, förebilderna hänger vi på och inspireras av tänker jag! Men känns rätt, och oerhört läskigt, att snart ta steget. Vilket säger en del om att alkoholen spelar en farlig roll i mitt liv. Oavsett om det är slumrande eller igång. Stor kram, och igen, så glad för dig att du tagit dig ur en tuff situation och tar stöd för att må bra💓

@Darthgrå

Bra jobbat 🙂
Hur upplever att den första månaden känts för dig? Har du upplevt abstinens och hur länge har du isf upplevt att den varit jobbig eller som starkast? Frågar för att jag försöker greppa hur länge den första tidens lite jobbiga abstinensfas håller i sig innan den klingar av och inte upplevs lika jobbig som i början. Trasslar själv med avhållsamheten nämligen 🙂

Önskar en skön lördag och en skön semester!

Kram