Saknar ett riktigt liv

Profile picture for user Nordäng67

men verkar inte vara så ovanligt. Fast det är ju upp till honom om han vill ta den hjälp han får eller riskera sitt liv och tacka nej! "Hoppa av" det hela så slipper du åtminstone bli direkt påverkad i ditt eget hem. Vad hjärtat sen känner är en annan sak. Jobbigt för dig, lider med dig♥️

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Nordäng67

Ja, jag ska verkligen hoppa av detta destruktiva tåget.
Det tråkiga är ju bara att nu är det jag som åker omkring med bilen fullastad med tillhörigheter och sover på soffor igen.
Hade såå gärna velat ha en lugn semester själv HEMMA där jag kunnat läka och få lite krafter inför avslutandet.
Men nejdå, skicka hem honom igen så anhöriga kan stå med lång näsa och få sopa upp allt elände.
Kram till dig Nordäng

Profile picture for user Skrållan

Ja visst är det så att man känner sig lite hemlös, även om man bor hos släktingar.
Du är värd något mer Azalea, än att anpassa dig efter en man som inte vill ändra sig.
Så konstigt att dom skickade hem honom.
Han behöver ju verkligen få vård.

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Skrållan

Det är obegripligt alltihop. Imirhon tänker jag ringa socialtjänsten och fråga vad som händer och har hänt. Är de verkligen så slappa?
Han skulle skickats iväg typ i tisdags förra veckan men hade hög feber av någon form av infektion. Då flyttade de frsm transporten några dagar och nu var det bokat till imorgon. Så himla synd att han inte åkte iväg när han skulle.

Profile picture for user Adde

lider med dig !

Att vi alkisar har fulländat konsten med manipulering är ju känt för nästan alla. Märkligt nog inte hos de som har tagit ett yrke där de tror att de kan "hjälpa" oss.

Jag har inte behövt manipulera människor på väldigt länge men jag kan konsten fortfarande och liiite kan jag plocka fram för att ibland få min vilja igenom fast i betydligt mer oskyldiga saker.

Men i det här fallet som du beskriver så har han ju fått en LVM på sig och det ska han inte kunna snacka sig ur.

Men ta dig bort därifrån fort, fort nu....

Kram !!

Profile picture for user InteMera

Hur kan dom ens göra så?! Proffs som jobbar med alkoholister borde väl förstå bättre än att tro ett enda ord de säger för att försöka tala sig ur behandling, straff och allmän knipa! Manipulerandet verkar inte varken rätten eller soc förstå, saknar skolning för att hantera det. Lider med dig!

Profile picture for user Ullabulla

Är sanningen så trist att en beroende måste vilja själv.
De måste ha druckit klart,eller lida så enormt av konsekvenserna.

Många med ett beroende kan under olika omständigheter ha kommit under vård,men om motivation och vilja inte finns så är det svårt att arbeta mot det.
Så människans fria vilja att supa ihjäl sig finns alltid som ett alternativ.

Jag minns några rader:
-jag hade planerat att ta livet av mig pga mitt drickande och dess konsekvenser.
Men jag avstod,för då skulle jag inte kunna dricka mer.

Jag hoppas du orkar stå fast azalea,trots oviss framtid och hemmet på undantag.

Profile picture for user Azalea

Tack för att ni skriver i min tråd. Det betyder mycket för mig att läsa er input.
Du har säkert rätt Ullabulla. Han kommer inte att sluta dricka med tvång, och han har säkert inte druckit klart än. Men jag kände bara att det kunde ju finnas en liten chans för honom att komma till insikt där. Plus att jag hade fått det lite lugnt hemma och hunnit andas lite. Egoistiskt av mig.....

Han skötte sitt försvar fint i förvaltningsrätten och de valde att tro på en alkoholist. Hans försvar var:
Jag har alkolås på min bil.
Jag har jobb.
Jag har vårdkontakt på hemorten.
Jag har en underbar familj som väntar på mig hemma.

Det som han inte sa var:
Alkolås på grund av grov rattfylla.
Sommarjobbet är slut.
Vårdkontakt består av blodprov av tvång för alkolås.
Familjen finns inte hemma längre och frun vill skiljas.

Allt klappat och klart, vi släpper honom direkt!
Så från att jag var på besök kvällen innan som var tvunget att vara planerat och övervakat till att han glider in framför huset i en taxi dagen efter är lite svårt att hänga med i.
Jag är snart chack matt

Profile picture for user Ullabulla

Har du nått botten azalea?
Är ditt liv med mannen över.
Har du mod och styrka att gå.
Att sova på soffor känns kanske lite som att ditt hopp inte är helt ute
Din botten är inte nådd.
Att vilja ha skilsmässa är ju inte att faktiskt helt enkelt se till att göra det.

För varje bottennapp som den sjuke gör.
Desto djupare sjunker ofta den anhörige också.

Och det är ju en sjukdom där slutet är död eller total nykterhet om man nått sista stadiet i sjukdomen.

Vi anhöriga står bredvid och tänker att nu.
Nu äntligen är botten här och nu måste han ju inse.
Men du står ju någonstans ändå kvar med det sista halmstrået.

Du får bli arg på mig,men kokar man ner det så kommer ju ändå slutsummeringen.
Ska du stanna eller gå?

Och en stor kram från en som varit där du är.
Jag vet hur svårt det är.
Men hur mycket du ändå hoppas tror och vill så är din man inte där.

Han tog inte emot hjälpen,för han vill inte sluta dricka.

Fortsätt skriva,ju mer du låter ditt nuvarande liv sjunka in.
Ju mer kan du ta ställning till om det är såhär du vill leva.

Profile picture for user Blåklocka

Som svar på av Azalea

Pröva att hålla med då han säger sånt som att du gör si eller gör så.
När han säger sånt som ”... du hjälper inte till” osv.
Då säger du ” ja visst är det så, och så har jag bestämt mig för att göra”.
” ..,. Helt riktigt uppfattat” och viktigast:
Stoppa där utan att förklara, ursäkta ändra eller värdera. Bara håll med, men utan att gå in i någon vidare diskussion.
Säkert kommer din man att bli provocerad och känna sig arg över din respons på det som bara eg är att han lägget sin egen skit på dig- utan att du tar emot skiten.
Träna dig på att känna dig obekväm osv.
Han kommer sluta småningom eftersom han inte får dig att känna dåligt samvete tex.
Antagligen mår han dåligt psykiskt och känner sig dålig- för att stå ut med den känslan då sipprar den ut till alla som är villiga att agera soptunna.
Du är ingen soptunna för hans skit.
Du är en människa som bara har ansvar för det som är DITT liv. Han har inte velat vara en del av att göra gott för dig, så...

Profile picture for user Nordäng67

skriv ett inlägg här eller bara för dig själv. Ett inlägg som BARA handlar om dig, inte ett ord om din man. Skriv vad du tycker om att göra, vad du blir glad av, dina starka sidor, vad du är intresserad av, vad tycker du om hos dig sjölv mm. Klarar du det? Jag gjorde det inte. Hela ens liv och existens utgår från andra när man är medberoende. Men det går att bli självfokuserad som inte skall blandas ihop med självcentrerande. Kram till dig och du förtjänar att ha det bra

Profile picture for user Ullabulla

Att klara att åtminstone börja trassla ut trådarna.
Som att nervändarna var helt bedövade och inte visste vart de skulle ta vägen.
För jaget hade nästan upphört att existera.

Att formulera en ny livsväg tog för mig flera år.
Men byggklossarna kommer sakta att läggas utom man orkar hålla fast vid dom.
Som en magnet är de annars tillbaka till det gamla osunda.

Vi håller på dig azalea.
Ibland saknar jag en telefonjour där man fick vara ett stöd,eller få stöd när det är som tyngst.

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Ullabulla

Och det uppskattar jag verkligen. Jag försöker tänka klart men det är lite disigt i mina tankar ibland och lätt att falla tillbaka.
Men som svar på din fråga, har jag har nått min botten och vet att jag måste ta steget och kliva av så fort som möjligt.
Idag åkte jag hem och så klart låg mannen och sov med ölburk på bordet och vinfläckar på golvet.
Eftersom det är så svårt att träffa honom nykter nog så skrev jag ett brev om hur jag kände och jag hoppades att han väljer vägen till ett bättre liv samt att jag kommer att tänka på mig själv och mitt liv från och med nu.
Samt att jag fyllt i skilsmässopapper och skrivit under det och bad honom göra detsamma. Jag la alltsammans på bordet och åkte iväg. Planerade att svara på hans första samtal och hålla fast vid att jag vill skilja mig nu med hand underskrift eller utan.
Han ringde aldrig..... skönt på ett sätt.
Så ja, Ullabulla jag är klar att vända blad och gå vidare. På måndag ska jag skriva på lägenhetskontraktet och få en egen dörr att stänga om mig.
Ha en fin kväll?

Profile picture for user Skrållan

Starkt Azalea! Så bra för dig. Det är din tid nu. Jag tror att detta är enda vägen att rädda dig och kanske din man. En stor styrkekram

Profile picture for user Adde

ryser jag av beundran över alla er som har erfarenheten och kan visa hur ni gjort !!!

Forumets urkraft på allra bästa sätt !!!!

Och jag hejar på dig Azalea !!!

Profile picture for user InteMera

Hur går det för dig Azalea? Blev lägenheten din så du äntligen som du säger kan få en egen dörr att stänga om dig? Hoppas du kunnat finna stunder av lugn mitt i allt som händer! Kram!

Profile picture for user Azalea

Det har varit många turer nu. Inte en lugn stund.
3 dagar efter han kom hem hämtades han in igen av ambulans och polis. Vägrade såklart och fick handbojor, som tur var så var jag bortrest.
Inlagd på piva och givetvis inte nykter.
Dagen efter under ett av våra samtal var han helt klar över att han behöver behandlong för att överleva. Lät väldigt bra alltihop men resten av gångerna var det samma visa om att han inte skulle det.
Bil till stället bokades och han åkte iväg imorse. Pust, det var faktiskt rätt jobbigt.
Jag pratar med soc och detta kommer att gälla i 6 månader så jag kände att då hinner jag varva ner och landa samt ordna allt praktiskt för flytt mm.
2 timmar senare ringer han mig från hemmet superlångt hemifrån ( samma dag han åkt dit )
- jaha, så här kunde dom inte göra utan de har släppt mig nu så imirhon kommer jag hem!!!!?????!!!!
Jag blir helt paff och känner bara att allt är helt snurrigt. En dag var han borta och samma visa som för typ 1 vecka sedan så ligger jag och kör 10 mil totalt för att lämna upp väskor med kläder och lik förbannad kommer han hem dagen efter.
JAG LÄGGER NER NU!!!
Gör vad tusan du vill, strunta i att få hjälp när du nöstan dog av alkoholförgiftning, tro på att det är alla andras fel och du är taskigt behandlad av alla, familj, polis, arbetsplats, sov.
Från och med nu kommer jag strunta blanka f...n i om du super.
Jag kör aldrig omkring med väskor mer.
Fixa hit och fixa dit...jag säger upp mig från det.
Är så himla trött på att kastas hit och dit av både honom och samhället.
Få se imorgon om han dyker upp eller om det bara var struntprat.
Är minsann rätt less på allr nu.

Kram till er allihop??????

Profile picture for user Azalea

Som svar på av InteMera

Lägenheten är min fast jag har inte skrivit på än. Blir inte ledig förrens september.
Kändes lite konstigt eftersom han skulle in på behandling 6 månader plus eventuellt längre och jag ändå skulle ha en lägenhet att betala för utan att bo där under tiden.
Fast nu vet jag ju inte om han kommer hem redan imorgon och då känns det skönt att den finns.
Allt vänds upp och ner hela tiden och jag har sååå svårt att hänga med både mentalt och fysiskt i detta.
Fast imorgon har jag en tid bokad för att gå och prata med psykolog så det känns skönt i varje fall.
Kram ? Tack söta för att du tänker på mig? Hoppas du får en fin dag

Profile picture for user InteMera

Förstår lätt att du inte hänger med mera i alla tvära svängar! Bra att du sagt upp dig som upp-passerska! Nånstans längst in verkar han ju fatta han behöver hjälp bara för att få den tanken tagen ur sig så fort han kommer till rehab, helt bakvänt!

Jätte bra du har tid till psykolog, du behöver verkligen ventilera så du klarar av att alls fungera när ditt liv ser ut som det gör nu! Stor kram till dig!

Profile picture for user Azalea

Helt sjukt hur allt verkligen ballat ur. Känns som jag lagt hela min semester på att oroa mig och köra omkring med packade väskor och besöt honom och andra instanser var och varannan dag.
Han skulle ju komma hem efter att förvaltningsrätten ansett att han kan få behandling via vårdcentral hemma. Okej, vad händer då??
Jo då tar han tåg som får problem på halva vägen och ska inte komma förrens dagen efter. Allt lugnt så långt.....
På morgonen hitrar jag hans resväskor bakom soptunnan (1 km hemifrån)
På eftermiddagen hittar jag honom 70 cl gin och aspackad i ett dike.
Kör hem honom och väskorna och packar in honom i gäststugan. Säger till honom att han får inte gå nära eller in i huset. Han får bo där istället. Det är min tur att få bo i huset.
Nu har jag ordnat en massa försäkringsåtgärder ifall han försöker komma in i natt.
Viljen jäkla stressig semester, kommer vara helt slut när jag börjar jobba.
Sov sött allihop?

Profile picture for user Harmonidrömmar

sända dig styrka, Azalea. Du verkar vara en helt underbar person, sådant tålamod och sån omtanke! Utplåna inte dig själv bara på vägen!

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Spinoza

Det är bra du vänder på det. Jag tror alldeles säkert att han hade överlevt även det. Tror ibland nöstan att han vill att vi ska hitta och rädda honom. Sjukt va?
Fast denna gången var hans pappa o syster med och de vill ju ta honom hem. Jag är nästan säker på om jag varit själv så hade han fått ligga där. Visst, det hade blivit fuktigt och lite ruggigt på natten plus en helv..es mass mygg. Men det hade han inte dött av. Lovar att aldrig rädda igen.
Kram ?

Profile picture for user Spinoza

Nej, det blir ju jobbigare om de får ta konsekvenserna av sina handlingar.
Men jag förstår att det inte var möjligt den här gången.
Jag känner mig bara så trött på att vi som har (eller har haft) missbrukare som partner alltid får städa upp efter dem!
Kram!

Profile picture for user Azalea

Man har ju nästan ett heltidsjobb om man inte passar sig. Får verkligen knyta händerna bakom ryggen ibland för att inte hålla på och fixa.
Idag så jag i varje fall till honom att jag har sagt upp mig....
Är du hungrig? Gå o fixa en macka själv.
Bilen sönder? Ring o boka en tid själv.
Det är inte så lätt längre att bara tro att någon annan fixar fram räkmacka.
Känns skönt att ha det sagt och jag ska banne mej hålla det.
Sov sött?

Profile picture for user Triste

Som svar på av Azalea

Du har ändå kommit långt som sökt lägenhet. Heja dig! Bara några steg till. Själv kommer jag aldrig till att flytta trots att jag så många gånger drömmer om ett liv utan oro och ångest inför den satans alkoholen. Jag har levt med min man i 36 år och hoppas fortfarande på mirakel.
Styrkekramar ❤️

Profile picture for user Skrållan

Ja nu så har du sagt upp dig från jobbet med mannen. Jag tror på dig Azalea. Du har nog nått din gröns nu. Det ör din tid nu. Kramar till dig?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Triste

Jag förstår dig verkligen. Jag har varit gift 30 år och har tänkt sååå många gånger att om jag bara kunde lämna och få ett liv igen. Jag är på väg.....efter allt för många katastrofer är jag skyldig både mig själv men framför allt barnen att våga förändra något. Och eftersom det är omöjligt att förändra honom så ligger det på mig.
Det är med enorm vånda, tvekan och ibland skuldkänslor men ...måste lägga undan de känslorna.
Jag önskar att du också kommer till den punkten då du kan ta klivet och säga upp dig från alkoholens djävulska nät.
Kram i massor från mig?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Skrållan

Gränsen är helt klart här nu. Finns ingen återvändo.och jag ska kom på med näbbar och klor för att hålla fokus framåt mot em bättre framtid.
Spenderade en underbar kväll med dottern hos sonen som lagade middagen till oss. Det är hjärtestunder????

Profile picture for user Skrållan

Bra nu är du på väg. Jag trodde aldrig att jag skulle komma så långt som jag är i dag. Jag tror du kan också . Undan för undan kommer du bli starkare och starkare. Visst man får ju sina bakslag, men bara man vet vart man är på väg. Och du vet ju att jag läst i forumet om jag blivit osäker. Då vet man.
Jag hejar på dig?

Profile picture for user Skrållan

Bra nu är du på väg. Jag trodde aldrig att jag skulle komma så långt som jag är i dag. Jag tror du kan också . Undan för undan kommer du bli starkare och starkare. Visst man får ju sina bakslag, men bara man vet vart man är på väg. Och du vet ju att jag läst i forumet om jag blivit osäker. Då vet man.
Jag hejar på dig?

Profile picture for user Azalea

Jag är stolt över dig och det du har lyckats göra. ?
Jag jobbar vidare och har c:a 3 veckor kvar tills nästa steg, eget boende.
Känns skönt men samtidigt otroligt nervöst eftersom det är så stort och definitivt steg.
Men jag ska tänka på dig och då vet jag att man klarar det.
Kram?

Profile picture for user Azalea

Jag tänkte skruva lite om läget här nu.
Det är för att få ur mig det men också för att kunna läsa här igen i min tråd när mina tvivel och oron gnager i mig ifall det är det rätta att lämna.
Han lyckades ju slingra sig ur 2 LVM omhändertagande på 2 veckor. Helt sjukt hur systemet fungerar i förvaltningsrätten.
Sista gången hittade vi ju honom i diket asfull när han kom från behandlingshemmet. Galet......
Jag håller mig lugn hör hemma och rycks inte med när han börjar tjafsa eller försöker trigga mig. Nädu, jag nappar inte på det betet längre.
Blev ändå så förbannad inombords ikväll när han låg och skröt om att han är den ende som lyckats vinna i rätten 2 gånger vid LVM.
Han fattar absolut ingenting!!!!!!!
Det är ju inget han vinner på i långa loppet på. Men det är ju den vanliga vissn:
Jag har inte gjort nåt!
Hur kunde msn göra så här mot mig!
Hur kan man som fru anmäla mig?
Så gör man inte!
Ändå har han druckit varje dag sen 15 maj och då är det mycket starksprit.
Udag slank det bara ner 35 cl gin och vinglar omkring och sluddrar när syster är här. Men nä då...... Jag har inte druckit något.!! Blånekar och är i sån förnekelse så det är makalöst.
Jag läste pappren från akutpsyk som han legat på i 3 veckor totalt och de skriver att han är i sån förnekelse att de inte kan avgöra om det är hans personlighet eller om det beror på hjärnskador. Usch så hemskt det var att läsa.
Nåväl det var lite repris och lite nytt på hur livet ger sig jämte min förnekande, vill/behöver ingen hjälp man.
Sov sött allihop ?

Profile picture for user Ullabulla

...tog i lite för hårt. Kanske du hann läsa azalea,kanske inte. Jag vet hur fruktansvärt tufft det är när man är inne i den djupaste av svackor och ska se på när de sakta super ihjäl sig. Det sliter enormt.

Profile picture for user Sofia

Hej Azalea! Vilken berg- och dalbana den här "semestern" (jag skriver inom citationstecken, för det känns ju inte som att du har fått vara ledig?) har varit för dig! Så klokt av dig att du använder forumet för att skriva av dig och även kunna gå tillbaka till hur det har varit när tvivel och oro kring beslutet att lämna dyker upp. Vi är många här som tror på dig! Du har tagit många viktiga steg nu, du har sagt upp dig från jobbet som "skötare" av din man, du har en egen lägenhet som du snart får flytta in i och det märks att du mentalt börjar släppa honom lite mer och börjar rikta fokus mot vad du mår bra av, t.ex. den där middagen med dina barn. Har du några i din närhet som du kan prata med om hur du har det och som kan stötta dig i ditt beslut?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user InteMera

Man undrar Azalea hur de så kan förneka saker som hänt! Min man var också i tiderna förbannad på polisen som satte dit honom för rattfylla, som att polisen var ute efter honom. Att man inte ska dricka när man kör och att polisen bara gjorde sitt jobb var liksom inte problemet i hans värld. Utan problemet enligt honom var att polisen trakasserar vanligt folk som inte gjort nåt med att stoppa dem och ta körkortet av dem. Man undrar om de ens på riktigt själv kan tro det de säger.

Hoppas du snart kan få lite lugn och fred, jag förstår om orken börjar vara slut efter allt i sommar! Snart är det din tid, din tur att bestämma över allt omkring dig!

Håll ut, en dag i taget så går det sakta framåt!

Profile picture for user Azalea

Det känns nästan skönt att börja jobba nu. Semestern har bara varit ett gatlopp av drama och elände och det har faktiskt sugit musten ur mig.
Jag har ju sagt upp mig som uppassare till honom men det är riktigt svårt att ändra gammalt beteende. Men jag försöker hela tiden.
Försöker också släppa kontroll, har ju sagt till honom att jag inte bryr mig längre utan han får stå för sina val han gör.
Kram till er fina där ute ??

Profile picture for user Azalea

Som svar på av InteMera

Japp, min åkte ju också fast för grov rattfylla. Stackarn så taskigt behandlad han blev. Det var ju polisens fel och en himla otur bara att han åkte dit.
Det är sjukt hur hjärnan fungerar, eller inte, på dem.
Just nu är jag riktigt irriterad över att nu när han varit sprifri i 2 dagar så här INGET av all den drama dom hänt i vår o sommar.
Sonen ringde ikväll och frågade honom hur det ör: - De är väl bra, vadå då!! Precis som om det var en konstig fråga att ställa efter allt som hänt.
För tusan, efter att ha supit sönder sig så är det total förnekelse att det ens har inträffat.
Jag blir lika förbannad och paff varje gång.

Profile picture for user Adde

händelse som jag av nån anledning kommer ihåg från min aktiva tid är när dåvarande hustrun frågar om jag druckit.
Jag står och svajar och måste ta stöd av väggen, det är totalt omöjligt att fokusera blicken och talet är väl inte helt rent......

Men att jag skulle ha druckit ??? Jag ??? Nänänä......

Hon vänder på klacken och jag dövar samvetet med en klunk till.... Och jag kommer ihåg att jag skäms och det är väl därför jag kommer ihåg just den händelsen.

Men jag kan inte förklara varför jag ens gjorde ett försök att förneka .

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Adde

Men kanske det är nåt sorts skydd av sig själv hjärnan gör för att man ska palla med.
Verkligheten är för tuff och då förnekar man så hårt att man till och med tror på det själv.
Fast sjukt jobbigt när man är nära anhörig och man bara hade velat ruska om dem och få dem att inse fakta.
Tack för att jag fick ditt minne av hur du kände?

Profile picture for user Azalea

Känner mig förvirrad just nu.
Nu har han varit nykter i 10 dagar och tar antabus. Det ansvaret gav han mig att kolla när vi var hos sjukvården.
Det är inget jag vill och jag så att jag inte var bekväm med det. Men nu tar han det och jag bryr mig inte om att kolla eller påminna och sätter inte frsm ett glas med tablett..... Nä, han får sköta det helt själv.
Är våra så sjukt irriterad på att i hans värld då ska allt vara som vanligt nu, precis dom om inget har hänt.
Fasen, det har varit megastora drama under hela sommaren ju.
Men idag har jag fått en tid för samtal så det känns skönt.
Jag behöver någon som hjälper mig att sortera lite i min hjärna

Profile picture for user Skrållan

Jobbigt Azalea. Du blir naturligtvis lättad när han är nykter, men för det glömmer du ju inte allt jobbigt som varit. Och sedan oroar man sig samtidigt för om han ska hålla sig nykter nu, om du kan lita på honom. Det är inte lätt.
Såren sitter ju där över allt som hänt.
Det blir bra att du får gå och prata med någon. Jag tycker det är jätte skönt.
Styrka till dig?

Profile picture for user Azalea

Det var nyttigt att gå och prata med terapeut som kunde se hur sneda mina tankar är.
Hon ville att jag skulle ta fokus från honom och se till mig själv.
Vad är det som gör att du stannar?
Hur mår dina barn om du stannar?
Såna frågor ställde hon massor.
Hennes analys av mig var att jag tappat bort mig själv och lever endast för någon annan. Mmm, det vet jag ju men är liksom svårt att ändra på.
Men hon tryckte hårt på en punkt och det var:
Min man är sjuk i alkoholism
Jag är sjuk i medberoende för honom
Våra barn är sjuka i medberoende för mig.
Så vad är viktigast att göra ? Mina barn kommer ju till slut inte orka med mig heller om jag inte gör något åt stationen. Och då mister jag kanske vår nära kontakt.
Så, ja jag måste vara egoist nu. Ska verkligen försöka denna gången.
Kram och tack fina Skrållan

Profile picture for user mulletant

Nordäng... och alla ni andra som, liksom jag en gång i tiden, gjort allt för att få en mänska att sluta dricka alkohol. Lyssna på Alkispodden, avsnitt 64: ’Hur pratar man med en alkis?’’ Så naket, så ärligt så sant av två män som valt nykterheten. / mt

Profile picture for user Nordäng67

Har lyssnat och druckit morgonkaffe. Nu ska jag måla mitt hus och tänka på det jag lyssnade på. Och jag ska ha fokus på mig själv..inte på "alkoholisten". Kram till dig MT och alla er andra här ☀️

Profile picture for user Azalea

Jag fattar inte??!!??
Hur kan hjärnan funka så att han är nykter nu (3 veckor) och då kör han på som vanligt. Som om inget har hänt överhuvudtaget. Ni som har följt mig vet ju vilket drama det har varit hela denna sommaren......
Nu är det tyst om det och allr ska rulla på fadt i en rasande fart.
Det är inte en lugn stund och aktiviteter hela tiden som jag ska vara med på. Han är ju arbetslös och rastlös när jag kommer hem från heltidsjobb och då skulle jag ibland hellre sitta i trädgården och slappa istället för att fara omkring.
Han har noll förståelse för det.
Blir sur att jag vill sova i eget rum eftersom han har Tv:n på hela natten.
På riktigt så tror jag att han tror fyllan pågått i kanske nån eller 2 veckor istället för 8 veckor. Jag fattar inte det??!!
Förra sommaren söp han i 2,5 månader och påstod efteråt att det bara varit 5-6 dagar.
F...n vad trött jag blir

Profile picture for user Spinoza

Han kanske faktiskt har förträngt det som hänt. Antingen för att han inte vill komma ihåg det, eller för att han faktiskt inte gör det efter så pass långvarigt missbruk.
Oavsett vilket så har det ju faktiskt hänt och även om han förnekar det så vet ju du hur det är.

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Spinoza

Ja, jag vet men tycker ändå att det är obegripligt hur de kan vara så.
Enligt sjukvården så har han en så enorm förnekelse om sitt missbruk så de vet inte om det är hans personlighet eller en hjärnskada.
Så det är ju klart att då är det kanske inte så svårt att glömma att 2 månader har passerat utan att han fattar det.
Otäckt

Profile picture for user Nordäng67

Det är ju tyvärr inte så att allt blir perfekt och jättetrevligt bara för att dom är nyktra. Man tror gärna att det ska bli det. Mitt ex var också hyperaktiv när han var nykter. Satt inte på baken i två sekunder, kunde gå runt med tallriken när han åt. Och att prata ut om allt dåligt som hade hänt under fylla var inte aktuellt. Ville jag det fick jag höra att jag var negativ och istället skulle vara glad åt att hans nykterhet. Dessutom skulle jag istället ägna mig åt att stötta honom. Visst det ville man ju men kan ju vara fint att få lite utrymme för egen del. Stå på dig om att få sova själv, sömnen påverkar en så mycket. Kram till dig

Profile picture for user Azalea

Jadå, Nordäng jag ger mig inte med sömnen. Ligger i eget rum och han får tycka vad han vill om det. Jag jobbar och jag behöver sova, punkt.
Så skönt att våga vara lite bestämd även om det är en liten grej bara. Jag har alltid bara givit med mig och accepterat innan men nu vågar jag stå på mig i mina åsikter, om allt möjligt.
Kanske har jag lyckats släppa en bit av honom och gå lite mer efter mitt eget.
Det är nu 3 veckor nykter och jag känner igen alla tecken från tidigare:
Speedad, ska göra massvis
Sur,
förbannad över onödiga saker
Kaxig, alla andra är tröga idioter
Locket på, vill inte nämna det som hänt
Tyck synd om mig syndrom
Deprimerad
Precis som alla andra gånger efter en lång fylleperiod och nu pågår bara väntan på hur länge det ska hålla innan han ramlar dit igen.
Vet inte om han tar sin antabus som jag skulle ha koll på, enligt honom. Jag har släppt det helt och bryr mig inte, han ville att jag skulle göra det och nekade att gå till sjuksyster och få det gjort.
Är jag taskig tycker ni? Jag blev bara så syr att han lägger den bollen och ansvaret på mig. Han får banne mej ta ansvar själv.
Sov sött ftån Azalea

Profile picture for user Skrållan

Vill bara säga vad symtomen känns igen på mannen som ska försöka vara nykter. Helt otroligt att det kan vara så lika.
Kämpa på Azalea. Du är inte taskig. Låt honom ta ansvar för sitt drickande.
Ha en bra dag?

Profile picture for user Spinoza

Klart att han ska ta ansvar för att ta antabus, det är INTE du som ska hålla koll på det.
Superbra att du står på dig Azalea!!!

Profile picture for user Azalea

Ja, Spinoza det är helt klart hans ansvar och de 3-4 Första tabletterna var han noga med att visa upp att han tog men sen har jag inte sett nåt. Så jag har ingen aning om ifall han tar det. Släpper det helt.
Tyvärr är det de enda "hjälp" han tar för sitt beroende. Söker inte någon sorts terapi eller annan behandlingsform utan verkat tro även denna gång att han kan lösa det själv.
Ikväll efter en lugn början så plötsligt drog han igång värsta bråket om pengar igen.
Jag ändrade ju i början av sommaren så min lön kommer på mitt konto och skickar sen över till gemensamma för kostnader för hus mm
Han är vansinnig över det och anser att pengarna ska tillbaka. Jag vill inte det, det är ju min lön tycker jag och efter allt det han spenderat på sprit böter hotell taxi you name it så vill jag inte vara med och betala längre.!!!!
Såklart fick jag en massa slängt i ansiktet och det mesta gick ut på hur dum i huvudet jag är.
Jag tog upp att det beror på dessa stora händelser som hänt och han vill absolut inte prata om det. Tycker inte det finns nån anledning att dra upp det. Men för tusan nån gång måste man ju prata om det som hänt och inte alltid bara lägga locket på. Han förstår inte mina känslor alls eller att hur jag mår .
Fast jag tänker hålla mig lugn när det stormar här hemma. Ja tänker inte nappa på betet och skrika tillbaka utan låta det rinna förbi mig. Det blir bäst för mig så.
Annars mår jag bara sämre utav bråken och jag tänker inte lägga mer energi på det.
Usch så vimsig jag var men behövde skriva av mig lite

Profile picture for user yazme

Precis så tänker jag också Azalea. För det är oftast så att man mår sämre själv av alla bråken. Frustrationen är enorm när det inte går att prata då locket lagts på. Känslor och tankar samlas på hög. Själv har jag insett att det kostar mer att försöka få den andra att förstå. De är helt enkelt inte medvetna om hur deras val påverkar oss eller vill inte kännas vid det. Hans missbruk är hans eget ansvar så stå på dig som flera säger här. Har följt din tråd ett tag och känner igen så mycket av det du beskriver.

Profile picture for user Skrållan

Ja så frustrerande att man aldrig får prata ut och prata färdigt, Azalea. Att man inte helt kan lägga det bakom sig. Men det blir väl så att man får tänka att det är deras sjukdom. Att man aldrig får förståelse för allt som sårat. Allt som gjort ont i stjälen.
Känns igen att man inte får dra upp det som hänt utan bara glömma och förlåta, och se glad ut.
Det är inte lätt.

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Skrållan

Det går liksom inte. Hade han på något sätt visat en vilja eller liiite ödmjukhet efter allt som hänt så hade jag nog kanske klarat det.
Men istället är det surt, tvärt och argt eller total tystnad.
Idag blev han arg igen över att jag har min lön på kontot........ blir så trött på det.
Han spenderade flera 1000-tals i månaden på sprit och sen ska jag vara den som är dum i huvudet och idiot som inte har lyst att vara med och betala till det längre. Åhhhhhh
Frågade igen om han tänker söka npgon hjälp. Nä, det har jag gjort tidigare och jag har ju antabus men det skiter väl du i. Blev svaret.
Visst, jag har valt att inte kolla antabusen så det har han ju rätt i.
Sov sött ?

Profile picture for user Skrållan

Inte lätt Azalea. Hur man än gör så får man skit. Men stå på dig om lönen. Den är din. Och den kan du använda till roligare saker än att sponsra till hans alkohol.
Surheten känns igen. Tack för att jag blir påmind om den.
Sov gott du också?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av InteMera

Det svajar friskt hemma. Kan vara lite lugnt och sen kommer utfall då han är sååå arg över att jag har lönen på mitt konto.
Jag velar och har skuldkänslor över att lämna honom så jag skjuter på det hela tiden.
Är just nu på en mysig helg med fina tjejkompisar och laddar upp energi??
Tack fina du för att du tänkte på mig?

Profile picture for user Azalea

Efter en lång period i sommar med alkohol höll han sig nykter men otrevlig oftast i 2 månader.
Nu är det tillbaka på ruta 1 igen sedan 6 dagar.
Inatt höll han mig vaken i 2 timmar trots att jag säger att jag måste få sova om jag ska klara av att jobba 12 timmars pass inkl övertid. - Skiter väl jag i blev svaret på det.
Så det var vara att gå upp och hänga med i bråken anklagelserna och få höra återigen hur dum i huvudet man är.
Han blir sjukt otrevlig när han är halvfull.
Så ikväll efter jobbet låg han däckad och jag samlade ihop mina saker och skrev en lapp att nu har jag fått nog.
Så nu ligger jag i en tom lägenhet men som är min och som jag får vara ifred i åtminstone. Ändå känner jag mig ensammast i världen.

Profile picture for user InteMera

Exakt samma känsla hade jag igår i min halvfärdiga lägenhet, där barnen och jag spenderade ännu en natt pga hans drickande. Ensammast i världen känner man sig, även om man fått det lugn man eftersökte.

Låg länge vaken efter barnen somnat med en klump i magen, undrande vad framtiden riktigt har med sig nu när drickandet igen eskalerar hos oss också och jag vet att om jag flyttar helt väntar en vårdnadskamp utan dess like.

Hoppas du får en bättre dag idag!

Profile picture for user Spinoza

Som svar på av Azalea

Så bra att du tog steget och det kommer att bli bättre!

Vi skildes för 5 månader sen och jag har inte träffat honom på 3 månader.
Visst känner jag mig ensam ibland och det är ovant att inte behöva ta hänsyn till X:ets supande och humörsvängningar.
Men det är samtidigt SÅ skönt att slippa och jag tänker att de jobbiga stunderna kommer att bli färre med tiden.
Varm kram!

Profile picture for user Skrållan

Varm kram från mig också Azalea. Det är inte lätt. Men som jag känner nu när jag har egen lägenhet, så börjar det bli fler bra dagar än dåliga. Jag tror också att man saknar någon som fanns för länge sedan.
Hoppas allt blir bättre för dig. Vi finns här?

Profile picture for user Skrållan

Varm kram från mig också Azalea. Det är inte lätt. Men som jag känner nu när jag har egen lägenhet, så börjar det bli fler bra dagar än dåliga. Jag tror också att man saknar någon som fanns för länge sedan.
Hoppas allt blir bättre för dig. Vi finns här?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av InteMera

Vi får hålla varandra i handen.
Jag försöker hela tiden intala mig att jag gör rätt och den smarta delen av hjärnan vet det men attans vad det vacklar fram och tillbaka.
Jag är ju bara inne på mitt första dygn än och hoppas och intalar mig att jag har styrkan att hålla mig på den inslagna vägen. Jag vet att det kommer bli så svårt.
Enkelt så länge han dricker och är otrevlig men sen då?? Då måste jag vara stark och modig och stå fast.
Hoppas du får en bättre natt, Inte mera och kan sova ordentligt. Det är ju så viktigt men så lätt att tankarna vimlar iväg när man är själv.
Skrållan och Spinoza, Tack så himla mycket för att ni finns därute. Känns så fint att ha er allesammans.
Kram och sov sött ???

Profile picture for user Azalea

Jag har nu bott i min lägen het i 1 vecka idag. Den börjar bli lite mysig nu trots att jag inte har så mycket möbler där än. Har det viktigaste och det fungerar fint.
Men nu har mannen ballat ur ordentligt igen.
Om ni minns vad jag skrev i somras då han drack hårt hela sommaren och slutade med tvångsavgiftning och 2 omhändertagande via LVM som inte ledde till nånting.
Sen följde 2 nyktra månader på vita knogar utan hjälp. Plus sur och tvär.
I onsdags började han dricka igen, troligen mitt fel eftersom han vet att jag skaffat lägenhet. Mitt krav var att han skulle skaffa hjälp, mer hjälp.
I lördags stack han till en stad 15 mil bort och gick på hockey. Inget fel i det men han checkade även in på hotell och är fortfarande borta.
Ser på kontot att det dras för hotellnätter, systembolag, restauranger.
Han lever som en Kung.......... utan jobb och inkomst går det tydligen fint att spendera alla våra pengar.
Vet inte vad jag ska göra?????!!!!!!
En del av mig vill dit och släpa ut honom i håret och ta bankkorten.
Ibland tänker jag att jag spärrar varenda kort han har.
Sen tänker jag. Skit i honom och bry dig inte.!
Men blir så förbannad över att det är mina pengar han bränner och han kan supa i månader i sträck så det kommer bli vansinnigt dyrt kalas detta......
Behövde bara rensa ur mig lite ilska ikväll.
Hoppas ni andra har det bra?Kram Azalea

Profile picture for user Skrållan

Fy vad frustrerande. Kan du öppna ett nytt konto i ditt namn och föra över pengar till det. För det är ju synd att du får lida för hans fylleresor.
Jag mår också bra i min lägenhet. Lugnt och skönt. Var väldigt rädd för ensamheten när jag flyttade. Men det har inte blivit så farligt, än så länge. Bakslag får man väl alltid, men just nu mår jag bra.
Låter väldigt kämpigt för dig. Men skönt att du har en fristad i alla fall.
Kram från mig?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Skrållan

Att du trivs så bra nu. Det är en resa att göra på en snårig stig innan vi har landat men det är värt det känner jag.
Det är som du säger så skönt att ha sin egen plats där allt är lugnt. Ensamma har vi ju varit i många år på ett sätt, skillnaden är att nu väljer vi själva.
Vi fixar det?
Jag har eget konto som min lön går in på sen i somras men nu flyger de gemensamma pengarna som kos, snabbt.
Vill ju inte göra nåt som är fel eller olagligt heller. Annars hade jag dött över exakt samma din Mor som han bränner till mitt konto.
Kan bli en dyr historia om han ska sova på hotell för 1100 kr natten denna suparperioden:( som kan vara i månader.
Kram och sov sött ?Azalea

Profile picture for user Nordäng67

Tycker du ska flytta över åtminstone din del av pengarna på ditt konto. Det kan ju inte vara mer olagligt än att supa upp dom. Sitter dom på ditt konto så är dom ju i tryggt förvar. Rädda medans det finns något att rädda. Slösa inte energi på att åka och hämta honom, han tar sig nog hem på ett eller annat sätt. När det gäller ekonomi är det du berättar bland det värsta jag hört. Han är ju som en parasit. Låt inte honom sabba din ekonomi och leva på dig. Kram

Profile picture for user Adde

tycker också att du ska flytta över din del av pengarna till ett eget konto ! Han måste ju ta ansvar för sitt liv.

Profile picture for user nystart

Hej från mig som kämpar på andra sidan. Det bästa du kan göra för att hjälpa både din man och dig själv är att flytta över ALLA pengar till ditt konto och låta honom landa hårt. Så länge det finns pengar kommer han fortsätta att vara det oansvariga kräk han är. Lycka till med allt och massor med kramar från mig.

Profile picture for user Azalea

Han kom ju hem igen så småningom efter typ 10500 kr...
Det är ofantliga pengar att bränna på hotell och sprit i min värld. Jag blir så trött och arg.
Tyvärr få är jag för mesig för att ta alla pengarna i förvar men det är nog egentligen klokt som du föreslår Nystart.
Jag är sjukt orolig över huset, som han bor kvar i. Det är ju mitt också och nlir inte räkningarna betalda så blir det ännu mer trubbel. Har en sån himla stress över detta hela tiden.
Ikväll åkte jag och hans syster dit för att se då sllt var ok. Han har inte svarat elker lämnat några livstecken på 2 dagar.
Vi hittar honom helt nerblodad i sängen. Han har nog ramlat och fått näsblod plus några hack här o h där. Jag skojar inte om att det var säkert lver 1 liter blid på golvet jämte sängen. Alltså på riktigt. Både intrikat och i då tjocka högar så det flöt under hon kan ovanpå.
Vi och hans föräldrar fick torka upp och sanera hela sovrummet och få av alla kläder. Totalt nerblodad.
Äbdå fattar han inte att alkoholen förstör hans liv.
Vad ska jag göra? Känner mig totalt maktlös och samtidigt skuldkänslor för att bara åka därifrån igen till min lägenhet. Fy vilket liv .
Hoppas innerligt att ni andra har det bättre.
Kram Azalea ?

Profile picture for user Azalea

Att inte tänka på det men det bubblar upp hela tiden. Det var så sjukt mycket blod att synen av det är svår att få bort.
Familj har varit där idag och han är väldigt konstig. Vet inte om han druckit eller om det är blodförlust.
Ska köra ut en sväng ikväll och kolla ihop med hans familj

Profile picture for user Blade Runner

Som svar på av Azalea

Vad du får vara med om och vad oerhört svårt det måste vara för dig att hålla distans och försöka släppa. Har hans anhöriga tagit honom till sjukhus?
Min fd man har ramlat och brutit fingrar och fot i fylla och slagit sönder ansikten vid några tillfällen och kissat ner sig och slagit sönder inredning i huset när han ramlat men inte på det dramatiska sätt som du varit med om. Vid tillfällen har han hallucinerat och det är obehagligt att hantera. Mitt i allt detta peppar du mig för att jag tagit mod till mig att lämna. Du är fantastisk !!!!! Stor kram Blade Runner

Profile picture for user Blade Runner

Som svar på av Azalea

Magiskt att vi kan få stöd av varandra fast vi aldrig träffats ! Ha siktet inställt på horisonten så blir du inte sjösjuk i allt elände. Styrkekram och jag inbillar mig att något gott kommer ut på andra sidan.
Blade Runner

Profile picture for user Azalea

Nu har det gått till ännu en nivå.
Han har ju druckit i 1 månad i sträck inklusive trippen till Malmö.
Nu är han inte stark nog att ta sig till Systemet längre så i måndags upptäckte jag att han nu satsar
på T-Röd.....!!!!!!!
Han har druckit det sen dess och jag har inte hittat flaskdjävulen utan bara en tomflaska.
Idag hade det gått så långt då han var medvetslös när pappan kom dit så han hämtade mig.
Han vaknade till och tittade men kunde knappt prata och det var helt tom blick.
Så nu har jag skickat iväg honom med ambulansen så får vi se hur allt går.
Tempen var bara 35,7 och pulsen jättehög, typ 120.
Jag har inte ringt akuten för att kolla hur det går, på nåt sätt vill jag inte utan bara försöka släppa det.
Jag låter kanske känslokall men jag måste stänga av känslorna annars funkar jag inte. Livet går ju vidare och jag måste klara av att arbeta och leva trots allt.
Har någon av er erfarenhet av nån som dricker T-Röd ?? Vad kan hända i kroppen?
Kram till er alla och hoppas att er helg blir fin??

Profile picture for user InteMera

Jisses den spiralen gick fort! Men du varken kan eller ska ta ansvar för honom, kanske ett sådant besök på akuten ens kan få honom att fatta allvaret? Du gör helt rätt som för din egen skull tar avstånd! Men T-röd...hur tänker man då?? Jag har ingen erfarenhet av vad som händer i kroppen men en magpumpning lär nog vara på sin plats om man inte är van att dricka det, för har förstått endel till och med vänjer sig vid att dricka just det trots att tillverkarna säger de tillsätter nån form av kräkmedel i det för att man inte ska kunna dricka sig berusad på det. Styrkekram till dig säger jag bara! t-röd ja jisses...

Profile picture for user Skrållan

Men jisses, hjälp vad han har sjunkit fort. Känns som det inte finns någon spärr kvar.
Jag tycker du gör helt rätt. Tänk på dig. Du har ju ändå sett till att han kommer in till sjukhus. Nu får dom ta över.
Kram?

Profile picture for user Azalea

Som svar på av Blade Runner

Så go du är?Tack o h tack detsamma.
Vi ska banne mej gå armkrok genom det här och klara det.
Min man blev utskickade från sjukhuset på kvällen så det blev taxi hem. Ringde såklart mig men jag ju de inte hämta honom.
Lugn helg men idag började terrorn med telefonsamtal sen självmord sms och sen hotfulla sms sen en liten psykos av något slag under förmiddagen att det varit inbrott i huset och mobil och plånbok var borta.
Helt snurrigt.....vid olika samtal yill mig om detta hade han haft 200 kr sen 20000 kr och ett tag var det uppe i 200 000 kr i plånboken. Totala fantasier så det var nog nån sorts psykos. På eftermiddagen kom han inte ihåg det.
Hu, vilken snärjig dag.
Sov sött och kram till dig ?Azalea

Profile picture for user Blade Runner

Som svar på av Azalea

vad dessa ”utbrott” tar på krafterna. Som du skriver går det inte alls att hänga med i svängarna och det är sorgligt att det tar så mycket energi från oss. Hur långa perioder brukar han dricka innan han gör ett uppehåll? Kan du bryta med honom under någon vecka helt? Be hans anhöriga kolla upp honom? Jag har blockat numret till ex mannen så att mobilen inte konstant vibrerar med sms, för mig känns det oerhört skönt att slippa ta smocka efter smocka. Nu är mobilen inte blockad men när han börjar med sms igen så blockar jag igen i ett par dagar. Min man eller exman ska jag väl kalla honom tappade sin plånbok i fyllan för någon månad sedan och sedan tappade han mobilen förra veckan men lyckades hitta allt igen efter några dagar men vilket kaos det var när han inte hade sin telefon och vilka verbala smockor jag och barnen fick under några timmar när han krävde att få våra telefoner men sedan var för full för att ringa på dem och bara snurrade till allt. Kram kram Blade Runner

Profile picture for user Azalea

Att vara uppkopplad och anträffbar hela tiden när det passar dom är jobbigt. I mitt fall är det så men under hans perioder svara han aldrig i telefon oavsett vem som ringer. Så jag svarar faktiskt bara när jag har lust nu. Jag har inte kommit så långt att jag vågat blockera numret än, har kanske inte riktigt kunnat släppa kontrollen ;(
Fast jag har lämnat över nöstan ....all koll på hans familj nu. Det är dom som kör och kollar hur han mår så det känns faktiskt skönt att ha tagit ett steg tillbaka.
Fast den lilla kontrollanten har ju ändå för kontakt med dom så jag vet vad som händer och hur han mår. Så svårt att bara klippa av allt ändå.
Och när det är akuta lägen så ringer de mig då jag får styra upp det. Då släppt det har jag ju inte.....
Men en liten bit i taget tänker jag, hopoas jag gör rätt bara.
Hoppas du inte får för mycket telefonterror nu
Kram Azalea?