Är på en ”grej” idag där ”alla” dricker. Ingen trugade eller höjde på ögonbrynen över min nykterhet. Men kände mig endå ensam. Var kanske inte riktigt på humör till att börja med, men utan alkohol blev det heller aldrig bättre.
Känner att jag var tråkig. Det är ändå okej, då får jag vara det.
Bara en känsla av att jag kanske missar något. Kanske gemenskapen.
Vet inte, blev lite deppig bara, inte van att känna mig utanför. Men jag hade det inte i mig idag. Känns skönt att slippa vakna bakis och ev ha ågren men just när man står över så är det kostsamt. Men ändå djupt där inne så undrar jag vad jag står över? Har ju med alla mått mätt festat fördigt. Ännu en eller några kvällar till ger inte mer. Även om det känns så just nu.
Har gått bra ett bra tag nu. 5 månader. Första downern på länge. Kanske skulle känts bättre om någon ens hade trugat. Kanske var det det...

Anxiete

en kommentar om vad du skrev i Granits tråd: Inte många som fått diplom av sin lever ?!!
Ensamhetskänslan när man är bland andra slår till ibland, alkohol eller ej. Det är en känsla man har inom sej .... vissa gånger vill man egentligen inte, andra gånger är sällskapet fel man får inte den ” varma känslan” ... det är så många aspekter som spelar in för en bra kväll ihop med andra.Jag tror man är extra känslig när man slutat med alkohol ( vet ju när jag varit gravid t.ex hur fruktansvärt tråkigt det varit med fester) Folk blir ju ”korkade” när de dricker....
Ville egentligen bara säga att det handlar inte bara om att du slutat dricka, det handlar mycket om hur man är eller mår
Kram ?