Senaste kommentarerna i forumet

44v. utan A. så tacksam. Börjar bli orolig för Nyår som ska firas hos vänner. Rädd att bli pressad för varför jag inte kan ta ett litet glas bubbel. Peppar mig själv med att jag ska säga att jag mår så bra utan o ha med mig A-fri bubbel.

@Flarran Du skriver inte tok, inte det minsta tokigt. Du skriver " klokigt".
Fin kväll till dig med!

@Maud ja tänk ändå vad bra det gick att dricka vin när man var trött, märkligt!
Idag har jag varit i människobyn och det var så skönt att göra något annat än hänga i stugan. Imorgon blir det ny bilutflykt!
Sov gott och vakna stark!

@Maud Klokt tänkt! Trötthet ska sovas bort & riktigt utvilad blir man bara av nykter sömn. Ha en mysig kväll med katten!

@Carisie jag andades högt och gasade mig uppför backen som var det värsta momentet. Sen lagade jag en dörr när jag kom hem. Svärfar har precis dött lilla döden när han insåg att vi inte skulle dricka vin🤣🤣🤣
Det blir kul det här!

@LAO Bra jobbat! Som Ronja sa "var ska jag akta mig för att inte falla i helvetesgapet" när hennes pappa sa att hon inte skulle vara där. Modigt av dig att jobba på ditt mod. Jag ska fundera över vad jag är rädd för 🤔

Heja dig och håll nerverna i schack med yoga Nidra eller nåt?! 😂❤️

Jävlar vad trött tanten är ikväll. Jobbpassen avklarade och vinsuget kom som ett brev på posten ( forntida posten inte postnord)
Inser att det är tröttheten som känns lite jobbigt. Men trött är inget som ska dövas bort. Den ska sovas bort! Sen sover jag ju som en kratta på vin ,så jag skiter I vinet.
Det får bli en kväll med katten i knät o inte mycket mer.
Bor ju själv så jag kan krypa ner under täcket runt 20.00 o vakna imorgon jäkligt nöjd med mig själv 😊

@Carisie jag har varit supermodig och gjort saker jag är rädd för. Kört bil där jag inte hittar, hämtat och handlat på nya ställen, kört på olika bilfärjor, kört upp för hala branta backen. Känner mig oövervinnlig!
Nu ska jag tampas med svärfar några dygn, det kommer bli svårt men det kommer att gå. Vi gillar varandra men går på varandras nerver.
Snart bastu, sen middag som svägerskan lagat! Typiskt bra dag! Hoppas att du räddade massor av liv!

Nu har mörkret sänkt sig utanför mitt köksfönster igen, men här är det faktiskt ändå rätt ljusa och positiva tankar som råder. För har fått sova nån timme extra nu på eftermiddagen och sånt är man då tacksam för. Det var trevligt att du @Molnet tittade in lite tidigare idag kompis. Du har helt rätt att vi nu ska kämpa vidare för en hållbar nykterhet på olika vis, för vi har ju alla vår väg att vandra men med ett gemensamt mål, vilket är nykterhet. Då det ju är det mest logiska oavsett hur man nu ser på saker och ting i övrigt liksom. Såg just på min almanacka i hallen att jag har tvättid i kväll så det lär väl inte bli så värst mycket av till vilodag när allt kommer omkring. Men alkoholfri det är man då hur som helst trots alla kanske lite dystra odds. Tror nu att det är dags att koka på en kanna med kaffe sade mig en känsla här i stunden, så det står väl närmast på min att-göra-lista så att säga. Har idag även läst en hel del kloka ord på nätet om konsten att vara alkoholfri och väl även förstått att man kanske skrivit lite mycket tok detta år. Men vet då att det viktigaste är att göra som experter på alkohol och beroendeproblematik säger, vilket är att ta komma ihåg att ta allt stegvis och en dag i taget samt att aldrig ta det där första luriga glaset med alkohol liksom.

Ha en fin kväll!

Härligt tips på vinterbad o bastu👍 kanske man skulle våga sig på att prova nån gång.
Visst känns det fint att vara körklar och med i huvudet när det är barn med! Hade middag igår med de vänner som partajar mest hos oss…det gick bra men ..ja de som dricker mest blir lite dryga i längden när man själv är nykter😂 Idag känns det fantastiskt att inte vara bakis!
Mot nästa storhelg , nyår nu då. Det kommer vi klara fint! Får njuta extra av god mat👌

@zalkin Ja visst var det fint! Inga frågor på det, bara glad för min skull.
Visst är det en resa man är på, en resa med helt nya ögon. Grattis till ditt beslut! Strongt gjort att hälla ut all alkohol och bara bestämma dig. Hur känns det?

@Blenda precis vad jag behövde få info om.Tack!

@Blenda Tack snälla för ditt svar! Det känns bättre med lite info om hur det går det, då det känns nervöst och läskigt att gå dit.. så tack snälla för det 🤗

@grynet, PS, det finns alltid kaffe och man kan lägga en frivillig slant för detta efter mötet, men du får enligt traditionen inte betala på ditt första möte 😊.

@grynet Du behöver inte prata själv på ett AA-möte om du inte vill.
När du är där för första gången kommer du dock att vara den viktigaste personen i rummet, det finns särskild text som läses och oftast berättar de andra deltagarna sina berättelser om hur det var för dem innan de fann AA.
Rent generellt så finns det en person som håller i mötet, de tolv stegen och lite annan text läses först, därefter går ordet runt till alla deltagare som delar sina tankar kring alkohol och livet (om de vill, man kan alltid välja att inte säga något alls. Gärna presentera sig med förnamn, enligt det välkända ”jag heter Xxx och jag är alkoholist”)
Ingen får avbryta den som pratar. Allt avslutas med att man gemensamt ber sinnesrobönen. I övrigt beror det lite på vilket tema som mötet har.
Det talas om Gud, vilket skrämmer en del, men du får definiera din Gud som du vill, många väljer att se gemenskapen som sin Gud, eller naturen, universum etc.
Det brukar vara väldigt välkomnande, fint och totalt ofarligt att gå på AA-möten.
Lycka till!

@Flarran Intressant läsning.Du ska vara stolt över dig själv.Vilken resa du har gjort och inget bakslag iform av återfall heller.Bra jobbat.Lite underhållande läsning kring hur du bytte läkare och vårdcentral för att de insinuerade att du nog drack för mycket.Och dina ”smarta” pareringar att undvika provtagningar osv….Du har gjort ett utmärkt jobb.Nu kämpar vi vidare på olika vis men med gemensamt mål:hållbar nykterhet.

"The stop drinking expert - alcohol lied to me", Craig Beck.

@Andrahalvlek Jag gjorde som du med min mamma som reagerade på samma vis som din.Blev mycket sårad.Hur kan man bara inte minnas?tänkte jag då så efter det blev det bara ditten & datten och trevliga minnen vi kunde dela.Idag är båda mina föräldrar & ett syskon döda.Vet vad som hände,delvis varför & nu har jag förstått att det påverkat mig mycket under livet med att jag ber inte om hjälp.Jag berättar inte om när jag blir ledsen,sårad.Inte heller när jag känner oro & ångest.Det jag saknar är verktyg så att jag kan hantera mina känslor & en gång för alla sluta plåga min kropp & själ med A.,egna & andras förväntningar på vad jag ska klara.Tack för att du delade med dig av en del i din historia som har många Likheter med min.Kändes skönt att spegla mig i vår erfarenhet med våra mammor.

Godmorgon!Ser inåt.Vågat möta hur jag fungerar.Det senaste återfallet som jag nu analyserat i detalj de senaste dagarna gav mig nya lärdomar om mig själv.Nämligen att jag är en person Som Ska klara allt själv.Beror både på mina egna krav på mig själv och även på andras krav på mig.Det var så det var när jag var barn.Jag fick nämligen klara mig själv.Ingen stöttade mig på något vis.Lärde mig tidigt att Inte be om hjälp.inte involvera andra.Så fungerar jag.Inte berätta om hur jag känner.Låtsas som om allt är ok när jag lider.Oroar mig för allt och ingenting.Förtränger att allt inte är ok även för mig självHar vant mig g själv att kurera mig med A för olika krämpor.En lösning som blev en vana som blev till ett beroende..Så nu ska jag gå till AA-kvinnomöten under nästa år.Oj det kan jag inte göra.Tänk om nån där känner/känner igen mig.?Så går mina tankar.Men för sjutton alla som är där har ju själva problem med alkohol.Får ta mig i kragen.Trotsa mina rädslor.Gå dit 3ggr i veckan.Nej det har jag inte tid med lurar jag mig själv fast jag vet att under mina perioder med drickande har jag haft tid både att pimpla vin hemma i soffan.Sitta på kvarterskrogen när bolaget är stängt & umgås med fyllebekanta.Nej nu har jag lärt mig en läxa av återfallet över julen.Ska ta rygg på mig själv denna gång.Göra de saker jag gjorde under de 3 1/2 månader jag va nykter denna höst.Och de 2 nyktra månaderna under sommaren detta år.Dvs minst 51/2 mån som nykter detta år.Det var längesedan sist som det hände.Jag ska tillbaka dit & jag måste göra jobbet för att nå en hållbar nykterhet en gång för alla efter åratal av velande & hattande med på /av med A.Ska sluta känna mig misslyckad för att jag tog/fick bakslag med A.Denna gång har jag analyserat det noga.Vågat se på mina rädslor,trauman & hur det påverkar mig i livet.Förstår att jag måste säga nej & stop när jag inte orkar och inte tvinga mig till för mycket saker bara för att verka normal i mina nära & käras& bekantas ögon.Aldrig glömma och att komma ihåg att inte ta det första glaset.
Göra mina löften.Kämpa 1 dag i taget och komma ihåg att göra roliga saker.Det ska vara roligt att leva också.

Har ni tips på ljudböcker? Har lyssnat på Annie Grace ”This Naked mind” och ”Skål ta mig fan”.

Helst sånt som inte handlar om AA eller en tro på Gud o sånt.

Tänk hur ett tänkande kan förändras efter bara drygt ett års nykterhet när saker och ting kring alkohol har sjunkit in lite mera på djupet så att säga. Tittade på mitt första inlägg här på forumet och minns hur förbannad jag var på sjukvården då den enligt mitt tycke varit fräcka och oförskämda genom att ta ett blodprov i form av PEth-prov, och sedan skriftligt i ett brev haft fräckheten att påskina att jag då inte skulle vara lämplig att ha inneha ett körkort för deras misstanke om hög alkoholkonsumtion. Jag var då ändå så pass verbal i ett telefonsamtal att jag kunde snacka mig ur situationen. Så det blev inga uppföljande blodprover. Hade det blivit det så hade man garanterat varit körkortslös idag.

Men läkare är ju inte dumma i huvudet, de ser ju vad de ser när de undersöker en patient i samband med undersökningar kopplade till exempelvis ett högt blodtryck som jag haft i många år. Ja, långt innan det är normalt att ha för den ålder jag var i liksom när blodprover lämnades först. Men läkare hör ju mellan raderna hur man som patient ser på ett drickande. Fick väl även av en annan läkare på den aktuella mottagningen frågor om alkoholkonsumtion och viftade bara bort allt, med att jag dricker väl kanske en flaska vin ungefär som alla andra vid nån sällsynt fest blev svaret.

Jag kan ju nu säga att jag i princip hade bytt vårdcentral till deras för att en läkare vid en tidigare vårdcentral vid ett blodprov inför en förnyelse av mina blodtrycksmediciner då frågade mera ingående om min då aktuella alkoholkonsumtion på den tiden. Som jag lite svävande väl sade var som de flesta andras i fråga om standardglas liksom. Då hade jag faktiskt för andra gången i mitt liv efter alkoholdebut lyckats att vara helt alkoholfri alla dagar i följd i en hel månad och kände mig mäkta stolt över den prestationen.

Så jag berättade alltså med ett leende för den allmänläkaren att jag inte druckit på över fyra veckor. Han tittade då lite förstrött i min läkarjournal och sade med en lite nedlåtande menande ton bara lite kort. Jaså, du har varit nykter en månad. Det räckte för att jag skulle bli så pass förbannad och stött på doktorn ifråga att när jag väl kommit hem, funderade lite och sedan bytte vårdcentral veckan därpå för att kunna fortsätta dagligt drickande som vanligt fast jag visste att det inte var bra alltså.

Min motivering till varför jag bytte vårdcentral var att jag upplevde personalen på den tidigare mottagningen som opsykologiska och stressiga och att personkemin med den läkare jag hade haft inte fungerade. Så då kunde jag i princip starta om som ett oskrivet blad på den nya vårdcentralen och fortsätta att förgifta min kropp i samma takt som tidigare. Jag tyckte till och med i idiotin att jag var rätt så smart. Men varje år får man ju som blodtryckspatient lämna blodprov som visar lever och njurvärden. Så det var ju alltså bara en tidsfråga innan man skulle komma att få lämna prover som man i förväg visste skulle vara rätt så alarmerande.

Men sånt var man ju då förberedd på och lyckades att parera genom att skylla på sprutskräck och annat förhalande och trixande liksom. Sedan hade jag ju min psykiatriska journal och problembild att luta mig tillbaka på. Så de såg väl ingen anledning att gå vidare med frågor, och rätt som det var blev man även överskriven till en nybakad fast allmänläkare på vårdcentralen som patient, då öppen-psykiatrin väl inte såg det som någon mening med att fortsätta att ha mig som patient där då de ju inte kunde komma så värst mycket längre då jag väl var allt för påläst om hur allt fungerar.

Men nu när jag har varit nykter så pass länge som över1 år och 2 månader så ser jag faktiskt fram emot blodprovstagningar framöver då mina värden nog borde vara rätt normala, i alla fall när det gäller alkohol som jag tack och lov lyckats avhålla mig ifrån rätt länge fast det varit svårt ibland. Det här året har då varit rätt så lärorikt på många sätt och man får väl vara tacksam för att den där läkaren ruskade lite förstånd i mig som trött dystymiker liksom.

Så kommer då att kämpa vidare som nykter och alkoholfri så länge som det går alltså, men nu för att jag vill det själv, fast väl min motivation trist nog på grund av mitt psykiska mående går lite upp och ned stundtals. Men nu inför det nya året har jag då samlat på mig en hel del nyktra erfarenheter och är väl inte en glad lax så värst ofta, men en glad mage har man då för det mesta vilket jag då är tacksam för, då det väl är den största fördelen för mig som alkoholfri förutom lite bättre ekonomi inför 2025 så att säga.

Kämpa på gott folk!

@Smillans Oj vad jag känner igen mig i det du skriver.Ska klara allt själv.Inte be om hjälp.inte involvera andra.Så fungerar jag.Inte berätta om hur jag känner.Låtsas som om allt är ok när jag lider.Oroar mig för allt och ingenting.Förtränger att allt inte är ok även för mig själv.Så nu ska jag gå till AA-kvinnomöten under nästa år.Oj det kan jag inte göra.Tänk om nån där känner/känner igen mig.Så går mina tankar.Men för sjutton alla som är där har ju själva problem med alkohol.Får ta mig i kragen.Trotsa mina rädslor.Gå dit 3ggr i veckan.Nej det har jag inte tid med lurar jag mig själv fast jag vet att under mina perioder med drickande har jag haft tid både att pimpla vin hemma i soffan.Sitta på kvarterskrogen när bolaget är stängt & umgås med fyllebekanta.Nej nu har jag lärt mig en läxa av återfallet över julen.Ska ta rygg på mig själv denna gång.Göra de saker jag gjorde under de 3 1/2 jag va nykter denna höst.Och de 2 nyktra månaderna under sommaren detta år.Dvs minst 51/2 mån som nykter.Det var längesedan sist.Jag ska tillbaka dit & jag måste göra jobbet för att nå en hållbar nykterhet en gång för alla efter åratal av velande & hattande med på /av med A.Ska sluta känna mig g misslyckad för att jag tog/fick bakslag med A.Denna gång har jag analyserat det noga.Vågat se på mina rädslor,trauman & hur det påverkar en i L vet.Förstår att jag måste säga nej & stop när jag inte orkar och inte tvinga mig till för mycket saker bara för att verka normal i mina nära & käras ögon.Boken du läser i verkar intressant och undrar finns det tips & råd för hur man ska göra när man drabbas av oro & ångest?Jag säger som du.Nej här ska det inte bli några återfall.

@vanten ⬆️

@LAO Hahaha jaaaaa! 😂 Jag tror att anledningen till att jag blir provocerad är att jag vet att jag är en inkännande individ och att jag kan komma med bra argument men de tas inte emot utan studsar mot förträffligheten personen i fråga besitter. Ibland kan jag skratta och gå vidare men ibland blir jag provocerad. Kanske också för att jag vet att även "min sanning" också skulle studsa.

Nåväl. Söndag. Idag blir det kvällsskift på intensiven. Kanske upprätthålla eller rädda någon medborgares liv 🙏🏼 Vad har du för planer?
🩵

@Amanda L ❤️❤️❤️ åh så rätt du har. Min hjärnas förväntningar som tror att bara jag är nykter blir allt bra.
Sovit mycket bättre inatt. Igår bad jag om hjälp faktiskt, involverade och sa att jag orkar inte det här själv. Jag klarar det inte. Hade långt bra samtal och nu känns det mycket bättre och jag kan andas igen. Jag har nån grej att jag ska klara allting själv, inte be om hjälp pga vill inte störa och ”äsch, det räcker väl om jag tar hand om det här”. Jag fick klara mig ganska mycket själv från ung ålder och det ligger väl nära till hands att det hänger kvar i mig. Inte störa, inte be om hjälp, kan själv osv.
Igår började jag även lyssna om på Oro: att leva med tillvarons ovisshet av Anna Kåberg. Tips! Jag är en orosmänniska som kan ta oron till helt orimliga nivåer.

Ett utdrag från boken som jag så väl känner igen mig i:
”Oro, slutligen, är den tankemässiga komponenten av ångest. I oron blir kroppen oftast inte lika påverkad som i ångesten. Hjärnan går på högvarv, men kroppen behöver inte göra det. Vi oroar oss för händelser eller situationer som ännu inte har inträffat, även för sådana som sannolikt inte kommer att inträffa. Kroppen gör ingen skillnad på fantiserade och verkliga faror och reagerar därför likartat, med olika grader av rädsla, stress och spänning.
När du oroar dig gör du som Maria, du tänker framåt, ibland mycket långt framåt och skapar olika tänk omscenarier för ditt inre. Du är övertygad om att du på detta sätt, genom tänkandet, förbereder dig, förhindrar svårigheter och olyckor, och löser problem som kan dyka upp. Du vill helt enkelt tänka dig bort från osäkerhet till trygghet. Bara du får tänka klart så ska det ordna sig! Olyckligtvis blir du sällan färdig och tankarna leder dig bara in i nya skräckscenarier – och så är onda cirklar igång.”

Ska fortsätta läsa idag och oroa mig med måtta. Och jag säger nej och STOP det blir inget återfall här!

Önskar er en fin söndag❣️