Senaste kommentarerna i forumet

*2-3 dagar nykter i månaden ska de stå i början..

Varje gång jag inte dricker så är jag så ofantligt trött även fast jag fått sova länge. Har nu varit utan alkohol I 3 dagar.
Min norm brukar ligga på att jag dricker lite varje dag, dricker mkt så jag blir full ordentligt kanske 2-3 dagar i veckan och sen kanske 2-3 dagar nykter i veckan.

Googlade nyss för jag undrade varför jag är så trött och hittade en gammal tråd här som säger att det är kroppen som tar igen sig.. Även fast ja känner mig mer utvilad efter lite alkohol så är det bara ett fejk mående.

Brukar bli såhär trött efter någon dags uppehåll och då fortsätta med att tänka "är nog bättre jag dricker lite på kvällen för då orkar jag ju mer och är piggare på jobbet" etc.

Har väl sakta börjat inse att jag bör göra något åt mitt drickande innan det är försent.

Min bakgrund är en blandning av amfetamin missbruk, cannabis och grov alkoholism från ålder 18 till ca 29. Jag slutade och kunde efter ett tag kontrollera alkoholen någorlunda. Lite då och då men fortf nästintill varje dag.

Känns som att fortsätter ja såhär så kommer kroppen till slut gå sönder på något sätt o de är för sent att reparera..

Får också på ångest när jag nykter, jobbiga tankar och känslan av att jag tex har sjukdomar eftersom olika krämpor kommer upp.

Behövde skriva av mig 🙌💫

@Andrahalvlek ja, det var en häftig upplevelse för det var på en ny nivå liksom. Är fortfarande inte i tanken på ett helt nyktert liv men, det blir alltmer attraktivt att tänka mig det. Kram!💗

90 dagar nykter!
Det är ju fantastiskt egentligen. Jag har inte varit fri från alkohol så här länge på säkert 20 år. Det som är mer underbart är att jag sällan eller aldrig tänker på att dricka, och om tanken någon gång kommer upp så slår jag medvetet ned den med mina argument mot alkoholen och tänker på allt det goda min nykterhet fört med sig. Jag får verkligen inte riskera att förlora allt för att jag vill vara som andra och "varva ned med ett glas" efter jobbet eller köpa hem vin för att det är så man gör på fredagskvällen. Jag tillåter mig inte att tänka på minsta möjlighet att ta ett glas eller "unna mig".

Jag tror det är min svaga sida, just hedonismen som följt mig hela livet. Det ständiga schackrandet och resonemanget inombords där jag alltid kommit fram till att jag förtjänar att frossa i vad jag nu för stunden har sug efter. Så har jag behandlat mat, godis och alkohol hela livet. Allt grundat i någon form av självömkan. Jag har intalat mig att det är lite synd om mig och att jag varit så duktig att jag kan belöna mig med frosseriet eller supandet.

Problemet är att jag, till skillnad från "normala" människor, inte kan sluta när jag väl börjat. Svensson kan festa till en lördag och så var det slut med den saken och inget fortsatt supande följer som pågår i veckor. Svensson kan mula i sig en påse godis till fredagsfilmen utan att sedan tömma alla skåp och kylen på precis allt som går att trycka in i munnen. Jag kan inte det. Jag är inte måttlig på ett enda sätt. För mig har det varit allt eller inget, och det är många års missbruk som jag nu försöker bli av med.

Och de här tre månaderna har varit lättare än jag någonsin trott. En nykter månad på behandlingshem var mycket svårare. Två veckors torka innan blodprov skulle lämnas varje månad var en pina. Mina tankar har alltid cirkulerat runt en tidpunkt när jag i framtiden ska få dricka igen. Skillnaden idag tycks vara att jag förlikat mig med, eller kanske till och med bejakat tanken på att vara helt alkoholfri. Det finns ingen kommande nyårsafton som är dagen D. Ingen utlandsresa, kryssning eller fest då jag ska tillfälligt ska tillåta mig. Jag ser ingen lockelse i det och har tagit bort alkoholen helt ur ekvationen.

Min kalender innehåller inget framtida datum då jag ska få dricka igen. Min kalender är till för andra aktiviteter. Det som lockar mig mer än någon dryck är att återfå min hälsa och kunna .
hitta en bra vikt och kroppsform. Och plötsligt njuter jag av varje dag i stället. Jag mår redan fysiskt så mycket bättre, men det är psyket som fått den riktiga boosten. Jag är stolt över mig själv, jag är fri från det ständigt dåliga samvetet och jag får hela tiden dagliga kickar av att känna hur jag är så oerhört mycket mer alert i huvudet än på många år. Något som krävs i mitt jobb.

Häromdagen kom jag på mig med att småle lite när jag skulle ta min lunch ur jobbkylen. Det ligger alltid två dunkar av jobbets vin i den kylen, det ligger tre flaskor bubbel på hyllan ovanför. De har funnits där sedan jag började mitt nya jobb och jag ser de där flaskorna och vindunkarna på samma sätt som jag ser en flaska senap eller pepparkvarnen på kryddhyllan. i matsalen. Inget hindrar mig att ta för mig, men jag har inte behov av just den kryddan i mitt liv.

Jag har börjat tacka Gud oftare. Hela mitt liv har jag intalat mig att jag inte är religiös och jag har inte haft någon uttalad tro, även om det funnits en längtan att känna den tillit och tacksamhet som religiösa människor verkar hysa. Jag börjar känna att det är okej för mig att ha en tro och att jag behöver någon att tacka för allt det fina och bra som jag nu belönats med. Jag kan inte tacka mig själv, eftersom det vore oförtjänt. Jag har inte gjort något annat än vad jag gjort under alla år av missbruk, men ändå har jag plötsligt befriats från sug och längtan efter alkohol. Jag vill ju kunna tacka någon för det, så jag tackar Gud.
Så får det bli, även om jag aldrig varit religiös tidigare.

Jag önskar er alla fina människor en fantastiskt bra fortsatt helg! 💖💖💖

@Ingesmart stort grattis till 100 dagar!🌺🦋😊

Idag har ännu en vit fredag passerat.
Jag har haft 3 filmkvällar i det gångna veckan då jag faktiskt fått med mig både man och barn! Visserligen mutade jag med chips och en liten läsk mitt i veckan, och tyvärr råkade jag somna mitt i filmen 2 av kvällarna, men jag är ändå så himla glad!
Är trött då jag går på medicin mot kronisk huvudvärk (inte beroendeframkallandende!) och familjen är väldigt förstående.
Jag är tacksam att jag somnar utan en halv flaska vin i kroppen, och jag vaknar av att jag sovit färdigt, inte pga att jag svettas eller mår dåligt för att det är "dagen efter".

Grattis till 100 dagar! 💪

@Lyckan65 Grattis🎉 Superbra jobbat!
Kram🌺

Nu har jag varit alkoholfri i 6 dagar och det känns toppen😊

@majken_r Heja dig! Bra att du identifierade känslan. I början tänkte jag ofta ”Hmm, den här känslan brukar jag dricka vin på men nu dricker jag inte så nu får jag göra något annat”. Tricket är att inte börja förhandla med sig själv utan tänka på suget som en trotsig treåring. ”Jag hör vad du säger, men nu gör vi som jag har bestämt.” Och suget går över! Det är en häftig upplevelse ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek Allt du säger stämmer så väl.
Chill helgkram tillbaka🌺

Igår lyckades jag för första gången inte ta ett, tre, glas vin. Ett kraftigt sug slog till på eftermiddagen och plötsligt var det allt jag ville ha. Men, jag tog mig igenom och var liksom närvarande i känslan. Tog in den. Pratade med mig själv om hur gott jag kommer må om jag låter bli. Det är detta sug jag inte ska dricka på. Så tacksam att det gick, en erfarenhet att ha med när det kommer framtida sug. Märker en stor skillnad om jag dricker vin på detta sug eller utan sug.
Önskar er en fin fredag⭐️

@vår2022 Bra! Man ska alltid sova på saken. Helst flera nätter. I nykterheten funkar våra hjärnor bättre, så att de kan processa problem medan vi sover 🙏🏻 Att sluta dricka är steg 1. Att ta itu med allt det andra, som har fått oss att dricka, är steg 2. Alkoholen är oftast bara ett symtom - vi måste hitta grundorsakerna. Men allt får ta den tid det, vi har inte bråttom. Och forumet är ett perfekt ställe att sätta ord på vad man tänker och känner. När man sätter orden på pränt så börjar de nästan resonera med sig själva - och man kan dessutom få någon annans input 🙏🏻

Chill helgkram 🐘

@Illaute Ja det bara kom! Men har bestämt mig för att i detta forum sätta ord på sådant som trycket mig, terapi i sig, och se vilket beteende skuld och skam känslorna ger och om jag kan härbärgera dem så de inte tar ned mig för djupt, en mental träning. Detta är en slags dagbok för mig som jag kan gå tillbaka i. Ja, det är bra att först komma ur abstinensen så att det inte gungar för mycket när man börjar ta itu med dessa saker. Har hållit borta tuffa tankar så länge jag kunde för att bli starkare men visste att det kommer att komma snart, igår. Har även stöd från min man och andra anhöriga. Ska lugnt, stilla och sansat fundera på nästa steg.
Vi hjälps åt! Kram

@vår2022 det är fint att läsa ditt inlägg. Wow!
Vilken härlig känsla du ger uttryck för och imponerande med din ärlighet. Önskar att jag också börjar våga lyfta lite på gamla mossbelagda stenar i mitt inre så småningom.
Allt ska få ta sin tid har jag lovat mig själv.
Är ju fortfarande ny i nykterheten och måste bearbeta abstinensen först, sen gräva lite djupare. Hoppas få uppleva känslor liknande du beskriver.
Ha en härlig fredag!
Kram

Dag 26. Lite orostankar på kvällen följde med mig i sömnen. Sov ok ändå då det inte gav ångestdrömmar. Det verkliga livet pockade på igår. En knepig relation i min familj, där det stöts ut skuld, skam, bitterhet, kränkthet och uteslutande. Vanligtvis skulle vinet flöda för att dämpa känslor för att sedan byta skepnad till ilska, hat och som skulle mynna ut i sms i detta tecken. Jag skulle gått in i fällan som gillrats av vederbörande och kastat in mer bensin i brasan. Nog flög tanken förbi på vin, mer att så brukar det se ut när jag kände att det blev ett tryck över bröstet av stress och oro. Kände mig så lättad av att vara nykter i en situation som denna, enda sättet att kunna hantera denna sorgliga relation. Inte stressa upp mig till max, se gillrade fällor, inte bli psykiskt medberoende, inte bli trampad på, känna efter var min gräns går, vad vill jag, vad sägs egentligen, bemöta det på ett psykiskt stabilt sätt, vad är mitt nästa steg. Att vara nykter är enda sättet för mig att vara självständig och ta mig ur något jag inte vill hamna i eller bli inblandad i för att skydda mig själv från psykiskt nedbrytande och medberoende. Nu kan jag säga att jag är jävligt stolt och tacksam för att jag är och ska förbli nykter på väg mot ett bättre liv @Andrahalvlek.
Nu har jag berättat något jag aldrig sagt offentligt, puh! och antar att det måste ut för att jag själv ska läka. Känner lite skuld och skam för att jag skrivit detta. Något att jobba vidare med psykologen.
Önskar er en fin fredag🌺

Tack så mycket @Andrahalvlek! Kloka ord från dig som betyder mycket för mig. Längtar dit till ett liv som blir bättre, eller rättare sagt det är redan bättre just nu och kan bara bli ännu bättre😀.
Ha en fin fredag💕

Man brukar prata om ”ett fönster som är öppet” en ganska kort tid där man är öppen för hjälp. Hoppas det inte stångs helt nu bara för dig.

Delar med mig av min situation som påminner lite om din så kanske något kan inspirera.

Jag tog hjälp av beroendevården för 3 år sen. (Var vid den tidpunkten så trasig av sömnbrist och drack i stort sett dygnet runt för att stilla abstinens, aldrig riktigt full men ständigt promille i kroppen) Avgiftning på sjukhus, följt av 4 månader antabus, och läkemedel mot sömnen. Mådde så sjukt bra och var nykter ett helt år. Sömnen ordnade sig, ångesten släppte, livet kändes lätt. Men senaste två åren har jag återfallit massa ggr och är livrädd för att hamna tillbaka där jag var.

Min väg just nu är AA (väldigt olika beroende på grupp) men jag är långt ifrån säker.

Lycka till på din väg.

@torpet Ja, att inte ta det första glaset! Det har @Andrahalvlek så rätt i... Kan en bara hålla sig till det kommer det att gå! Så bra att du känner dig "grå" o "inte under isen". Det är bara att kämpa på - så tänker jag! Vissa dagar är lite bättre o andra sämre... Kanske det kommer en eller annan dag som inte är en kamp! Har klarat 80 dagar o nog ska jag klara många till...Det är min plan!!!
Kram 🤗

@Edda4 Grattis till 6 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Skönt att du fått bra hjälp på vårdcentralen.

Kram 🐘

@Boci Grattis till 34 nyktra dagar! För varje gång du samlar nyktra erfarenheter i tidigare alkoholdränkta sammanhang så kommer du att bli allt mer rakryggad och lätt till sinnet. Befriad från alkoholens bojor. Det är förbannat skönt att kunna köra hem när det passar faktiskt. Det blir inte roligare för att man håller på i många timmar. Och när de andra börjar fyllegagga är det nice att vinka tack och hej.

Kram 🐘

@vår2022 Du ska vara glad och stolt 😍 Både över beslutet och över ditt nya nyktra liv, som bara blir bättre och bättre med tiden. Inte bara enklare alltså - utan även bättre! Jag är glad över stolt över dig - för att du på så kort tid verkligen embrejsat ett hållbart tänk. Det är inte synd om oss som inte kan dricka alkohol. Vi slipper dricka alkohol. Vi har genomskådat alkoholmyten. Vi kan använda vår tid, energi och pengar till betydligt roligare saker.

Kram 🐘

Kvällsnotering. Tack för era inlägg, pepp och tips!
Fortfarande grå i sinnet. Men det är inte akut eller oroande på riktigt. Jag mår grått. Jag är alltså inte under isen. Hjärnan är långsam och långt från glädje och entusiasm. Jag tror benhårt på tålamodet. Jag har en djupt liggande intuition som säger mig att det kommer att ändra sig med tiden. Fortfarande ute på lång jobbresa. Storstad. Mycket alkohol överallt såklart. Men det gör mig inget faktiskt. Jag har min plan klar för mig: att förbli nykter. Och som @Andrahalvlek striver: Att aldrig ta första glaset. Om jag håller mig till den ”enkla” regeln vet jag att jag är safe. Kram till alla och fortsatt trevlig afton!

Idag visar min Nomo- app som ni tipsat om här, 34 dagar. 34 dagar där jag lärt mig att vara mer förlåtande mot mig själv. 4 helger utan ångest… det känns märkligt, annorlunda men så underbart befriande. Jag har ägnat så enormt mycket tid av mitt liv att förebrå mig själv. Hjärnan har gått på repeat när jag druckit för mycket - vilket var oftast, där jag tänkt vilken otroligt usel människa jag är. Det gör något med självkänslan att ständigt tänka på sig själv som en ”looser”.
Nu tänker jag varje kväll när jag går och lägger mig, att i morgon kommer jag vakna utan att känna av konsekvenserna av alkohol. Att slippa tankarna och ångesten har varit min absolut största belöning!
Förra fredagen var jag på fest och hade bilen med mig och körde hem - det kändes riktigt bra och det var ingen trigger, även om jag hade funderat på det innan att det skulle kunna kännas orättvist att andra kan dricka, men inte jag. Det var en bra känsla när jag tackade för mig och tog bilen hem. Nya erfarenheter berikar.
Gillar att läsa alla trådar här och se hur mycket vi alla har gemensamt. Jag har tidigare känt mig så ensam och tänkt att alla andra fungerar på ett helt annat sätt än mig, men så är ju inte fallet- alkoholen drabbar oss alla.
Allt gott 🤗

@Sländan Tack! Som jag sagt flera gånger, ni veteraner är superviktiga, på pepp, kloka ord, erfarenhet och stöd.
Kram💕